Ekonomi - Energi - Politik

Energianvändning växer genom mer skulder-ett tag till!

Print Friendly, PDF & Email

Den norske oljeanalytikern Rune Likvern har tillfört mycket kunskap om den globala energiutvecklingen och speciellt analyserat och publicerat mycket om vad som väntar olje- och gaslandet Norge. Och i förlängningen Sverige som stor importör. Han har också gjort många gästinlägg i OilDrum genom åren.
Rune L använder begreppet ”fractional flow” som också är namnet på hans blogg, om hur ländernas ökande skuldsättning är en förutsättning för att få tillgång till olja och hur det har och kommer att förändra världen, fram över.

Fortfarande finns många som inte uppräckt och accepterat PIIGS-ländernas havererade ekonomi är starkt knuten till dyrt köp av olja under många år.

fig08-piigs-petroleum-consumption-2012

PIIGS-ländernas oljekonsumtion visade en liten nedgång från 2004 och 2007 och i kölvattnet av skuldkrisen accelererade denna nedgång. Eftersom dessa länder har det gemensamt att de importerar nästan all sin oljeanvändning  och fortfarande kämpar med sina ekonomiska underskott , finns nu skäl att förvänta sig att oljeförbrukningen kommer att fortsätta att falla för dessa länder.Och att de kommer att försöka ersätta oljan med billigare energikällor,t ex  kol, där så är möjligt.

Rune Likvern har under åren publicerat många bra grafer och nu tittat lite närmare på BP:s Statistics Review 2013. I figur 1 visas den globala energianvändning uppdelat på olika energikällor från 1965 till 2012.

Energianvändning fortsätter att växa och drivs upp genom att skulderna växer och nu i första hand genom staternas offentliga skulder.

Läs mer om skuldmättnad (debt saturation) att beskriva fenomenet med sjunkande marginell avkastning genom ökad mängd skuld är nödvändigt för att skapa tillväxt.Energimarknaderna är dynamiska och priskänsliga och driver samtidigt fram en snabb global tillväxt av kol.

Hur ser då fördelningen ut mellan olika energikällor.

 

Oljas andel, utgjorde mer än 33% under 2012, i den globala energimixen och faller fortfarande. Kolens andel av den globala energimixen år 1999 var under 25%. Då var skillnaden mellan olja och kol ca 13% till förmån för olja. Och sedan har kol vuxit till nästan 30% . Och under 2012 har denna skillnad  krympt till drygt 3%!

Kol förlorade sin dominans ​​till olja i början av 60-talet och om trenden fortsätter, blir kol återigen världens mest använda energikälla år 2020.

Andra trender är att kärnkraft minskar i absolut och relativ betydelse i den globala energimixen, vilket också gäller tillväxten av  förnybar energi  (t.ex. vind-och solenergi), som år 2012 hade en marknadsandel på strax under 2% globalt.

Rune Likvern menar att fossila bränslen inkl olja kommer att behålla sin ställning, långt in i framtiden, som den dominerande mänskliga externa energikällan (tills det upphör!) Trots den senaste tidens starka tillväxt av förnybar energi.

Det blir därför allt viktigare att förstå de sanna mekanismerna bakom framtida flöden av fossila bränslen. Liksom effekterna av biprodukterna från att bränna dem t ex växthusgaser som driver på klimatförändringarna. En uppfattning som ASPO Sverige delar. Det är också skälet till ASPO Sveriges roll som opinionsbildare och kunskapsförmedlare.

Vi vill tydligt visa konsekvenserna av en kommande brist på fossila bränslen sk peakoil. Både för staternas ekonomi, för samhället och medborgarnas välfärd. Vad det är  för samhälle vi glider in i vare sig vi vill eller inte? Och hur viktigt det är samhället påbörjar omställningen i Sverige och inte försöker hänga kvar vid business as usual. Varför mörka ett faktum med en politik som knappast gagnar medborgarna!

Läs hela Rune Likverns inlägg på bloggen Fractional Flow

eller hans sista inlägg efter åtta år med OilDrum.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....