Ekologi - Ekonomi - Energi - Sociologi

Vi närmar oss tillväxtens gränser- tecken finns, menar Gail Tverberg

Print Friendly, PDF & Email

Vad begränsar vår möjlighet att bli  fler människor i den värld vi lever i? Är tillgången på färskvatten en sådan  begränsande faktor? Och vad betyder utsläppen av koldioxid? Har vi tillräckligt med billig energi och kapital för att fånga in och lagra koldioxid i berggrunden med CCS-teknik? Är problemet brist mat, kanske på grund av förstörd mark, brist på vatten etc. Finns det alltid energibaserade lösningar? Frågan blir återigen, om medborgarna har råd med livsmedel som produceras på ett mer energikrävande sätt. Till exempel långa transporter, uppvärmda växthus, mer konstgödsel och kemikalier etc.  Att odla mat förutsätter god tillgång på fossil energi, främst olja, gas och flytande bränsle som diesel.
Och visst vi har gott om uran, men där har vi i likhet med annan lagrad energi skördat de lägst hängande frukterna. För att inte tala om alla andra problem, med risker och säkerhet, lagring av uttjänt bränsle etc.

Gail Tverberg publicerar återigen en läsvärd artikel på sin blogg ”Our Infinite World”. Där sammanfattar hon sin bakgrund och  varför hon började intressera sig tillväxtens gränser och vår ödesfråga- tillgången på energi främst olja och hur detta påverkar ekonomin och våra samhällen.

Kostnaderna för energi tenderar att öka, eftersom kostnaden, både för  kapital och mer energi, krävs för att få fram energi ur nya fyndigheter (och energin som utvinns har ett allt lägre energikvalitet.) En sådan kostnadsökning inträffar, när vi närmar oss tillväxtens gränser. Delvis på grund av utvinningen från befintliga energitillgångar minskar (längre ner i resurstriangeln som visas i figuren), och dels för att vi får ökade problem med föroreningar. BP Deepwater Horizon-katastrofen år 2010 är ett bra exempel. Kostnaden för föroreningar och koldioxidutsläpp  måste alltså adderas till kostnader för att få fram energin.
Kol har en molekylvikt på 12, medan koldioxid har 44.

Om vi skapar koldioxid från kol, är den koldioxid vi producerar betydligt tyngre och mer skrymmande än det kol som vi brände för att göra till exempel el. Det kommer att gå åt mycket energi för att lagra denna koldioxid under jord på en lämplig plats. Därför får vi ett annat problem att lösa – Finns det tillräckligt med kapital och billig energi av rätt typ tillgänglig? För att lagra den ”tyngre” koldioxiden?

”Vårt finansiella system har byggts under förutsättning att den ekonomiska tillväxten kommer att fortsätta på obestämd tid. Det finns en betydande risk för att nuvarande recession kommer att förstärkas av stigande kostnader för olja. Detta kommer att dämpa nuvarande ekonomiska tillväxt. Vi vet detta från bl a en aktuell analys vad som hänt historiskt (Peter Turchin och Sergey Nefedov, Secular Cycles, Princeton University Press, 2009). När tidigare civilisationer kollapsat, har det skett av ekonomiska skäl. Kostnaderna för att styra och driva samhällena blev för stora, för att kunna finansieras med skattintäkter från medborgarna. Risken är överhängande att dagens ekonomier når samma slut.
 -Varför är det så få som insett detta? Varför skulle jag kunna kasta ljus på de verkliga effekterna av tillväxtens gränser? , undrar Gail Tverberg.  

Gail Tverberg försöker svara på detta!

Hon berättar att intresset för oljans betydelse för ”tillväxtens gränser” började med Leggett’s book ”The Empty Tank: Oil, Gas, Hot Air, and the Coming Global Financial Catastrophe” från 2005. Fortsatte med fler publicerade artiklar i ämnet som slutligen ledde fram till starten av bloggen ”Our Infinite World”. Bloggen ”The Oil Drum” hakade på och gav Gail T möjlighet att publicera sig där. Detta gav henne värdefulla kontakter och mer insikter. Hennes arbete har nu även publicerats i akademiska sammanhang, bl a artikeln ”Financial Issues Affecting Energy Security”, som snart kommer ut som bok med namnet ”Energy Security and Development–The Changing Global Context, (B. S. Reddy and S. Ulgiati Eds., Cambridge Scholars Publishing, 2013).

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

3 Comments on “Vi närmar oss tillväxtens gränser- tecken finns, menar Gail Tverberg

  1. Varrrmt tackkk, Martin, för Din Kamp för framtid till våra Barn och deras efterkommande!!!

    ”Vi närmar oss tillväxtens gränser- tecken finns, menar Gail Tverberg.”

    Nej, den gränsen är sedan länge överskriden. Den ligger långt bakom oss. ”Miljöfrågans” gräns överskred vi för många årtionden sedan. ”Klimatfrågans” gräns överskred vi för något årtionde sedan. NU befinner vi oss i INDUSTRIALISMENS UPPLÖSNINGSERA, dvs. ”ÖVERLEVNADSFRÅGANS ruskiga rike, där jordens livsuppehållande biosfärer, VATTNEN, MYLLAN, LUFTEN, dvs. vår och allt livs födogivor, är totalt förgiftade, i stort sett oförmögna att producera ätlig, oförgiftad föda!

    VETENSKAPENS VÄRLD, SVT, presenterade i går kväll en film av Folke Rydén. Den visade analytiska resultat av forskare på miljögifter. Blodprov togs på en mamma och hennes lille son. De bodde i Stockholms skärgård. Mamman hade 45 olika miljögifter i blodet. Hennes baby hade 20 gånger högre halter av vissa av mammans gifter, varav många hade hormoniell påverkan OCH annat sjukdomsalstrande dynga.

    Forskarna hade upptäckt nya, ”okända”, ytterst oroande miljögifter. Ett av dem PFOA (tror jag giftet hette)var 7000 (SJUTUSEN) gånger giftigare än DDT!!!

    Skärgården var i stort sett TOM på sjöfågel och fisk!!!

    OM nu mänskligheten VILL överleva på sin ENDA Chans, Jorden, så finns bara EN väg att gå mot FRAMTID: HÄST & VAGN & GENUINT SJÄLVHUSHÅLL till VARJE FAMILJ PÅ JORDEN!!! Thats it!!!

  2. Varmt Tackkk, för hoppingivande 6 ”GILLATRYCKNINGAR” för min kommentar här ovan! 1 ”OGILLATRYCKNING.” Denne ”Ogillande” har naturligtvis en annan lösning på hur mänsklighetens skall undgå Förintelsen, än den av undertecknads analys framsprungne. Hur ser den ut, käre ”OGILLANDE?”

  3. @Sven-Erik: Skulle tro att vi aldrig ätit mindre förorenad mat än idag, om man inte av någon anledning bortser från ”naturliga” men skadliga bakterier, mögelsvampar och toxiner. Den moderna civilisationen ger också i allmänhet bättre luftkvalitet än forna dagars vedeldning. I Indien dör hundratusentals varje år av luftkvalitetsproblem från biomassaeldning.

    Den dag mänskligheten vill agera mer miljövänligt än vad fossilerna medger är det bara att ställa upp fler kärnkraftverk.

Comments are closed.