Ekonomi - Energi - Politik

Förbifart Stockholm blir ett ekonomiskt ok för stockholmarna

Print Friendly, PDF & Email

Jo,  när ekonomin visar sig vara rena önsketänkandet. Björn Gustavsson har rullat upp och avslöjar hur illa ställt det är med ekonomin bakom Förbifarten. Givetvis kommer politiker, Trafiksäkerhetsverket och Alliansregeringen och byggare att säga att detta bara är vilda fantasier.

Jag menar att i den värld vi lever i så finns det inga begränsningar på kapital. Det ligger liksom i saken natur. Det är inte Riksbanken genom folket som skapar pengar i Sverige utan våra fyra storbanker Nordea, Swebank, SEB och Handelsbanken och de vill förstås skapa mycket mer pengar för att samhället ska bygga Förbifart Stockholm. En genomfartsled som kommer att trafikeras av gångtrafikanter och bussar år 2025 och några få bilar, där chaufförerna har råd att betala för bränslet
”Trafikverket har länge angett byggkostnaden för Förbifarten till ca 28 miljarder (i 2009 års kostnadsläge)
En folder om projektet som dom delar ut har en mellanrubrik ”En investering på knappt 28 miljarder”.
Det är inte lätt att ifrågasätta en sån siffra, att själv gå igenom kalkylerna skulle kräva stora resurser och kunskaper.
Men man kan titta i det närmaste vi har facit. Liksom Förbifarten består Norra Länken av två tunnelrör med vardera tre körfält.
Trafikverket skriver på sin hemsida om Norra Länken 2013-06-25.

Under rubriken Ekonomi kan man där läsa
”Sträckan Norrtull – Värtan beräknas kosta cirka 11 miljarder (prisnivå 2012)”
Nu är denna del snart färdig och man kan väl anta att siffran är någotsånär riktig.
Sträckan är ca 4 km vilket ger en byggkostnad på ca 2,8 miljarder kr/km.
Förbifarten är 21 km och skulle med samma kostnad per km hamna på ca 58 miljarder i 2012 års kostnadsläge.

Min fråga är hur Förbifarten kan byggas till halva kostnaden per km jämfört med Norra Länkens tunnel mellan Norrtull och Värtan?
En komplikation med den senare var passagen av T-banan men kan den förklara skillnaden? Jag skickade denna fråga till Trafikverket och fick följande svar:
”Hej Björn
Tack för din fråga. Norra länkens tunnelsystem är mer komplext, länken byggs mestadels under tät bebyggelse och korsar tunnelbanan på flera ställen. Det gör bland annat att tunnelsystemet blir mer komplicerat att bygga och utforma. På- och avfartsramperna blir också många, komplicerade och ibland i flera nivåer på grund av den täta bebyggelsen.
Förbifart Stockholms tunnlar bygger till stora delar på en likartad sektion som ligger delvis under Mälaren och inte i kontakt med tättbebyggt område och blir därför mindre komplex. Stordriftsfördelar av produktionen ger betydligt billigare produktionskostnad per meter tunnel”
Nog tar dom i (fetstilen har jag lagt på), kolla kartan:

norralanken_karta_topp– inte går den mestadels under tät bebyggelse (Lill-Jansskogen och Bellevueparken)
– jo, den korsar T-banan mellan KTH och Universitetet men korsningen vid Ropsten går på samma viadukt som 1967 och kostar väl inget extra?
Såvitt jag förstår så är finansieringen ungefär att staten betalar 5 miljarder och 23 miljarder lånas och betalas av trängselskatteintäkten på ca 0.5 miljarder/år. Man håller på med det i ca 40 år.

I våras kom MP på att man glömt räntan på lånet men det är ingen riktig kostnad tyckte Trafikverket. Dom har numera angett 31 miljarder i 2012 års kostnadsläge men på hemsidan står det knappt 28.
Skulle byggkostnaden bli 58 miljarder och staten betalar 5 så får man låna 53 miljarder att betala av under hundra år (om man kan glömma räntorna). Finansierad ??? ”

Men det är inget problem då våra fyra storbanker skapar pengarna som behövs. Och samhället genom Riksbanken sitter bredvid och tittar på! Tillsammans med vår Alliansregering! Ännu en gång tar jag mig för huvudet!

Feltänk från början till slut!
facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

One comment on “Förbifart Stockholm blir ett ekonomiskt ok för stockholmarna

  1. Här är en gammal inofficiell regel:
    Ta en glädjekalkyl, ta kostnaden gånger PI och tiden gånger två, så är du i närheten av det verkliga utfallet…

Comments are closed.