Ekonomi - Energi - Politik

Grekland en förpostfäktning. Exposé och scenario för världsekonomin 1944-2030

Print Friendly, PDF & Email

I tider när Grekland står på ruinens brant, Euron och det globala finanssystemet är i gungning kan det vara på sin plats att publicera en intressant historisk exposé över penning- och energipolitiken ur ett svenskt och globalt perspektiv, kryddat med ett framtidsscenario om vad som väntar. Den heter ”Världsekonomin 1944 till 2030″ och är ett djärvt försök att titta in i kristallkulan, skriven av Karl Lindström med examen från Stockholms universitet och medlem  i ” Nätverket mot bankernas skapande av pengar.” på Facebook.

”Världsekonomin från 1944 till 2030” är en tydlig och bra analys av hur vi hamnat där vi är och framställer skeenden på ett enkelt och lättfattligt sätt så att även de mindre pålästa får en bra bild av den verklighet och det paradigmskiftet vi just nu är mitt uppe i. Men budskapet är beskt och det tar tid att smälta, värdera och omfamna, därför är det lätt att reagera med vrede och uppgivenhet.

Scenariot i dokumentet, från nu och framåt, finns en del som jag kanske inte sväljer rätt av, utan  ser lite andra utgångar och skeenden. Dock i grunden inte speciellt annorlunda.

Följande formulering är olycklig: ”Peak Oil-teorin” förverkligas : Dvs. att oljan är på väg att ta slut helt och hållet”. PO betyder att det blir brist inte att den tar slut och det blir en kamp om den halva mängden, som finns kvar och konsekvenserna av detta har vi redan fått uppleva.

Sen kan man förtydliga detta: ”Om Peak Oil inträffar har dock Sverige flera stora fördelar”. PO har redan  inträffat för den högkvalitativa crued oil, mindre än hälften finns kvar att utvinna. Resten av olika oljekvaliteter ger allt sämre energinetto. Allt mer energi används idag för att få fram olja. Energy Return On Investment (EROI) blir allt sämre. Den ligger idag för icke konventionell olja som skiffer, oljesand, djuphavsutvinning etc nära den kritiska gränsen, där det används lika mycket energi för utvinning som man får ut för konsumtion. När detta har inträffar, då är PO ett faktum oavsett hur mycket oljesand eller skiffer som finns kvar att utvinna i världen. Därför är det både oansvarigt och ohederligt att som Energimyndigheten hävda: Det kommer alltid att finnas olja på marknaden för den som kan betala. Det handlar således inte bara om priset på olja. Vi ligger redan nu farligt nära den kritiska gränsen för EROI menar bl a Globala Energisystem vid Uppsala universitet. Andelen energi som behövs för att få fram ny energi för utvinningen meningslös.

Det troliga scenariet för utvinningen av olja är att det blir en brant minskning, där vi om 20 år disponerar max 50 % av den olja vi har i dag, enl IEA /Globala energisystem vid Uppsala universitet. Situationen är mycket allvarligare än politiker, mainstream media och våra byråkrater på Energimyndigheten vill medge.

Men innan konsekvenserna av peakoil får fullt genomslag har troligen vårt ekonomiska och finansiella system kraschat för länge sen! Grekland är bara en liten förövning. Eftersom det förutsätter exponentiellt mer energi för att räntor och skulder ska kunna betalas. Först ekonomisk kollaps/nedgång, oljebrist ovanpå detta och sen smyger sig bl a konsekvenserna av vår ekologiska rovdrift på oss allt mer.

Och allt detta ligger nära i tid, framför allt en finanskollaps, där Greklands problem är hela EU:s problem.

Läs hela dokumentet Världsekonomin 1944 – 2030 av Karl Lindström
__________________

Antal lästa gånger: [CPD_READS_THIS]
facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

2 Comments on “Grekland en förpostfäktning. Exposé och scenario för världsekonomin 1944-2030

  1. Martin;
    Intressant läsning och inte ett helt otroligt scenario. Men han har inte kunskap om vad ”peak-oil-teori” är, vilket jag efter att ha läst artikeln hade väntat mig.
    Har du något CV för Karl Lindström? Vill veta mer för att kunna värdera innehållet. Det är ju inte alltid bara vad som sägs som är av värde, utan vem som säger vad.

  2. Bengt du hittar Karl Lindström på FB ”Nätverket mot bankernas skapande av pengar.”, där många andra klipska personer samlats och för sin kamp om förståelse för vart vi är på väg med nuvarande tillväxtekonomi.

Comments are closed.