Ekologi - Ekonomi - Energi - Politik - Sociologi

ABF-seminarium: ”Hållbar global utveckling en utopi!”

Print Friendly, PDF & Email

Det känns kluvet efter förra veckans något spretiga övning på ABF, där bland annat ”nedväxt” diskuterades, med svag koppling till ekonomiska realiteter som nuvarande penningsystem och galopperande skulder. Hur ska befintliga skulder (och mer skulder) kunna betalas tillbaka inkl ränta om inte ekonomin växer?

Ämnet för kvällen på ABF var faktiskt: ”Är en hållbar global utveckling en utopi?” Vilket kom i skymundan! Svaret blev hängande i luften, i hopp om att kunna påverka politiker underifrån och upp till global nivå, ”för det har vi gjort förut och stoppat t ex freonutsläppen”.

Arrangemanget anordnades av Visionsgruppen inom Klimataktion. Inbjudna debattörer var filosofen Folke Tersman, Oscar Kjellberg och undertecknad. Mitt bidrag var att utifrån en kort resumé av Post Carbon Institutes video ”There´s No Tomorrow, (pekaoil, energy, growth & future”) få igång en diskussion kring sambandet mellan Energi och Ekonomi och konsekvenserna av  kommande brist på energi, främst olja.

Mitt budskap var enkelt!

Bristen på olja inte är ett problem som kan lösas, utan ett predikament. Betydelsen av detta är att vi  endast kan förhålla och anpassa oss till detta faktum! Inte förhindra utan i bästa fall lindra. Det är ödesfråga och det är bråttom, då vi inom 5-7 år kommer att stå utan 40 % av vår nuvarande oljeimport från Norge och Danmark. Enligt officiella uppgifter från resp lands Oljedirektorat! Och Sverige kommer  inte vara det enda landet, som då  ska slåss om dyra oljedroppar på den fria oljemarknaden!

För Sverige och många andra länder gäller därför  att ta hjälp av den olja som finns kvar till en omfattande omställning av samhället till en betydligt lägre energinivå, förutom att se till att vi har en beredskap för samhällets alla funktioner – en plan B, när det hettar till. 

Vill vi se i kristallkulan vart vi är på väg, så är Storbritannien ett bra exempel med sin omfattande Transiton Towns-rörelse, som växer i takt med akuta olje- och gasproblem!

 

I Storbritannien finns ett helt annat  krismedvetande och en livlig debatt i medier och bland politiker vad som håller på att hända?  Inte som i Sverige med locket på och självgodhet. Det verkar råda  konsensus om att Sverige t o m frikopplat (decouplat) sin ekonomi från utsläpp och mer energi! En total självförnekelse! Vi är till och med så stolta och inskränkta, att statsminister Reinfeldt berättade för president Obama under hans besök här, hur USA ska göra! Ett ASPO- inlägg.   Man tar sig för pannan!

Norsk oljeproduktion i fritt fall

Hur allvarligt är läget?  Denna video  från Post Carbon Institute  (Richard  Heinberg) har koll på faktauppgifterna:

Se den! Ni blir klokare och garanterat ser sambanden mellan de tre E:na, Energi-Ekonomi – Ekologi, och vad som är orsak och vad som är symtom. Klimatförändringarna är symptomen!
Vill samtidigt lyfta mina tidigare inlägg på ASPO Sverige som förtydligar vad som händer ett samhälle, som blir utan olja. Kanske rent av inte har råd att köpa olja. Det visar också vad vi behöver ställa om i samhället medan tid finns! Jordbruk, hela infrastrukturen, sjukvård etc. En värld utan olja….

Liksom boken Climate After Growth, där grundaren av Transition Towns, Rob Hopkins, är en av författaren. Här är boken i sin helhet;

Eller varför inte läsa Gail Tverbergs tankar om framtiden;

Bifogar också Fem steg till ökat medvetande av Paul Chefurka.:

1 Man är omedveten. I detta stadium upplever man inget fundamentalt problem, endast vissa brister i hur det mänskliga samhället är organiserat, mänskligt beteende eller moral. Man lever lyckligt med tillfälliga utbrott av irritation över detta, kanske i valtider eller i samband med börsbolagens kvartalsrapporter.

2 Man är medveten om ett fundamentalt problem. Oavsett om det gäller klimatförändringen, överbefolkningen, oljetoppen, de miljöfarliga utsläppen, utfiskningen av haven, den minskade biologiska mångfalden, storföretagens politiska makt, den ekonomiska instabiliteten eller den sociopolitiska orättvisan så är det ett problem som fångar personens uppmärksamheten totalt. I detta stadium är det många som blir ivriga aktivister. De tenderar att tala mycket om det problem som de är medvetna om och vara blinda för andra frågor.

3 Man är medveten om många problem. När man börjar uppfatta tecken på problem inom andra områden växer medvetandet om komplexiteten. Man börjar bekymra sig för hur problemen bör prioriteras med tanke på hur omedelbara de är och hur stor effekt de kommer att få. I detta stadium vill man inte gärna erkänna nya problem. Den som, till exempel, är engagerad i kampen för social rättvisa och mot klimatförändringen erkänner kanske inte problemet med förbrukningen av ändliga resurser. Man kan känna att problemutrymmet redan är tillräckligt komplext och att ens fokus på att lösa det högst prioriterade problemet, försämras om man engagerar sig i ytterligare frågor.

4 Man är medveten om att många problem hänger samman. Insikten att lösningen på ett problem i ett område kan förvärra ett problem i ett helt annat område utgör inledningen till ett storskaligt systemnivåtänkande. Det markerar också övergången från att tänka på situationen i termer av en uppsättning problem till att tänka i termer av ett predikament. I detta skede börjar man ana att det kanske inte finns någon lösning.

5 De som kommit till detta stadium tenderar att dra sig in i cirklar med likasinnade (till exempel denna mötesgrupp som startades i december 2004) där de kan utbyta insikter och fördjupa sin förståelse för vad det är som egentligen sker. Dessa cirklar är med nödvändighet små. Dels för att det är viktigt med en personlig dialog för dessa utforskningar, dels för det inte är så många som har nått denna förståelse.

Var befinner du dig på denna stege?

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....