Pulitzerprisvinnaren Daniel Yergin intervjuades för några dagar sedan av Wall Street Journal om sin nya bok ”The Quest: Energy, Security and the Remaking of the Modern World.”. I samband med detta så publicerade Mr Yergin i WSJ en artikel ” There Will Be Oil” med en ganska provocerande undertext: ”I decennier har [...]]]> Så här startade det!

Pulitzerprisvinnaren Daniel Yergin intervjuades för några dagar sedan av Wall Street Journal om sin nya bok ”The Quest: Energy, Security and the Remaking of the Modern World.”. I samband med detta så publicerade Mr Yergin i WSJ en artikel ” There Will Be Oil” med en ganska provocerande undertext: ”I decennier har förespråkare för peakoil varnat för en kris i energiförsörjningen. De har haft fel varje gång!” ”Detta spöke heter peakoil”

Och artikeln fortsätter : ”Dess förespråkare (Hubbard, Cambell, Aleklett, Hirsch m fl mitt tillägg) hävdar att världen närmar sig snabbt (eller har redan nått) en punkt av maximal oljeproduktion. De varnar för att ”en aldrig tidigare skådad kris är strax över horisonten.” Resultatet, sägs det, blir ”kaos”, för att inte tala om ”krig, svält, ekonomisk tillbakagång, kanske till utrotning av homo sapiens. ”

Läs hela artikeln There Will Be Oil och titta på videointervjun av WSJ.

Mr Yergins huvudbudskapet är hoppfullt.

-Den framtida oljeproduktionen i världen kommer att ligga kvar på en platå många år framöver, minst 30 år, och framför allt i USA, påstår Yergin.

Idag har vi 30 % mer olja än för 30 år sedan. Mellan 2007 till 2009 tillkom ytterligare 1,6 milj fat per dag i USA, genom shalegas och oljesand. Det är dock mindre än den ökning av förbrukningen som skett mellan 2009 till 2011 i USA. Som idag är över 21 miljoner fat om dagen! Total världsproduktion inkl etanol är ca 85 milj fat per dag.

-Tekniken öppnar vägar som inte vara möjliga för 8-10 år sedan , säger Yergin. Liksom djuphavsborrning i Brasilien och franska Guyana. Plus extrahering av kanadensisk oljesand och shaleoil/gas på nya platser i USA.

Det är ingen hejd på optimismen. Saknas det olja kommer effektiviseringen ta över. Och klimatgaser minskas bl a genom att elbilar körs på kolel som beslutats i Kalifornien!

Med andra ord här finns ingen ko på isen, om man ska tro på Yergin. Amerikanerna behöver inte tänka på att förändra sin livsstil och använda mindre energi, utan kan leva på som vanligt. Tekniska innovationer och effektiviseringar löser en framtida brist på olja! Och att olja och ekonomisk tillväxt är knutna till varandra det ska vi glömma för stunden. Och det där med EROEI, oljans energikvalitet – det är väl bara snack!?

Nu kontrar Aleklett på sin blogg:

”Den bild av framtiden som Yergin målar upp om framtidens produktion är den samma som hans företag CERA presenterade i februari 2007 i Journal of Petroleum Technology (JPT). Vi fick då möjlighet att i JPT visa hur orealistisk detta framtidsscenario var. Den mängd olja som krävs för att den framtiden skall bli verklighet är inte bara de 125 miljarder fat som Yergins nämner som ökning i befintliga fält runt om i världen utan något helt annat. I den kommande boken Peeking at Peak Oil beräknas faktiskt denna volym till betydligt högre, men det kommer inte att hindra Peak Oil. Världen konsumerar idag 30 Gb om året och 125 Gb är exakt 4 år och 2 månaders konsumtion, men den tid som det kommer att ta för att få fram 125 Gb är längre än 10 år.” 

Läs hela inlägget på Kjell Alekletts blogg.

Flera kommentarer bl a av R Heinberg i The Energy Bulletin

Här en recension av boken The Quest

Tidningen Ny Teknik har också bekänt färg och raljerar över peakoil, som ett hjärnspöke.

Läs också bloggen Osunt Peakoil – förnekare har det inte lätt.

Vad kommer i rond 3? Ser fram emot fortsättningen!

Mr. Yergin is chairman of IHS Cambridge Energy Research Associates, an energy research and consulting firm. This essay is adapted from his new book, ”The Quest: Energy, Security and the Remaking of the Modern World.” He received the Pulitzer Prize for his book ”The Prize: The Epic Quest for Oil, Money and Power.”