<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ASPO Sverige &#187; Olja</title>
	<atom:link href="http://www.asposverige.se/tag/olja/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.asposverige.se</link>
	<description>Om hur oljetoppen kommer att påverka oss</description>
	<lastBuildDate>Wed, 01 Feb 2012 13:01:39 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Gröna Bilister ljuger om etanol</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 12 Jan 2012 20:28:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[DN]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[fuletanol]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Zachrisson Winberg]]></category>
		<category><![CDATA[Lasse Swärd]]></category>
		<category><![CDATA[Mattias Goldman]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöpartiet]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Sören Wibe]]></category>
		<category><![CDATA[Ställ om]]></category>
		<category><![CDATA[SvT]]></category>
		<category><![CDATA[Westander]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6261</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Det är patetiskt att höra etanolens störste förespråkare Mattias Goldman, Gröna Bilister uttala sig i bl a Rapport och Aktuellt igår om förnybart fordonsbränsle: Så här sa Hr Goldman: &#8221;2011 var ett förlorat år. Miljöbilshandeln stod och stampade och bland miljöbilarna fick vi en mycket fulare mix. Fler och fler dieselbilar och mycket färre bilar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Det är patetiskt att höra etanolens störste förespråkare Mattias Goldman, Gröna Bilister uttala sig i bl a Rapport och Aktuellt igår om förnybart fordonsbränsle: Så här sa Hr Goldman: <em>&#8221;2011 var ett förlorat år. Miljöbilshandeln stod och stampade och bland miljöbilarna fick vi en mycket fulare mix. Fler och fler dieselbilar och mycket färre bilar på förnybara bränslen&#8221;.</em></p>
<p>Hur korkad får man vara?</p>
<p>När ska Gröna bilister, som säger sig vara en miljöorganisation, förstå och erkänna att idag går svenska etanolbilar på spannmålsetanol, vinrester och importerad majsetanol från USA. Så kallad fuletanol! Den något bättre sockerrörsetanolen från Brasilien, som var motivet för etanolbränslesatsning för både Gröna bilister och Stockholm stad, är borta. Importen  är marginell. I GB:s senaste pressutskick nonchalerar man helt att svensk import av sockerörsetanol i stort sett upphört. Dessutom har världsproduktionen av etanol minskat det senaste året.<span id="more-6261"></span></p>
<p>Vår nuvarande etanolbränsle har så dåligt energinetto EROEI, att det går åt mer fossil energi att tillverka den än den ger tillbaka! Det betyder att etanolen som säljs i Sverige inte är ett förnybart fordonsbränsle. Tvärtom det är lika förkastligt som vilket fossilt bränsle som helst, men det har Gröna Bilister svårt att ta till sig. Man är kvar i samma loop man befunnit sig i de senaste 5 åren. Oförmögna att inse sanningen.</p>
<p>Vilken trovärdighet har då Gröna Bilister och Mattias Goldman? Vems intressen företräder man? För två år sedan skrev <a href="http://www.dn.se/debatt/medier-later-sig-luras-av-grona-bilisters-kampanjer">Lasse Swärd artikeln &#8221;Medier låter sig luras av Gröna bilisters kampanjer&#8221; </a>Det är visserligen en gammal artikel men den tar upp ett aktuellt ämne: Gröna Bilister som lobbyorganisation tillsammans med PR-byrån Westander som också är Mattias Goldmans förra arbetsgivare och nuvarande uppdragsgivare? Inget jag kan styrka men knappast osannolikt med tanke på hur PR-branschen jobbar i det fördolda.</p>
<p>Reportaget i SVT var gjort av Uppdrag Gransknings reporter Johan Zachrisson Winberg som jag har största respekt för. Han är mycket kunnig och noggrann i sin research, men denna gång har han halkat lite snett. Det är visserligen korrekt att &#8221;miljöbilar kan bli miljöbovar&#8221; genom att miljöklassade dieselbilar ger stora utsläpp av kväveoxider. Detta är ingen nyhet i sig utan var just skälet till att många av oss protesterade mot att klassificera dieselbilar som miljöbilar. Däremot välkomnande Naturskyddsföreningen diesel som bränsle och bortsåg från de stora kväveutsläppen. Vad jag vet har man inte backat på detta feltänk!</p>
<p>Att klassificera dieselbilar som miljöbilar har visserligen sänkt koldioxidutsläppen men samtidigt ökat utsläppen av kväveoxider. Vilket ännu en gång visar att begreppet miljöbilar är helt galet och borde skrotas! Det existerar inte några miljöbilar, annat än i Sverige!</p>
<p>Utan bidrag och skattelättnader har försäljningen av etanolbilar sjunkit som en sten med 75 %. Från 57 800 bilar toppåret 2008 till 14 000 år 2011. Och det är bra!</p>
<p>Sverige var ett av få länder inom EU, som oreserverat hoppade på etanolspåret och som nu visar sig vara en återvändsgränd. Det har kostat skattebetalarna stora summor, framför allt i Stockholms stad. I Tyskland ratade man etanol helt och hållet, framför biogas.</p>
<p>Vid årsskiftet la även Sekab  ned sin pilotanläggning för cellulosaetanol. Så det är fler som förstått och tappat tro på fuletanol, men då av ekonomiska skäl. Oljepriset har blivit för högt?</p>
<p><a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/etanol-storre-miljobov-an-bensin_4111731.svd" target="_blank">Redan år 2010 skrev Sören Wibe en rapport </a>där han konstaterar ”etanol är större miljöbov än bensin” och att skattebetalarna förlorat miljardbelopp:</p>
<p><em>&#8221;I Sverige är till exempel etanolen befriad från energiskatt och koldioxid- skatt, och vi har laborerat med miljöbilspremier, befrielse från trängselskatt, fri parkering och nedsatt fordonsskatt för etanolbilar. Bara i nedsatt skatt erhåller den svenska etanolkonsumtionen en subvention i storleksordningen en och en halv mil- jard kronor per år. Syftet med subventionerna är lovvärda, men allt fler studier visar nu att resultatet blivit tvärtemot vad man förväntat sig. Etanolen ökar utsläppen av växthusgaser, åtminstone på rimligt lång sikt.&#8221;</em></p>
<p><a href="http://www.dn.se/debatt/miljobilar-maste-bli-oberoende-av-fossila-branslen" target="_blank">Den 29/12 skriver fyra representanter för &#8221;grön bilism&#8221; en stor debattartikel i DN</a>.<br />
De kräver fortsatta subventioner av miljöbilar som kör (eller går att köra på) &#8221;förnyelsebara&#8221; drivmedel. Inte ett ord om att svensk E85 etanol nu görs på vete, majs och vinrester sk fuletanol med begränsad klimatnytta.</p>
<p>Vad är det dessa fyra representanter döljer och inte vill berätta? <a href="http://www.ethanolproducer.com/articles/8405/ships-passing-in-the-night" target="_blank">Världsproduktionen av etanol minskar.</a> Sverige importerar etanol utan miljönytta, men skattesubventionerar den kraftigt trots detta. Svenska bilister som tankar E85 och tror att det gör miljönytta har inte fattat att dom kör på fuletanol. Gröna Bilister, Miljöpartiet och media ligger lågt med att informera om det nya läget.<br />
Intresseorganisationer som Gröna Bilister kräver fortsatta subventioner för bilar som kan köras på &#8221;förnyelsebart&#8221; (t.ex E85 trots mycket lågt EROEI).De menar också att miljöbilsdefinitionen skall baseras på faktisk klimatpåverkan, men låtsas inte om att vår E85 idag innehåller &#8221;fuletanol&#8221;, gjord på vete, majs och vinrester. Exkl de indirekta utsläpp som sker vi tillverkningen av bilen ur ett produktlivscykelperspektiv.</p>
<p>Det kan också vara på sin plats att påminna om den energi och de utsläpp som sker när man tillverkar en bil, från råvaror till färdig bil i  bilhandeln. Vad finns i bagaget? Dessa utsläpp måste också räknas in när man beräknar en bils totala utsläpp. Inte bara utsläppen från bränslet. Läs min artikel i <a href="//stallom.se/2009/06/05/en-ny-miljobil-minskar-co2-utslappen-forst-efter-11-250-mil" target="_blank">SVT:s klimat- och energiblogg Ställ om </a>där jag visar att det tar 9 år och 11250 mil innan en sk miljöbil bidrar med mindre utsläpp.<br />
<strong>Slutligen, lägg ned Gröna Bilister eller åtminstone plocka bort pajasen Mattias Goldman. Hur länge ska han få fortsätta sprida lögner om etanolen som förnybart bränsle? På uppdrag av  PR-byrån Westander?</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fgrona-bilister-ljuger-om-etanol%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fgrona-bilister-ljuger-om-etanol%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>46</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Med tillväxt som drog</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 19:25:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Tiden]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6246</guid>
		<description><![CDATA[
<p>För naturen är den ”växande effektiviteten”, via den ständiga tillväxten, en dödlig drog. Det är på grund av västvärldens materiella leverne som naturen utplånas och fler människor än någonsin tidigare svälter, inte för att de ”ännu inte uppnått” vår teknologiska och materiella nivå.</p>
<p>Detta skriver Kajsa Borgnäs skribent och fristående socialdemokratisk debattör i tidningen Tiden. En lysande [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p><em>För naturen är den ”växande effektiviteten”, via den ständiga tillväxten, en dödlig drog. Det är på grund av västvärldens materiella leverne som naturen utplånas och fler människor än någonsin tidigare svälter, inte för att de ”ännu inte uppnått” vår teknologiska och materiella niv</em>å.</p>
<p>Detta skriver Kajsa Borgnäs skribent och fristående socialdemokratisk debattör i tidningen Tiden. En lysande beskrivning av hur vi hamnat där vi är idag. Och framför allt en bra ansats till en meningsfull och ny politisk plattform och kanske början till ett strategidokument för Socialdemokratin eller något annat parti i Sverige. Ett parti som vågar inse verkligheten och tala klartext.<br />
Men det är väl för mycket att hoppas på.<br />
Det är tydligen lika svårt för en politiker att se nuvarande politiska vakuum liksom den prekära verklighet vi befinner oss i. En finansmarknad i upplösning och en energi/oljekris i vardande. Det är lätt att glömma bort att vi nådde peakoil 2006 och är på väg nedåt med alla de obehagliga konsekvenser för medborgarna som våra politiker måste tackla, men i stort sett negligerar. Ju längre vi väntar desto tuffar blir omställningen till ett samhälle med mindre energi och kapital.<span id="more-6246"></span></p>
<p><a href="http://www.tiden.eu/default.aspx?page=3&amp;nyhet=389" target="_blank">Läs hela artikeln i tidningen Tiden</a> eller nedanstående utdrag.</p>
<p><strong>Dagens handelssystem</strong>, inriktat på konkurrens mellan nationer och tillväxtstrategier på nationell nivå, gynnar den tekniska och resursmässiga polariseringen i världen och förskjuter miljöbelastningen till andra geografiska platser, snarare än undviker den. Det är svårt att ”göra politik” på detta. Men jag önskar mig ett parti som inte, med Göran Perssons ord, ”tror på tekniken”, utan analyserar den, förstår den, kritiskt granskar den mot bakgrund av den katastrofala miljöutveckling vi varje dag får ny data på. Vems teknikutveckling, grundat på vilka resurser, på vems bekostnad, och vem får del av en Iphone 4? <strong>Kapitalismen är</strong> historiens mest produktiva och destruktiva system – men destruktionen märker inte den konsumerande eliten. Att ta ut produktivi­tets­ökningar i ekonomin i mindre arbetstid, och införa tvingande begränsningar av konsumtion av miljöförslitande energi och prylar, är det ingen politisk aktör som vågar driva.<br />
<strong>Ur detta globala</strong> kapitalistkritiska perspektiv är vår rikedom i Sverige därmed inte resultatet av nio miljoner människors hårda arbete och häftiga tekniska kompetens, utan av exploatering av underbetalda naturresurser (och arbetskraften i en växande världsbefolkning) som förädlas här och vars avfall dumpas tillbaka på dem som står lägst på den globala skalan.<br />
Flödet av energi och materia från utvecklingsländer till industriländer gör därför, i detta perspektiv, att råvaruexporterande samhällen och ekonomier i själva verket förlorar i komplexitet och styrka, medan de senare vinner. Den snabba teknikutvecklingen i nord/väst sker alltså på bekostnad av natur- och utvecklingsresurser i syd och lämnar de fattiga länderna längre bak i välståndsligan snarare än jämnar ut förhållandena globalt.<br />
<strong>Det handlar alltså</strong> inte om att tekniken ännu inte ”sipprat ned” till de fattiga, utan om att världens energi- och rumsliga resurser tas i anspråk av de rika, på bekostnad av de fattiga.Det finns en olöst och växande konflikt i den svenska modellen och den svenska politiska ekonomin som vi försöker blunda för men som vi förr eller senare måste se i vitögat. Samma konflikt tampas hela västvärlden med, utan att orka ta hela dess vidd till sig. Och det rör den otympliga, allt mer skadliga tillväxten.<br />
<strong>I Europa 2020-strategin</strong>, efterträdaren till EU-kommissionens misslyckade Lissabonstrategi, definieras framtidsuppgiften för politiken som att vi ska skapa en ”smart, sustainable and inclusive growth”. Och Håkan Juholt åker land och rike runt för att sprida förhoppningarna om en ”värdeburen tillväxt”. De vackra orden koncentreras i intetsägande miljöpolitiska tal som mervärdet hos aktieägarna, men vad denna ekonomisk-politiska utveckling egentligen grundar sig i, och hur vi i praktiken ska komma ifrån smutsig till ”grön tillväxt” kan ingen, ingen, precisera.<br />
<strong>Det är populärt att</strong> tänka sig att teknisk utveckling i industrisektorerna, och övergången till en förmodat miljö­vänlig ”tjänsteekonomi” successivt frigör oss från materiella begränsningar. Sedan Brundtlandrapporten presenterades har det rått närmast politisk konsensus om att tillväxtens avigsidor kan lösas med ännu mer tillväxt, särskilt för utvecklingsländerna.<br />
<strong>Antagonisten säger</strong> nu att; vad är detta för rappakalja. Naturligtvis är investe­ringar i skolor och järnväg bättre för miljön (och BNP) än privata köp av bensinslukande bilar – där har du den gröna tillväxten.
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fmed-tillvaxt-som-drog%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fmed-tillvaxt-som-drog%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>21</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Iran blir syndabock för finanskris och oljebrist</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Jan 2012 10:29:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Finanskris]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Kuwait]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Shahen]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6197</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Ordkriget trappas nu upp mellan Iran och USA. De amerikanska trupperna som lämnat Afghanistan finns nu i Kuwait redo att sättas in i ännu ett &#8221;befrielsekrig&#8221;. Och vi stackars åskådare matas av mainstreammedia, att mullornas Iran är de onda, som hotar det goda rättfärdiga USA och den civiliserade världen. En civiliserad värld som också verkar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Ordkriget trappas nu upp mellan Iran och USA. De amerikanska trupperna som lämnat Afghanistan finns nu i Kuwait redo att sättas in i ännu ett &#8221;befrielsekrig&#8221;. Och vi stackars åskådare matas av mainstreammedia, att mullornas Iran är de onda, som hotar det goda rättfärdiga USA och den civiliserade världen. En civiliserad värld som också verkar inkludera Kina och Ryssland?<br />
Det är verkligen ett märkligt skådespel vi ännu en gång får uppleva, där återigen kärnkraft och kärnvapenhotet plockas fram som skäl för en attack mot det onda Iran.</p>
<p>Och tro inte att vi i Sverige skulle kunna fortsätta glida fram på en räkmacka om USA förverkligar sina planer på att attackera Iran.</p>
<p>1. Priset på olja skulle skjuta i höjden<br />
2. Skräck skulle bereda ut sig inom de finansiella marknaderna<br />
3. Världshandeln skulle upphöra omedelbart<br />
4. Utbredd inflation</p>
<p><span id="more-6197"></span></p>
<p>Känns mönstret igen samma retorik som inför attacken mot Saddam Hussein? Som vi nu vet enbart handlade om att säkerställa leverans av olja! Några kärnvapen eller fabriker kunde aldrig hittas i Irak.</p>
<p><iframe width="500" height="375" src="http://www.youtube.com/embed/fy3KDYE5KQE?fs=1&#038;feature=oembed" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Denna amerikanska video på 9 min från 2009 försöker ge ett historiskt perspektiv på konflikten mellan Iran och västvärlden, som ännu en gång visar sig bottna i en oljekonflikt som egentligen startade 1953, då Storbritannien och USA störtade den regering som då började nationalisera Irans oljekällor och placerade Shahen på tronen. Däremellan finns kriget mellan Iran och Irak mellan åren 1980 och 1988, ivrigt och kraftfullt stöttat av USA:s upprustning av Irak och Saddam Hussein. Här får vi se Rumfeldt underdånigt möta Saddam i en av många möten med diktatorn.</p>
<p><a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/Sk%C3%A4rmklipp-olja-hurmussundet.jpg"><img src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/Sk%C3%A4rmklipp-olja-hurmussundet-300x156.jpg" alt="" width="300" height="156" /></a></p>
<p>Av videon framkommer ett klart mönster vem som styr i världen och vilken livsstil som måste försvaras. Till varje pris!<br />
Se videon och du blir lite klokare vad som är på gång i Hormuzsundet och som aldrig mainstreammedia kommer att berätta. Därtill är vi alldeles för indoktrinerade och insnärjda i en livsstil som bygger på konsumtion och förutsätter allt mer billig olja och naturresurser och kapital.</p>
<p><strong>Är det så enkelt att vi globalt behöver en gemensam syndabock, IRAN, som vi kan ena oss om har orsakat allt elände i världen, från finanskriser till oljebrist. Skönt att islam och mullorna finns så vi slipper ta tag i våra samhällsproblem och kanske både ändra livsstil och perspektiv på tillvaron.</strong>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Firan-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Firan-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>13</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hur ser peakoil ut &#8211; kollaps eller &#8221;rost och röta&#8221;?</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Dec 2011 08:23:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Flute]]></category>
		<category><![CDATA[John Michael Greere]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Post Peak]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6148</guid>
		<description><![CDATA[
<p>&#8221;Släpp fantasierna om plötslig kollaps å ena sidan, och fantasierna om obegränsat framåtskridande å den andra, och du får vad vi har &#8211; en lång gropig sluttning av stigande energipriser, ekonomisk kontraktion och politiskt misslyckande, avbruten då och då av en kris här, en lokal eller regional katastrof där, ett krig någon annanstans &#8211; alla [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p><em>&#8221;Släpp fantasierna om plötslig kollaps å ena sidan, och fantasierna om obegränsat framåtskridande å den andra, och du får vad vi har &#8211; en lång gropig sluttning av stigande energipriser, ekonomisk kontraktion och politiskt misslyckande, avbruten då och då av en kris här, en lokal eller regional katastrof där, ett krig någon annanstans &#8211; alla mot bakgrunden av sönderfallande infrastruktur, sjunkande levnadsstandard, minskande tillgång till sjukvård och liknande tjänster, och dylikt, vilket förstås redan har hänt i USA sedan några år.</em>&#8221;</p>
<p>Det skriver John Michael Greere i en bloggartikel <a href="http://thearchdruidreport.blogspot.com/2011/12/what-peak-oil-looks-like.html" target="_blank">&#8221;What Peak Oil Looks Like&#8221;</a>  översatt av vår <a href="http://flutetankar.blogspot.com/2011/12/sa-ser-peak-oil-ut.html" target="_blank">bloggkollega Flute.</a> <span id="more-6148"></span>Författaren John Michael Greere beskriver konsekvenserna av peakoil på ett något annorlunda sätt. Den stora definitiva katastrofen inträffar inte, utan i stället väntar en lång och obekväm pina för medborgare och samhälle, som varken kommer att erkännas eller knytas till post peakoil<em>. </em><em> </em></p>
<p>John Michael Greers är inte ensam om dessa funderingar. Och jag håller i stort sett med honom. Några länder kommer att ligga före andra i händelseutvecklingen och tecknen på peakoil kommer i annan ordning. Allt sker inte samtidigt och i samma omfattning. Jag tror inte heller på någon kollaps utan mer som en allt mer tydlig &#8221;rost och röta-utveckling&#8221; inom infrastruktur, politik, sjukvård, skola etc. Och det där med omskrivning och nyetikettering av händelser och företeelser i samhället kommer att breda ut sig allt mer bland politiker och media. Inte ens historien får vila i frid utan skrivs om till sin egen fördel.<br />
Mycket av detta har redan inträffat och mer är på väg&#8230;.</p>
<p>Media som söker snabba och häftiga avvikelser som tecken på konsekvenser av peakoil, lär nog få vänta. Michael Greere menar att makt korrumperar och medborgarna kommer inte att få veta sanningen, eftersom media och politiker inte tjänar på att förmedla tillståndet i samhället och vart vi är på väg.: <em>&#8221;Politiker och medias experter kommer inte att ha något att tjäna på att erkänna realiteten av och takten i vår nations nedgång, skriver M Greere.</em></p>
<p>Det paradigmskifte som vi nu är inne i blir en realitet först efteråt, när man tittar i backspegeln. Så var det med den stora depressionen på 1930-talet och så blir det även denna gång. <a href="http://flutetankar.blogspot.com/2011/12/sa-ser-peak-oil-ut.html" target="_blank">Som sagt läs bloggen Flutes översättning av What Peak Oil  Looks Like.</a></p>
<p>&nbsp;
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fhur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fhur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>23</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Skuldbubblan är inget problem utan ett predikament. Måste skrivas av menar Chris Martenson</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/skuldbubblan-ar-inget-problem-utan-ett-predikament-maste-skrivas-av-menar-chris-martenson/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/skuldbubblan-ar-inget-problem-utan-ett-predikament-maste-skrivas-av-menar-chris-martenson/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 04 Dec 2011 10:41:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[guld]]></category>
		<category><![CDATA[James Turk]]></category>
		<category><![CDATA[Martenson]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Skuldbubbla]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6041</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Vår nuvarande gigantiska globala skuldbubbla har byggts upp under 40 år. Inkomsterna från finansmarknaderna har stigit från 4 % till 40 % av BNP.  Den reala ekonomin har fått en kraftig slagsida som måste återställas. Alla sitter i samma båt EU, USA, Kina och hela världen kommer att drabbas.</p>
<p>Chris Martenson ser inte detta som ett [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Vår nuvarande gigantiska globala skuldbubbla har byggts upp under 40 år. Inkomsterna från finansmarknaderna har stigit från 4 % till 40 % av BNP.  Den reala ekonomin har fått en kraftig slagsida som måste återställas. Alla sitter i samma båt EU, USA, Kina och hela världen kommer att drabbas.</p>
<p>Chris Martenson ser inte detta som ett problem som kan lösas av ECB eller FED med ytterligare påspädning av lånat kapital och skuldsättning. Utan vi står inför ett predikament vilket betyder att någon måste ta en stor del av skulden. Det finns inte tillräckligt resurser för att betala tillbaka skulden. Skulderna måste helt enkelt betalas av. Det går inte att öka skulder snabbare än inkomsterna och det gäller för en familj, företag, bank eller stat.<br />
Men den som inser vad som väntar och påbörjar sin omställning tidigt, kommer att ha en enorm fördel.<span id="more-6041"></span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>I videon intervjuas <a href="http://www.chrismartenson.com/" target="_blank">Chris Martenson</a> av James Turk, direktör för stiftelsen <a href="http://www.goldmoney.com/goldmoney-foundation/home.html" target="_blank">GoldMoney</a>. De samtalar om problemen i euroområdet och den globala ekonomin. Hur vi kan navigera nu för att undvika de allra värsta fällorna framöver. Videon är inspelad i Madrid den 16 november 2011. Samtalet är på 40 min och ger en mycket klar bild över hur vi hamnat där vi är och hur vi globalt kan ta oss ur detta predikament.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><iframe width="500" height="281" src="http://www.youtube.com/embed/BsMj59hyJOQ?fs=1&#038;feature=oembed" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Roten till det onda och det som tynger oss globalt, enligt Chris Martenson, är att vi helt enkelt har för mycket skulder.  Därför anser han att det inte kommer att finns någon riktig lösning på eurokrisen. Den stora frågan är snarare var skulden hamnar och vem som får ta förlusterna av skulderna, som omöjligen kan återbetalas.</p>
<p>Bristen på politiskt ledarskap, inte bara inom EU, och ovilja att acceptera verkligheten bidrar till att förvärra nuvarande globala finanskris. Dessutom har centralbankernas penningpolitiska verktyg, som traditionellt använts för att återuppliva ekonomin, börjat ge allt mindre effekt. Problemen kvarstår och förvärras. Chris Martenson menar att den finansiella sektorn blivit alldeles för stor och sammanlänkad över nationsgränserna. Det betyder att det inte finns någon standardlösning för ett enskilt land att minimera sina skulder, utan allt hänger ihop.<br />
<a href="http://www.asposverige.se/2011/10/vi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss/" target="_blank">Läs också tidigare inlägg med Nicole Foss och finansbubblan.</a> Och ett långt <a href="http://www.effektmagasin.se/nicole-foss-visar-vagen-ut-ur-bubblan" target="_blank">&#8221;bubbelinlägg&#8221;</a> och intervju med Nicole i tidningen Effekt.</p>
<p>Martenson är rädd, att vårt samhälle som helhet inte är förberedd för det paradigmskifte vi står inför vare sig vi vill eller inte. Han anser att resurseffektivitet och tillgång till resurser kommer att bli mycket viktigare i framtiden. Därför gäller det att bli mer självförsörjande och mindre beroende av flytande bränslen.</p>
<p>Finansiellt ser han en övergång från &#8221;papperstillgångar&#8221; till materiella tillgångar såsom jordbruksmark, skogsmark och ädelmetaller. Guld blir allt viktigare och utsikterna att vi kommer att återinföra en guldmyntfot är stora. De som har råd att diversifiera sina värdetillgångar globalt bör göra så för att därigenom minska riskerna.</p>
<p><a href="http://www.zerohedge.com/news/chris-martenson-discusses-future-europe-and-global-economy" target="_blank">Zero Hedge har skrivit en kort resumé av samtalet mellan Chris och James.</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fskuldbubblan-ar-inget-problem-utan-ett-predikament-maste-skrivas-av-menar-chris-martenson%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fskuldbubblan-ar-inget-problem-utan-ett-predikament-maste-skrivas-av-menar-chris-martenson%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/skuldbubblan-ar-inget-problem-utan-ett-predikament-maste-skrivas-av-menar-chris-martenson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Penningsystemet är miserabelt vi måste tänka om: Chris Martenson</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Nov 2011 11:19:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Wijkman]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[Effekt]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[Martenson]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6020</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Vi lever i en oerhört intressant tid där inget kommer att bli sig likt vare sig vi vill eller inte. Det kommande 20 åren kommer att ställa det mesta över ända. Det säger Chris Martensson på ett seminarium i Madrid för några veckor sedan. Rubriken på seminariet är Unfixable.</p>
<p>Som vanligt utgår han från de tre [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Vi lever i en oerhört intressant tid där inget kommer att bli sig likt vare sig vi vill eller inte. Det kommande 20 åren kommer att ställa det mesta över ända. Det säger Chris Martensson på ett seminarium i Madrid för några veckor sedan. Rubriken på seminariet är Unfixable.<span id="more-6020"></span></p>
<p>Som vanligt utgår han från de tre E:a Ekonomi, Energi och Environment, som han introducerade för flera år sedan i <a href="http://www.chrismartenson.com/crashcourse" target="_blank">The Crash Course. Ett powerpoint-seminarium </a>som publicerades på nätet och omfattar 20 delar. Det är ca tre timmar långt.</p>
<p>Chris Martensons hävdar att det meningslöst att titta på dessa tre E:n var för sig, utan att de måste värderas tillsammans som en helhet och man ska begripa vart vårt nuvarande tillväxtsamhälle är på väg. Och vidta rätt åtgärder för mänsklig överlevnad. Liknande tongångar framför fd EU-parlamentarikern <a href="http://www.effektmagasin.se/video-anders-wijkman-om-omstallning-och-fornekelse" target="_blank">Anders Wijkman i en kortvideo på Effekts hemsida idag</a>.</p>
<p>Videon med Chris M på en drygt timme spelades in under ett framträdande på Gold &amp; Silver Meeting i Madrid den 16 november. Rubriken på föredraget är Unfixable. &#8221;Omöjligt att fixa&#8221;. Chris svarar också på frågor under en halvtimme.<br />
Detta är ett utmärkt tillfälle att skaffa sig en helhetssyn på de problem samhället står inför och på nåt sätt måste komma ur. Det finns ingen quickfix!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><iframe width="500" height="281" src="http://www.youtube.com/embed/8WBiTnBwSWc?fs=1&#038;feature=oembed" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>En kort resumé av videon genom zero hedge. <a href="http://www.zerohedge.com/news/chris-martenson-lecture-why-next-20-years-will-be-marked-collapse-exponential-function" target="_blank">Chris Martenson Lecture On Why The Next 20 Years Will Be Marked By The Collapse Of The Exponential Function</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fpenningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fpenningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vi befinner oss i en nollsummevärld.</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 18 Nov 2011 20:54:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[ASPO]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[Ken Zweibel]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Robert Hirsch]]></category>
		<category><![CDATA[Robert Rapier]]></category>
		<category><![CDATA[Rubin]]></category>
		<category><![CDATA[The Oil Drum]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Wes Jackson]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5852</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Det sa Jeff Rubin på ASPO-konferensen i Washington DC i början av november 2011. Han beskrev också hur vi kom ur oljechocken 2008, tack vare de största finanspolitiska stimulansåtgärderna under hela efterkrigstiden.
Det enda hoppet att kunna betala tillbaka dessa enorma skulder vi dragit på oss är med ökad tillväxt. En tillväxt som dessvärre lyser med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Det sa<a href="http://www.aspousa.org/conference/2011/speakers.cfm?bid=1186" target="_blank"> Jeff Rubin</a> på ASPO-konferensen i Washington DC i början av november 2011. Han beskrev också hur vi kom ur oljechocken 2008, tack vare de största finanspolitiska stimulansåtgärderna under hela efterkrigstiden.<br />
Det enda hoppet att kunna betala tillbaka dessa enorma skulder vi dragit på oss är med ökad tillväxt. En tillväxt som dessvärre lyser med sin frånvaro, eftersom vi är tillbaka på ett oljepris på 100 dollar per fat, utan tillväxt.</p>
<p><a href="http://www.theoildrum.com/node/4727" target="_blank">Den nuvarande oljekrisen är inte en chock, enligt Rubin</a> &#8211; det är den nya verkligheten. Han räknar med hög arbetslöshet, stängda nationsgränser, minimala statliga stimulanspaket och sänkta offentliga utgifter. En värld utan ständig ökad oljeförbrukning är en värld utan tillväxt. Om Kina får en fortsatt ekonomisk tillväxt (och det tror han ) så sker det på bekostnad av USA:s och OECD:s ekonomier, som då måste krympa. Kort sagt: Vi befinner oss i en nollsummevärld.<span id="more-5852"></span></p>
<p>Dag 2 inleddes med<strong> Robert Hirsch,</strong> författare till <a href="http://www.pdfdownload.org/pdf2html/view_online.php?url=http%3A%2F%2Fwww.netl.doe.gov%2Fenergy-analyses%2Fpubs%2FOil_Peaking_NETL.pdf" target="_blank">Hirsch-rapporten från 2005</a>. Han  konstaterade att vi inte har ett energiproblem på kort sikt, utan vi har problem att få fram flytande bränslen. På längre sikt menade Hirsch att förnybar energi är lösningen.<br />
Den nuvarande oljeproduktionen, som legat på en platå sen 2004, kommer att falla inom 1-4 år. Rob Hirsch tror att ransonering kommer att bli svårt att genomföra och ser framför sig en lösning, <a href="http://www.energytribune.com/articles.cfm?aid=267&amp;idli=1" target="_blank">där gasformiga bränslen görs flytande (X-to liquids). </a>Idag har vi investerat och låst fast oss i maskiner, utrustning och en infrastruktur som kräver flytande bränslen. Däremot tror Rob Hirsch att elektrifiering av transporterna är en långsiktig lösning.</p>
<p>Vi kommer att få uppleva samma oljechock som 1973 och 1979 tillsammans med panik, varubrist, inflation, lågkonjunktur och arbetslöshet. När konsekvenserna av peakoil/oljetoppen sjunker in i medborgarnas medvetande kommer klimatförändringarna att blekna bort i betydelse för många människor.</p>
<p><strong>Robert Rapier</strong> som skriver i  <a href="http://www.consumerenergyreport.com/blogs/rsquared/" target="_blank">R Squared Energy Blog</a> gav sin syn på energisituationen i världen. Vi ligger kvar på en produktionsnivå på 85 milj fat per dag vilket inkluderar alla flytande bränslen inkl etanol, NGL shaleolja, mfl. Han noterar att för de flesta människor finns inte peakoil i sinnevärlden och att de flesta tror att det finns en lösning ”därute”.</p>
<p>EROEI-faktorn blir allt sämre globalt för alla fossila bränslen. Många biobränslen har endast en EROEI omkring 2:1 och kommer därför aldrig kunna ersätta oljan. Rapier tror att CO2-utsläppen kommer att öka pga av stor efterfrågan på olja och andra fossila bränslen i utvecklingsländerna.</p>
<p><strong>Ken Zweibel</strong> är chef för <a href="http://solar.gwu.edu/" target="_blank">George Washington University Solar institutet</a>. Han har arbetat med solceller i 30 år. Solen är en enorm resurs menar han, därför är solceller och elektrifieringen av transporter en del av vår långsiktiga lösning.<img class="alignnone size-medium wp-image-5854" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Sk%C3%A4rmklipp-ENERGI-I-V%C3%84RLDEN-300x244.jpg" alt="" width="450" height="360" /> Enligt Ken, har moderna PV-system en återbetalningstid på 1 till 2 år enligt EROEI-beräkningar. Med tanke på att solcellernas effekt försämras så långsamt, kan dagens solpaneler fungera i mer än 50 år. En stor fördel med solceller jämfört med andra system är de mycket låga drift-och underhållskostnaderna, som kan vara så låga som 1 cent/kWh.</p>
<p><strong>Wes Jackson</strong> från <a href="http://www.landinstitute.org/" target="_blank">The Land Institute</a> var huvudtalare under dag 2. Han riktade uppmärksamheten på en annan icke-förnybar resurs som ofta tas för given: &#8221;Marken är viktigare än olja&#8221;, sade han, och betonade att: &#8221;Den dagen kommer när vi tvingas sluta behandla jorden som skit.&#8221;<br />
Enligt Jackson är ett av problemen med det moderna jordbruket den höga energiförbrukning som bl a förstör de kulturella familjebanden genom att antalet personer som driver ett jordbruk minskar. Han tror man måste vara med från barnsben för att kunna driva ett jordbruk.<br />
På Land Institute försöker de förhindra storskalig erosion av matjorden i jordbruket genom att utveckla perenna/fleråriga grässorter så att fälten inte behöver plöjas. Gräs står för 70% av människors kalorier, i första hand ris, vete och majs. Land Institute har utvecklat, en flerårig vetesort &#8221;Kernza&#8221; vars rötter är 10 gånger större än ettåriga sorter. Nu arbetar de på att ta fram fleråriga sorter för solrosor, ris och majs m fl.</p>
<p>Wes menar att vårt nuvarande kemikaliejordbruk är det största hotet mot biologisk mångfald. Och att vi borde titta på markens organismer och hela ekosystemet efter lösningar.<br />
Han tror att vi kan bygga ett jordbruk som är mer liknar ett naturligt ekosystem om vi kunde få bort de institutionella hinder som bromsar den utvecklingen.</p>
<p><strong>En sammanfattning av dagen:</strong><br />
-Den nuvarande oljekrisen är inte en chock &#8211; det är den nya verkligheten.<br />
-Energieffektivitet är nästa stora investeringsobjekt.<br />
-Solenergin är en enorm resurs &#8211; Sätt igång!<br />
-Ingenting är mer värdefullt än &#8221;Negawatt&#8221;.<br />
-Peak Oil är starkt kopplad till fattigdom. Liksom socialtjänsten förskjuts inriktningen från att fördela överflöd till att hantera knapphet.<br />
-Matjord är en icke-förnybar resurs.</p>
<p>Hela konferensen <a href="http://aspo-usa.com/conference/2011/" target="_blank">Peak Oil-Energy-The Economy, Truth in Energy</a> finns på The Oil Drum: <a href="http://www.theoildrum.com/node/8573" target="_blank">Dag 1</a> och  <a href="http://www.theoildrum.com/node/8606" target="_blank">Dag 2</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fvi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fvi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Oljeimporten knäcker USA:s ekonomi</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/oljeimporten-knacker-usas-ekonomi/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/oljeimporten-knacker-usas-ekonomi/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 17 Nov 2011 12:05:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[ASPO]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Euro]]></category>
		<category><![CDATA[Martenson]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Rob Hirsch]]></category>
		<category><![CDATA[Shalegas]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5812</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Igår passerade USA:s statsskuld 15000 miljarder dollar. Det är en ökning med 45 % bara under Obamas tid som president. Och USA närmare sig med stormsteg det maximala underskott som kongressen godkänt. USA:s skenande underskott och miserabla ekonomi har de senaste månaderna kommit i skymundan av EURO-krisen inom EU. Men snart startar en ny förhandlingsrunda [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Igår passerade USA:s statsskuld 15000 miljarder dollar. Det är en ökning med 45 % bara under Obamas tid som president. Och USA närmare sig med stormsteg det maximala underskott som kongressen godkänt. USA:s skenande underskott och miserabla ekonomi har de senaste månaderna kommit i skymundan av EURO-krisen inom EU. Men snart startar en ny förhandlingsrunda i hopp om att kunna spä på underskottet ytterligare, för att kunna rulla ekonomin vidare några månader eller ett halvår till, innan&#8230;. ?</p>
<p>Samtidigt stiger kostnaderna för att importera olja. Och tidigare erfarenheter, bl a från 2008, visar att ett importpris runt 100 dollar per fat hotar amerikansk ekonomi.<span id="more-5812"></span></p>
<p>Den amerikanska ekonomin har bara fått en tillfällig andhämtningspaus genom att statsskulden tillåtits öka, men problemen kvarstår. Det går inte att i längden klara av ett galopperande underskott av statsskulden genom mer skulder. Men vilka alternativ finns när allt större andel av budgeten går till import av olja?</p>
<p>Jo, att producera sin egen olja!</p>
<p>Och det är precis vad finansmannen och miljardären <a href="http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000057588" target="_blank">T. Boone Pickens hävdar i en aktuell TV-intervju i CNBC från den 16 november.</a> Men hur många har inte insett och påstått detta tidigare!</p>
<p><em>We need to get off OPEC oil now, and we have the resources to do it, says T. Boone Pickens. Things are going fall apart in the Middle East, and soon. Saudi Arabia is on the brink, and at 9.7M bpd in production, if they come off line we&#8217;ll be looking at oil prices around $300 &#8211; $500 a barrel. That risk, plus the trillions of dollars in cost savings we would get from pulling our military forces out of the region, Pickens says, more than justifies ramping up our own production at home</em>. <a href="http://seekingalpha.com/currents/post/101597?source=feed" target="_blank">Citat från bloggen Seeking Alpha, MARKET CURRENTS. real-time news and commentary for investors.</a></p>
<p>Det är mycket som <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/T._Boone_Pickens" target="_blank">Mr Pickens </a>säger och påstår, i denna TV-intervju i CNBC, som man kan undra över. Visst ingen tror väl att Saudi för all framtid kommer att kunna exportera olja till USA. Om det har med kungens ålder 85 år att göra, kan man fråga sig.<br />
Och visst borde USA göra sig kvitt OPEC, som skär guld med täljknivar tack vare USA:s hunger efter olja.</p>
<p>Det är också korrekt att Saudi behöver ett exportpris på 94 dollar per fat, för att ratta runt ekonomin i landet och detta tär på USA:s ekonomi. Ett oljepris över 100 dollar under lång tid har visat sig förödande för alla ekonomier. När kostnaden för oljeimporten överstiger 8 % av BNP är gränsen nådd, ekonomin mår dåligt och börjar krackelera och riskerar att kollapsa.</p>
<p>Finansmannen T. Boone Pickens optimistiska syn på USA:s möjlighet att själva producera olja är just amerikansk. Vill man så går det!. Men hur trovärdigt är detta? Och hur trovärdig är T Boone Pickens? Antar att oljan som ska rädda USA är unconventional oil m a o shalegas och tjärsand. Allt tyder på att shalegasexploateringen enbart är ett börsrally och fortsätter så länge det pumpas in nytt kapital i verksamheten. Fortfarande tjänar man inga pengar på själva utvinningen  trots att man plockat de lägst hängande frukterna först. Detta har flera skrivit om bl a <a href="http://www.energybulletin.net/stories/2011-11-15/selling-oil-illusion-american-style" target="_blank">en artikel i Energy Bulletin: Selling Oil Illusion- American Style. </a>Ursprungligen publicerad av Chris Martensson.</p>
<p>Pickens utspel och optimism ser jag mer som ett sätt att få ytterligare kapital för att hålla igång en från början dödsdömd shalegasutvinning i USA. EROEI:n är dessvärre alldeles för låg.</p>
<div id="attachment_4329" class="wp-caption alignnone" style="width: 286px"><a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/07/Gazette-bar-chart2.jpg"><img class="size-medium wp-image-4329" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/07/Gazette-bar-chart2-276x300.jpg" alt="" width="276" height="300" /></a><p class="wp-caption-text">Maximum Energi Return On Energy</p></div>
<p>Det krävs alldeles för mycket energi för att få fram flytande bränsle ur skiffern.<br />
Men att få fram flytande bränsle verkar vara det primära målet, oavsett kostnad och energikvalitet. <a href="http://www.theoildrum.com/node/8606?utm_source=feedburner&amp;utm_medium=feed&amp;utm_campaign=Feed%3A+theoildrum+%28The+Oil+Drum%29&amp;utm_content=Google+Reader" target="_blank">Det var också Rob Hirsch budskap på ASPO-konferensen i förra veckan.</a> Det råder inte någon allvarlig energibrist just nu, men bristen på flytande bränsle är allvarlig, sa Rob Hirsch.<br />
Och hur länge kan denna tveksamma utvinning av &#8221;unconventional oil&#8221; fortsätta, där lönsamheten är skriven i stjärnorna?</p>
<p><a href="http://osunt.se/world-power-to-america/" target="_blank"> Bloggen Osunt har också skrivit om börsbluffen skifferolja</a>.<a href="https://www.nytimes.com/2011/06/27/us/27gas.htm?_r=1" target="_blank">New York Times </a>skriver oxå om skiffergas och dess tveksamma framtid
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Foljeimporten-knacker-usas-ekonomi%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Foljeimporten-knacker-usas-ekonomi%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/oljeimporten-knacker-usas-ekonomi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sociologisk karta efter Peak Oil</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/5769/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/5769/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 12 Nov 2011 17:04:21 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mats Lindqvist</dc:creator>
				<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5769</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Vem är du? Vem vill du vara? Det finns en rad färdiga &#8221;paket&#8221; att välja mellan.</p>
<p></p>
<p>1. Fjällräven, fjällvandring, akademiker inom offentlig sektor, längdåkning, vasaloppet, röstar på fp. Duktig och ordentlig. Bakar bröd, helst med surdeg och odlar egna kryddor. Kör Volvo, den mindre kombin eller möjligen Renault.</p>
<p>2. iPhone, powerbook med klistermärken, soya-latte, Ray Ban Wayfarer, fixed [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Vem är du? Vem vill du vara? Det finns en rad färdiga &#8221;paket&#8221; att välja mellan.</p>
<p><span id="more-5769"></span></p>
<p>1. Fjällräven, fjällvandring, akademiker inom offentlig sektor, längdåkning, vasaloppet, röstar på fp. Duktig och ordentlig. Bakar bröd, helst med surdeg och odlar egna kryddor. Kör Volvo, den mindre kombin eller möjligen Renault.</p>
<p>2. iPhone, powerbook med klistermärken, soya-latte, Ray Ban Wayfarer, fixed gear-cykel, Converse all-star-sneakers. Hänger på de rätta klubbarna i storstadsområdena. Har examen i eller pluggar ekonomi, grafisk design (hänger ihop med Apple-produkter) , webb- eller spelutveckling. Ser sig själv som kreativ. Också det kopplat till produkter från Apple.</p>
<p>3. Långt hår om du är kille, kort om du är tjej, spela gitarr i band, jobba som socialsekreterare, missbrukarrehabilitering alt. förskollärare, röker hemrullade ört-cigaretter(=hälsosammare) , äter vegetariskt. Ni vet hur man skall klä sig&#8230; secondhand&#8230; INTE Espresso House&#8230; no-no. Uttalade vänstersympatier. Uppger sig vara &#8221;feminist&#8221;.</p>
<p>4. Hade &#8221;North face&#8221; kläder för 10 år sedan, numera Arcteryx. Fjällvandrar inte, men klättar i berg&#8230; Alperna på vintern, mountainbike, kite-surfing dykning på sommaren. Dricker gärna Espresso, gärna från Espresso House. Eller vanligt bryggkaffe,  te med te-smak. Kan många fina whisky-sorter om du är man, och känner då också till exklusiva cigarr-märken som röks på fest. Franska ost-sorter om du är kvinna, talar då också franska; varit utbytessudent i mellanstor fransk stad. Inte vegetarian. Röstar på (m).</p>
<p>5. Akademiker i privat sektor, funkisvilla från 1935, inredd med loppisfynd blandat med Arne Jacobsen, PH-lampor, ja ni kan det hela. Ljust och fräscht. 2 barn med 2 års mellanrum Ganska ny bil, inte BMW eller Mercedes utan Lexus, Audi. Kanske en Toyota Prius som andrabil.  Barnen skjutsas i denna bil till någon av följande fritidsaktiviteter: lektioner i piano eller stråkinstrument, dans, sång, simning, volleyboll, inte fotboll eller innebandy. Barnen heter ofta Karl, Filippa, Gustav eller Johanna, inte Neo, Liam eller Maximus. Etnicitet: kaukasier. Äter aldrig falukorv. Någonsin.  Segelbåt, inte motorbåt. Högersympatier, men deklarerar inte utåt vilket parti. Troligen (m).</p>
<p>Komplettera själva listan med fler stereotyper, MC-knuttar, dansbands-svennar, osv. Ange gärna musik-, mat- och kulturpreferenser.</p>
<p>Alla dessa identitets-attribut  är 100% olje- och kärnkraftsdrivna. Förutsättningarna att kunna &#8221;konsumera in sig&#8221; och bli accepterad i någon av dessa sociologiska referensgrupper kommer ändras i grunden pga. peak oil.  Intressanta frågor väcks av en sån här betraktelse. Har människan en fri vilja? Vilka nya referensgrupper/färdiga identiteter kommer uppstå? Vad blir &#8221;status&#8221; efter Peak Oil? Jag anar att golf och jättestor SUV är på väg ut, egenodlade rotfrukter på väg in. Vad tror ni läsare? Kommentera gärna!</p>
<p>/Mats L, ASPO Sverige
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2F5769%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2F5769%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/5769/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Faller Grekland &#8211; faller alla!</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/faller-grekland-faller-alla/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/faller-grekland-faller-alla/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 05 Nov 2011 16:17:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[Carl B Hamilton]]></category>
		<category><![CDATA[Daily Telegraph]]></category>
		<category><![CDATA[Grekland]]></category>
		<category><![CDATA[låneskuld]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5695</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Det är säkert många som fördömer det grekiska folket och den grekiska sättet att handskas med pengar och kapital. Kort sagt ett folk av ohederliga bedragare som är lata och lever på andra medlemsländer inom EU. Om så är fallet så sitter många länder i samma båt.Daily Telegraph har gjort en fantastisk webgraf, som beskriver [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<p>Det är säkert många som fördömer det grekiska folket och den grekiska sättet att handskas med pengar och kapital. Kort sagt ett folk av ohederliga bedragare som är lata och lever på andra medlemsländer inom EU. Om så är fallet så sitter många länder i samma båt.<span id="more-5695"></span>Daily Telegraph har gjort en fantastisk webgraf, som beskriver vilka länder som lånat av vem och hur allt hänger ihop. Ingen går fri. Alla länder är inflätade i varandra i en global bank- och finanshärva. Och ett ekonomisystem som kräver ständig tillväxt i en värld med begränsade naturresurser.</p>
<p><!--more--><a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Skärmklipp-Sveriges-skulder-till-EU-länder.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-5696" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Skärmklipp-Sveriges-skulder-till-EU-länder-228x300.jpg" alt="" width="400" height="500" /></a>Att Sverige har lånat ut till Tyskland är väl OK. Men vem är så korkad att han tror att en skuld till Storbritannien någonsin kommer att regleras? Intressant att USA har större skuld per capita än Grekland!</p>
<p>Det handlar alltså mer om tilltro att kunna fixa till sitt underskott. USA kan devalvera eller om man är kaxig öka penningmängden!</p>
<p>Skulle vi i Sverige lägga ihop<a href="http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/den-svenska-skuldbubblan.html" target="_blank"> statsskulden med andra skulder som hushållens-, finansbolagens- och företagens skulder</a> ser bilden helt annorlunda ut. Och den är allt annat än angenäm. <a href="http://www.telegraph.co.uk/news/interactive-graphics/graphic-of-the-day/8868729/Graphic-European-debt-crisis-explained.html" target="_blank"></p>
<p>Vill du titta på detta exempel på superb databasjournalistik i Daily Telegraph och hur allt hänger ihop tryck här.</a></p>
<p>Det är väl onödigt att påpeka att vårt stora oljeberoende förtränger vi lika galant, som vår totala låneskuld. Vår maktelit verkar inte bekymra sig över att Danmark tillsammans med Norge står för 40 % av våra oljeimport. Och att de INTE kommer att kunna leverera någon olja till Sverige om 5-10 år! Man behöver oljan själva. Notera att Danmark varit vår största leverantör av olja och gas under många år!<br />
<img class="alignnone size-medium wp-image-5727" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Sk%C3%A4rmklipp-import-olja-300x157.jpg" alt="" width="400" height="230" /> </p>
<p>Alliansregeringens hybris verkar t o m gått så långt att regeringspartiet (Fp) och dess ekonomiska talesman Carl B Hamilton helt flippat ur. Tidigare riksbankschefen Lars Wohlin (kd) menar att Carl B har en &#8221;bristande verklighetsuppfattning&#8221; i en <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/grekland-borde-rostat-for-langesen_6611292.svd" target="_blank">artikel i SvD </a>som bloggen <a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/grekland-borde-rostat-for-langesen_6611292.svd" target="_blank">Cornucopia</a> uppmärksammat.</p>
<p>Carl B Hamilton menar inte bara att Sverige borde ansluta sig till euron, utan dessutom bidra med kapital i miljardklassen till en gemensam räddningsfond för euro-projektet. Man tar sig för pannan och undrar, är detta egentligen den politik som Alliansregering vill föra? Gå med i euro-projektet, gå med i Nato, bygga fler kärnkraftverk och leva på hoppet att få köpa olja efter år 2020? (från vem ?) </p>
<p>Läs också Andreas Cervenkas krönika i <a href="http://www.svd.se/naringsliv/europas-i-sarklass-farligaste-underskott_6612754.svd" target="_blank">Svd: &#8221;Europas i särklass farligaste underskott&#8221;</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Ffaller-grekland-faller-alla%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Ffaller-grekland-faller-alla%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/faller-grekland-faller-alla/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

