<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ASPO Sverige &#187; Ekonomi</title>
	<atom:link href="http://www.asposverige.se/category/ekonomi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.asposverige.se</link>
	<description>Om hur oljetoppen kommer att påverka oss</description>
	<lastBuildDate>Mon, 06 Feb 2012 23:32:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Energi och tillväxt är oskiljaktiga</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/energi-och-tillvaxt-ar-oskiljaktiga/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/energi-och-tillvaxt-ar-oskiljaktiga/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 22 Jan 2012 23:55:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Bengt Randers</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[GNE]]></category>
		<category><![CDATA[Klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Tim Garrett]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6328</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Tim Garrett som är en atmosfärsforskare som har kommit fram till att vi inte kan ha ekonomisk tillväxt OCH sänka CO2 utsläppen! Detta är motsatt mot vad som är allmänt vedertaget i dag.Detta börjar bli mer av ett akademiskt intresse i dag, för de övervägande bevisen är att mänskligheten inte gör något åt klimathotet och [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2012/01/energi-och-tillvaxt-ar-oskiljaktiga/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p><a href="http://www.inscc.utah.edu/~tgarrett/Economics/Economics.html" target="_blank">Tim Garrett</a> som är en atmosfärsforskare som har kommit fram till att vi inte kan ha ekonomisk tillväxt OCH sänka CO<sub>2</sub> utsläppen! Detta är motsatt mot vad som är allmänt vedertaget i dag.<span id="more-6328"></span>Detta börjar bli mer av ett akademiskt intresse i dag, för de övervägande bevisen är att mänskligheten inte gör något åt klimathotet och detta på grund av tillväxten är lika viktig.<br />
Tim Garrett har inte bara gjort forskning på kopplingen aerosoler-moln-klimat, utan han även försökt förstå sambandet mellan den globala ekonomin och energianvändning, detta är mycket viktiga resultat.</p>
<p>Det finns ett abstrakt till hans första artikel som hette &#8221;<a href="http://www.springerlink.com/content/9476j57g1t07vhn2/" target="_blank">Are there basic physical constraints on future anthropogenic emissions of carbon dioxide?</a>&#8221; här, och hans andra artikel &#8221;<a href="http://www.earth-syst-dynam.net/3/1/2012/esd-3-1-2012.html" target="_blank">No way out? The double-bind in seeking global prosperity alongside mitigated climate change</a>&#8221;</p>
<p>I en bild beskriver han förhållandet λ mellan världens totala ackumulerade välstånd och vår ökande energi användningen.</p>
<p><img class="aligncenter" title="Kopplingen Energi Ekonomi" src="http://peakwatch.typepad.com/.a/6a00d83452403c69e20168e5a0698b970c-pi" alt="" width="500" height="404" /></p>
<p>CO<sub>2</sub> Emission och tillväxt<br />
E = ca = λcC<br />
E=Emissonshastigheten<br />
c=kolinnehållet i energianvändningen<br />
C=Värdet av civilisationen<br />
a=Energianvändningens hastighet<br />
λ=Konstant 9,7 ± 0,3 mW per US$ 1990</p>
<p>Falska påståenden görs hela tiden om att vi kan använda energin mer effektivt eller att byta till förnyelsebara energikällor så kan tillväxten fortsätta och växa och växa. Men det är tvärt om, som nu Tim Garett visar.</p>
<p>I en bild så beskrivs sambandet mellan energianvändningen och välstånd så här.<br />
<img class="aligncenter" title="Systemet Energi o Ekonomi" src="http://www.inscc.utah.edu/~tgarrett/Economics/Economics_files/Fig4.jpg" alt="" width="650" height="390" /></p>
<p>Välstånd är energianvändning, Välstånd kan inte frånkopplas från CO<sub>2</sub> utsläppen utan att vända ryggen från den fossila ekonomin.<br />
Det finns inga möjligheter att komma runt detta, hur mycket politiker och ekonomer vill.</p>
<p>Är det möjligt att koppla loss ekonomisk välstånd från CO<sub>2</sub> utsläpp?<br />
- Nej&#8230;<br />
- &#8230;om det inte är en väldigt snabb nedskärning av CO<sub>2</sub> utsläppen.<br />
- &#8230;men skulle inte det bli dyrt<br />
- Om det är så, nej</p>
<p>Energi användning och välstånd är samma sak.<br />
Deras tillväxt bestäms av<br />
. Tillgängliga energikällor<br />
. Minskning av tillgångarna<br />
. Externa miljö faktorer som ändrar energitillgången.</p>
<p>Del 1 av ett föredrag av Tim Garrett<br />
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/P0jFfUlvt6s"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="never"></param><param name="allownetworking" value="internal"></param><param name="flashvars" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/P0jFfUlvt6s" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="never" allownetworking="internal" allowfullscreen="true" width="425" height="344" flashvars=""></embed></object><br />
Del 2<br />
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/A3QUQbPILS8"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="never"></param><param name="allownetworking" value="internal"></param><param name="flashvars" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/A3QUQbPILS8" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="never" allownetworking="internal" allowfullscreen="true" width="425" height="344" flashvars=""></embed></object><br />
Del 3<br />
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/d1ag0XrQHS4"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="never"></param><param name="allownetworking" value="internal"></param><param name="flashvars" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/d1ag0XrQHS4" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="never" allownetworking="internal" allowfullscreen="true" width="425" height="344" flashvars=""></embed></object></p>
<p>Det ända sättet att ta miljöhänsyn är att tjäna och göra av med mindre pengar.</p>
<p><a href="http://www.declineoftheempire.com/2012/01/wealth-and-energy-consumption-are-inseparable.html">Wealth And Energy Consumption Are Inseparable &#8211; Decline of the Empire</a>.<br />
__________________</p>
<div id="_mcePaste">Antal lästa gånger: 388</div>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fenergi-och-tillvaxt-ar-oskiljaktiga%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fenergi-och-tillvaxt-ar-oskiljaktiga%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/energi-och-tillvaxt-ar-oskiljaktiga/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>5</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gröna Bilister ljuger om etanol</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 12 Jan 2012 20:28:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[DN]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[fuletanol]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Zachrisson Winberg]]></category>
		<category><![CDATA[Lasse Swärd]]></category>
		<category><![CDATA[Mattias Goldman]]></category>
		<category><![CDATA[Miljöpartiet]]></category>
		<category><![CDATA[Naturskyddsföreningen]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Sören Wibe]]></category>
		<category><![CDATA[Ställ om]]></category>
		<category><![CDATA[SvT]]></category>
		<category><![CDATA[Westander]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6261</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Det är patetiskt att höra etanolens störste förespråkare Mattias Goldman, Gröna Bilister uttala sig i bl a Rapport och Aktuellt igår om förnybart fordonsbränsle: Så här sa Hr Goldman: &#8221;2011 var ett förlorat år. Miljöbilshandeln stod och stampade och bland miljöbilarna fick vi en mycket fulare mix. Fler och fler dieselbilar och mycket färre bilar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Det är patetiskt att höra etanolens störste förespråkare Mattias Goldman, Gröna Bilister uttala sig i bl a Rapport och Aktuellt igår om förnybart fordonsbränsle: Så här sa Hr Goldman: <em>&#8221;2011 var ett förlorat år. Miljöbilshandeln stod och stampade och bland miljöbilarna fick vi en mycket fulare mix. Fler och fler dieselbilar och mycket färre bilar på förnybara bränslen&#8221;.</em></p>
<p>Hur korkad får man vara?</p>
<p>När ska Gröna bilister, som säger sig vara en miljöorganisation, förstå och erkänna att idag går svenska etanolbilar på spannmålsetanol, vinrester och importerad majsetanol från USA. Så kallad fuletanol! Den något bättre sockerrörsetanolen från Brasilien, som var motivet för etanolbränslesatsning för både Gröna bilister och Stockholm stad, är borta. Importen  är marginell. I GB:s senaste pressutskick nonchalerar man helt att svensk import av sockerörsetanol i stort sett upphört. Dessutom har världsproduktionen av etanol minskat det senaste året.<span id="more-6261"></span></p>
<p>Vår nuvarande etanolbränsle har så dåligt energinetto EROEI, att det går åt mer fossil energi att tillverka den än den ger tillbaka! Det betyder att etanolen som säljs i Sverige inte är ett förnybart fordonsbränsle. Tvärtom det är lika förkastligt som vilket fossilt bränsle som helst, men det har Gröna Bilister svårt att ta till sig. Man är kvar i samma loop man befunnit sig i de senaste 5 åren. Oförmögna att inse sanningen.</p>
<p>Vilken trovärdighet har då Gröna Bilister och Mattias Goldman? Vems intressen företräder man? För två år sedan skrev <a href="http://www.dn.se/debatt/medier-later-sig-luras-av-grona-bilisters-kampanjer">Lasse Swärd artikeln &#8221;Medier låter sig luras av Gröna bilisters kampanjer&#8221; </a>Det är visserligen en gammal artikel men den tar upp ett aktuellt ämne: Gröna Bilister som lobbyorganisation tillsammans med PR-byrån Westander som också är Mattias Goldmans förra arbetsgivare och nuvarande uppdragsgivare? Inget jag kan styrka men knappast osannolikt med tanke på hur PR-branschen jobbar i det fördolda.</p>
<p>Reportaget i SVT var gjort av Uppdrag Gransknings reporter Johan Zachrisson Winberg som jag har största respekt för. Han är mycket kunnig och noggrann i sin research, men denna gång har han halkat lite snett. Det är visserligen korrekt att &#8221;miljöbilar kan bli miljöbovar&#8221; genom att miljöklassade dieselbilar ger stora utsläpp av kväveoxider. Detta är ingen nyhet i sig utan var just skälet till att många av oss protesterade mot att klassificera dieselbilar som miljöbilar. Däremot välkomnande Naturskyddsföreningen diesel som bränsle och bortsåg från de stora kväveutsläppen. Vad jag vet har man inte backat på detta feltänk!</p>
<p>Att klassificera dieselbilar som miljöbilar har visserligen sänkt koldioxidutsläppen men samtidigt ökat utsläppen av kväveoxider. Vilket ännu en gång visar att begreppet miljöbilar är helt galet och borde skrotas! Det existerar inte några miljöbilar, annat än i Sverige!</p>
<p>Utan bidrag och skattelättnader har försäljningen av etanolbilar sjunkit som en sten med 75 %. Från 57 800 bilar toppåret 2008 till 14 000 år 2011. Och det är bra!</p>
<p>Sverige var ett av få länder inom EU, som oreserverat hoppade på etanolspåret och som nu visar sig vara en återvändsgränd. Det har kostat skattebetalarna stora summor, framför allt i Stockholms stad. I Tyskland ratade man etanol helt och hållet, framför biogas.</p>
<p>Vid årsskiftet la även Sekab  ned sin pilotanläggning för cellulosaetanol. Så det är fler som förstått och tappat tro på fuletanol, men då av ekonomiska skäl. Oljepriset har blivit för högt?</p>
<p><a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/etanol-storre-miljobov-an-bensin_4111731.svd" target="_blank">Redan år 2010 skrev Sören Wibe en rapport </a>där han konstaterar ”etanol är större miljöbov än bensin” och att skattebetalarna förlorat miljardbelopp:</p>
<p><em>&#8221;I Sverige är till exempel etanolen befriad från energiskatt och koldioxid- skatt, och vi har laborerat med miljöbilspremier, befrielse från trängselskatt, fri parkering och nedsatt fordonsskatt för etanolbilar. Bara i nedsatt skatt erhåller den svenska etanolkonsumtionen en subvention i storleksordningen en och en halv mil- jard kronor per år. Syftet med subventionerna är lovvärda, men allt fler studier visar nu att resultatet blivit tvärtemot vad man förväntat sig. Etanolen ökar utsläppen av växthusgaser, åtminstone på rimligt lång sikt.&#8221;</em></p>
<p><a href="http://www.dn.se/debatt/miljobilar-maste-bli-oberoende-av-fossila-branslen" target="_blank">Den 29/12 skriver fyra representanter för &#8221;grön bilism&#8221; en stor debattartikel i DN</a>.<br />
De kräver fortsatta subventioner av miljöbilar som kör (eller går att köra på) &#8221;förnyelsebara&#8221; drivmedel. Inte ett ord om att svensk E85 etanol nu görs på vete, majs och vinrester sk fuletanol med begränsad klimatnytta.</p>
<p>Vad är det dessa fyra representanter döljer och inte vill berätta? <a href="http://www.ethanolproducer.com/articles/8405/ships-passing-in-the-night" target="_blank">Världsproduktionen av etanol minskar.</a> Sverige importerar etanol utan miljönytta, men skattesubventionerar den kraftigt trots detta. Svenska bilister som tankar E85 och tror att det gör miljönytta har inte fattat att dom kör på fuletanol. Gröna Bilister, Miljöpartiet och media ligger lågt med att informera om det nya läget.<br />
Intresseorganisationer som Gröna Bilister kräver fortsatta subventioner för bilar som kan köras på &#8221;förnyelsebart&#8221; (t.ex E85 trots mycket lågt EROEI).De menar också att miljöbilsdefinitionen skall baseras på faktisk klimatpåverkan, men låtsas inte om att vår E85 idag innehåller &#8221;fuletanol&#8221;, gjord på vete, majs och vinrester. Exkl de indirekta utsläpp som sker vi tillverkningen av bilen ur ett produktlivscykelperspektiv.</p>
<p>Det kan också vara på sin plats att påminna om den energi och de utsläpp som sker när man tillverkar en bil, från råvaror till färdig bil i  bilhandeln. Vad finns i bagaget? Dessa utsläpp måste också räknas in när man beräknar en bils totala utsläpp. Inte bara utsläppen från bränslet. Läs min artikel i <a href="//stallom.se/2009/06/05/en-ny-miljobil-minskar-co2-utslappen-forst-efter-11-250-mil" target="_blank">SVT:s klimat- och energiblogg Ställ om </a>där jag visar att det tar 9 år och 11250 mil innan en sk miljöbil bidrar med mindre utsläpp.<br />
<strong>Slutligen, lägg ned Gröna Bilister eller åtminstone plocka bort pajasen Mattias Goldman. Hur länge ska han få fortsätta sprida lögner om etanolen som förnybart bränsle? På uppdrag av  PR-byrån Westander?</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fgrona-bilister-ljuger-om-etanol%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fgrona-bilister-ljuger-om-etanol%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>47</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Med tillväxt som drog</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 19:25:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Tiden]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6246</guid>
		<description><![CDATA[
<p>För naturen är den ”växande effektiviteten”, via den ständiga tillväxten, en dödlig drog. Det är på grund av västvärldens materiella leverne som naturen utplånas och fler människor än någonsin tidigare svälter, inte för att de ”ännu inte uppnått” vår teknologiska och materiella nivå.</p>
<p>Detta skriver Kajsa Borgnäs skribent och fristående socialdemokratisk debattör i tidningen Tiden. En lysande [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p><em>För naturen är den ”växande effektiviteten”, via den ständiga tillväxten, en dödlig drog. Det är på grund av västvärldens materiella leverne som naturen utplånas och fler människor än någonsin tidigare svälter, inte för att de ”ännu inte uppnått” vår teknologiska och materiella niv</em>å.</p>
<p>Detta skriver Kajsa Borgnäs skribent och fristående socialdemokratisk debattör i tidningen Tiden. En lysande beskrivning av hur vi hamnat där vi är idag. Och framför allt en bra ansats till en meningsfull och ny politisk plattform och kanske början till ett strategidokument för Socialdemokratin eller något annat parti i Sverige. Ett parti som vågar inse verkligheten och tala klartext.<br />
Men det är väl för mycket att hoppas på.<br />
Det är tydligen lika svårt för en politiker att se nuvarande politiska vakuum liksom den prekära verklighet vi befinner oss i. En finansmarknad i upplösning och en energi/oljekris i vardande. Det är lätt att glömma bort att vi nådde peakoil 2006 och är på väg nedåt med alla de obehagliga konsekvenser för medborgarna som våra politiker måste tackla, men i stort sett negligerar. Ju längre vi väntar desto tuffar blir omställningen till ett samhälle med mindre energi och kapital.<span id="more-6246"></span></p>
<p><a href="http://www.tiden.eu/default.aspx?page=3&amp;nyhet=389" target="_blank">Läs hela artikeln i tidningen Tiden</a> eller nedanstående utdrag.</p>
<p><strong>Dagens handelssystem</strong>, inriktat på konkurrens mellan nationer och tillväxtstrategier på nationell nivå, gynnar den tekniska och resursmässiga polariseringen i världen och förskjuter miljöbelastningen till andra geografiska platser, snarare än undviker den. Det är svårt att ”göra politik” på detta. Men jag önskar mig ett parti som inte, med Göran Perssons ord, ”tror på tekniken”, utan analyserar den, förstår den, kritiskt granskar den mot bakgrund av den katastrofala miljöutveckling vi varje dag får ny data på. Vems teknikutveckling, grundat på vilka resurser, på vems bekostnad, och vem får del av en Iphone 4? <strong>Kapitalismen är</strong> historiens mest produktiva och destruktiva system – men destruktionen märker inte den konsumerande eliten. Att ta ut produktivi­tets­ökningar i ekonomin i mindre arbetstid, och införa tvingande begränsningar av konsumtion av miljöförslitande energi och prylar, är det ingen politisk aktör som vågar driva.<br />
<strong>Ur detta globala</strong> kapitalistkritiska perspektiv är vår rikedom i Sverige därmed inte resultatet av nio miljoner människors hårda arbete och häftiga tekniska kompetens, utan av exploatering av underbetalda naturresurser (och arbetskraften i en växande världsbefolkning) som förädlas här och vars avfall dumpas tillbaka på dem som står lägst på den globala skalan.<br />
Flödet av energi och materia från utvecklingsländer till industriländer gör därför, i detta perspektiv, att råvaruexporterande samhällen och ekonomier i själva verket förlorar i komplexitet och styrka, medan de senare vinner. Den snabba teknikutvecklingen i nord/väst sker alltså på bekostnad av natur- och utvecklingsresurser i syd och lämnar de fattiga länderna längre bak i välståndsligan snarare än jämnar ut förhållandena globalt.<br />
<strong>Det handlar alltså</strong> inte om att tekniken ännu inte ”sipprat ned” till de fattiga, utan om att världens energi- och rumsliga resurser tas i anspråk av de rika, på bekostnad av de fattiga.Det finns en olöst och växande konflikt i den svenska modellen och den svenska politiska ekonomin som vi försöker blunda för men som vi förr eller senare måste se i vitögat. Samma konflikt tampas hela västvärlden med, utan att orka ta hela dess vidd till sig. Och det rör den otympliga, allt mer skadliga tillväxten.<br />
<strong>I Europa 2020-strategin</strong>, efterträdaren till EU-kommissionens misslyckade Lissabonstrategi, definieras framtidsuppgiften för politiken som att vi ska skapa en ”smart, sustainable and inclusive growth”. Och Håkan Juholt åker land och rike runt för att sprida förhoppningarna om en ”värdeburen tillväxt”. De vackra orden koncentreras i intetsägande miljöpolitiska tal som mervärdet hos aktieägarna, men vad denna ekonomisk-politiska utveckling egentligen grundar sig i, och hur vi i praktiken ska komma ifrån smutsig till ”grön tillväxt” kan ingen, ingen, precisera.<br />
<strong>Det är populärt att</strong> tänka sig att teknisk utveckling i industrisektorerna, och övergången till en förmodat miljö­vänlig ”tjänsteekonomi” successivt frigör oss från materiella begränsningar. Sedan Brundtlandrapporten presenterades har det rått närmast politisk konsensus om att tillväxtens avigsidor kan lösas med ännu mer tillväxt, särskilt för utvecklingsländerna.<br />
<strong>Antagonisten säger</strong> nu att; vad är detta för rappakalja. Naturligtvis är investe­ringar i skolor och järnväg bättre för miljön (och BNP) än privata köp av bensinslukande bilar – där har du den gröna tillväxten.
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fmed-tillvaxt-som-drog%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fmed-tillvaxt-som-drog%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>21</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Iran blir syndabock för finanskris och oljebrist</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Jan 2012 10:29:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Finanskris]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Irak]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Kuwait]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Shahen]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6197</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Ordkriget trappas nu upp mellan Iran och USA. De amerikanska trupperna som lämnat Afghanistan finns nu i Kuwait redo att sättas in i ännu ett &#8221;befrielsekrig&#8221;. Och vi stackars åskådare matas av mainstreammedia, att mullornas Iran är de onda, som hotar det goda rättfärdiga USA och den civiliserade världen. En civiliserad värld som också verkar [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Ordkriget trappas nu upp mellan Iran och USA. De amerikanska trupperna som lämnat Afghanistan finns nu i Kuwait redo att sättas in i ännu ett &#8221;befrielsekrig&#8221;. Och vi stackars åskådare matas av mainstreammedia, att mullornas Iran är de onda, som hotar det goda rättfärdiga USA och den civiliserade världen. En civiliserad värld som också verkar inkludera Kina och Ryssland?<br />
Det är verkligen ett märkligt skådespel vi ännu en gång får uppleva, där återigen kärnkraft och kärnvapenhotet plockas fram som skäl för en attack mot det onda Iran.</p>
<p>Och tro inte att vi i Sverige skulle kunna fortsätta glida fram på en räkmacka om USA förverkligar sina planer på att attackera Iran.</p>
<p>1. Priset på olja skulle skjuta i höjden<br />
2. Skräck skulle bereda ut sig inom de finansiella marknaderna<br />
3. Världshandeln skulle upphöra omedelbart<br />
4. Utbredd inflation</p>
<p><span id="more-6197"></span></p>
<p>Känns mönstret igen samma retorik som inför attacken mot Saddam Hussein? Som vi nu vet enbart handlade om att säkerställa leverans av olja! Några kärnvapen eller fabriker kunde aldrig hittas i Irak.</p>
<p><iframe width="500" height="375" src="http://www.youtube.com/embed/fy3KDYE5KQE?fs=1&#038;feature=oembed" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>Denna amerikanska video på 9 min från 2009 försöker ge ett historiskt perspektiv på konflikten mellan Iran och västvärlden, som ännu en gång visar sig bottna i en oljekonflikt som egentligen startade 1953, då Storbritannien och USA störtade den regering som då började nationalisera Irans oljekällor och placerade Shahen på tronen. Däremellan finns kriget mellan Iran och Irak mellan åren 1980 och 1988, ivrigt och kraftfullt stöttat av USA:s upprustning av Irak och Saddam Hussein. Här får vi se Rumfeldt underdånigt möta Saddam i en av många möten med diktatorn.</p>
<p><a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/Sk%C3%A4rmklipp-olja-hurmussundet.jpg"><img src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2012/01/Sk%C3%A4rmklipp-olja-hurmussundet-300x156.jpg" alt="" width="300" height="156" /></a></p>
<p>Av videon framkommer ett klart mönster vem som styr i världen och vilken livsstil som måste försvaras. Till varje pris!<br />
Se videon och du blir lite klokare vad som är på gång i Hormuzsundet och som aldrig mainstreammedia kommer att berätta. Därtill är vi alldeles för indoktrinerade och insnärjda i en livsstil som bygger på konsumtion och förutsätter allt mer billig olja och naturresurser och kapital.</p>
<p><strong>Är det så enkelt att vi globalt behöver en gemensam syndabock, IRAN, som vi kan ena oss om har orsakat allt elände i världen, från finanskriser till oljebrist. Skönt att islam och mullorna finns så vi slipper ta tag i våra samhällsproblem och kanske både ändra livsstil och perspektiv på tillvaron.</strong>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Firan-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Firan-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/iran-blir-syndabock-for-finanskris-och-oljebrist/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>13</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Dennis Meadows om Ekonomi och Limits to Growth</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/dennis-meadows-om-ekonomi-och-limits-to-growth/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/dennis-meadows-om-ekonomi-och-limits-to-growth/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Jan 2012 23:29:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Bengt Randers</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Film]]></category>
		<category><![CDATA[Limits to Growth]]></category>
		<category><![CDATA[Meadows]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6188</guid>
		<description><![CDATA[
<p>En tre delar långt föredrag av Dennis Meadows en av författarna till Limits to Growth som utkom 1972. </p>
<p>Han förutspår att om tre till fyra år kommer inte klimathotet vara ett ämne på agendan, utan det kommer i stället att vara energibrist, eller livsmedelsbrist, eller minskande vattentillgångar. Inte för att vi löst hotet från klimatet utan [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2012/01/dennis-meadows-om-ekonomi-och-limits-to-growth/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>En tre delar långt föredrag av Dennis Meadows en av författarna till <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/The_Limits_to_Growth" target="_blank">Limits to Growth</a> som utkom 1972. <span id="more-6188"></span></p>
<p>Han förutspår att om tre till fyra år kommer inte klimathotet vara ett ämne på agendan, utan det kommer i stället att vara energibrist, eller livsmedelsbrist, eller minskande vattentillgångar. Inte för att vi löst hotet från klimatet utan för att en större grupp med andra saker som hör ihop med att tillväxten tar slut.</p>
<p>Del 1</p>
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/4iHr9mzLEZU"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="never"></param><param name="allownetworking" value="internal"></param><param name="flashvars" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/4iHr9mzLEZU" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="never" allownetworking="internal" allowfullscreen="true" width="425" height="344" flashvars=""></embed></object>
<p>Del 2<br />
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/RIqCdxW-KNY"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="never"></param><param name="allownetworking" value="internal"></param><param name="flashvars" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/RIqCdxW-KNY" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="never" allownetworking="internal" allowfullscreen="true" width="425" height="344" flashvars=""></embed></object></p>
<p>Del 3<br />
<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/z9eiXEj0EgM"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="never"></param><param name="allownetworking" value="internal"></param><param name="flashvars" value="" /><embed src="http://www.youtube.com/v/z9eiXEj0EgM" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="never" allownetworking="internal" allowfullscreen="true" width="425" height="344" flashvars=""></embed></object><br />
__________________</p>
<div id="_mcePaste">Antal lästa gånger: 399</div>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fdennis-meadows-om-ekonomi-och-limits-to-growth%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fdennis-meadows-om-ekonomi-och-limits-to-growth%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/dennis-meadows-om-ekonomi-och-limits-to-growth/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Seneca Effekten: varför är nedgången snabbare än tillväxten</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/seneca-effekten-varfor-ar-nedgangen-snabbare-an-tillvaxten/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/seneca-effekten-varfor-ar-nedgangen-snabbare-an-tillvaxten/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 18 Dec 2011 23:45:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Bengt Randers</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Hubbert]]></category>
		<category><![CDATA[Limits to Growth]]></category>
		<category><![CDATA[Orlov]]></category>
		<category><![CDATA[Seneca]]></category>
		<category><![CDATA[USSR]]></category>
		<category><![CDATA[World3]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=4980</guid>
		<description><![CDATA[
<p>En uppgång kan ta lång tid men när det går utför så går det med en rasande fart, detta brukar kallas &#8221;Seneca effekten&#8221; eller &#8221;Seneca klippan&#8221;, efter Lucius Anneaus Seneca en romersk filosof som levde för ca 2000 år sedan. Han beskrev det i dessa ord:</p>
<p>&#8221;It would be some consolation for the feebleness of our [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/seneca-effekten-varfor-ar-nedgangen-snabbare-an-tillvaxten/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>En uppgång kan ta lång tid men när det går utför så går det med en rasande fart, detta brukar kallas &#8221;Seneca effekten&#8221; eller &#8221;Seneca klippan&#8221;, efter Lucius Anneaus <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Seneca_den_yngre" target="_blank">Seneca</a> en romersk filosof som levde för ca 2000 år sedan. <span id="more-4980"></span>Han beskrev det i dessa ord:</p>
<blockquote><p>&#8221;<em>It would be some consolation for the feebleness of our selves and our works if all things should perish as slowly as they come into being; but as it is, increases are of sluggish growth, but the way to ruin is rapid.&#8221;</em><br />
Lucius Anneaus Seneca, Letters to Lucilius, n. 91</p></blockquote>
<p>Inom företagsvärlden är denna effekt rätt tydlig, och det finns många exempel bland annat i vårt land, Fermenta är bara ett exempel som jag kommer på.</p>
<p>Inom energiområdet har uppgång och nedgång följt andra kurvor mer formade som klockkurvor. Den mest berömda av dessa är kurvan som M King Hubbert gjorde 1956 över oljeutvinningen för dom nedre 48 staterna i USA, där han förutsåg att utvinnings toppen skulle komma 1970 vilket den också gjorde. Den underliggande idéen är att utvinningen startar med de bästa och mest produktiva resurserna. När sedan vinsterna faller och industrin måste investera mer för att hålla upp utvinningen, så saktar detta ner tillväxten, som då planar ut och utvinningen faller därefter.<br />
I denna model ser man ingen Seneca effekt alls, utan en jämn nergång ner mot noll, och det är många som tror att nergången blir så här och att vi då har möjlighet anpassa oss.<br />
Denna kurvform har hittills fungerat på enskilda fält och länder, men frågan är om det gäller för hela världen?<br />
Det finns bättre modeller än Hubbert&#8217;s som skulle kunna användas för hela världen. En sådan modell finns i programmet &#8221;World3&#8243; som användes till studien för &#8221;The Limits to Growth&#8221; från 1972. Gör man beräkningar för hela världen med denna modell så får kurvorna för livsmedelsproduktion och industriproduktion att bli skeva framåt, det är Seneca effekten som visar sig här.</p>
<p>Vad kan det vara som skapar denna Seneca effekt?<br />
För det första så är det &#8221;föroreningar&#8221; som dränerar ekonomin på resurser, för det andra så växer &#8221;föroreningarna&#8221; först när ekonomin själv växer, det är denna fördröjning som gör att Seneca effekten i nedgången blir så skarp.<br />
I modellen så kan &#8221;föroreningar&#8221; vara olika saker som Klimatförändringar, krig eller olyckor som den i Fukushima.<br />
I fallet med oljeutvinning så har vi inte ännu sett denna typ av förorening ännu, därav klockformen på kurvorna, men föroreningarna kommer senare i form av växthusgaser och då kommer kostnaderna att bita tillbaka.<br />
Finns det några historiska exempel på Seneca effekten, ett sådant fall skulle kunna vara Maya kulturen, här finns en tydlig Seneca effekt där &#8221;föroreningarna&#8221; tog sitt utryck i jorderosion och som ledde till en snabb kollaps av civilisationen. Dmitry Orlov har i sitt exempel från USSR, där oljeutvinningen i landet kollapsade förhållandevis snabbt 1990.<br />
Många gånger så har vi svårt att sätta oss in alla konsekvenser av vårt handlande, utan dessa effekter kommer efter och spökar, och detta är Seneca effekten.</p>
<p>Om man skulle sammanfatta Seneca effekten skulle det låta så här:<br />
Seneca effekten är en konsekvens av en ökande effektivitet i utvinningen och simultant ökande svårigheter.</p>
<p>via</p>
<p><a href="http://www.theoildrum.com/node/8317#more">The Oil Drum | The Seneca Effect: Why Decline Is Faster Than Growth</a>.<br />
__________________</p>
<div id="_mcePaste">Antal lästa gånger: 447</div>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fseneca-effekten-varfor-ar-nedgangen-snabbare-an-tillvaxten%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fseneca-effekten-varfor-ar-nedgangen-snabbare-an-tillvaxten%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/seneca-effekten-varfor-ar-nedgangen-snabbare-an-tillvaxten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Subventioner av förnyelsebar energi: miljövinst eller miljömässigt och ekonomiskt vansinne?</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/subventioner-av-fornyelsebar-energi-miljovinst-eller-miljomassigt-och-ekonomiskt-vansinne/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/subventioner-av-fornyelsebar-energi-miljovinst-eller-miljomassigt-och-ekonomiskt-vansinne/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Dec 2011 16:12:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mats Lindqvist</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6170</guid>
		<description><![CDATA[
<p>En text om rimligheten i subventioner av förnyelsebar energi, återvinning mm.</p>
<p>I Sverige bränns  fossil naturgas (metan) varje år motsv. ca 13 TWh (terawatt-timmar). För att få en känsla för hur mycket detta är, så förbrukar vi totalt netto ca 376 TWh energi  i Sverige varje år, vara ca 145 TWh är el. Dessutom har vi [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/subventioner-av-fornyelsebar-energi-miljovinst-eller-miljomassigt-och-ekonomiskt-vansinne/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>En text om rimligheten i subventioner av förnyelsebar energi, återvinning mm.</p>
<p><span id="more-6170"></span>I Sverige bränns  fossil naturgas (metan) varje år motsv. ca 13 TWh (terawatt-timmar). För att få en känsla för hur mycket detta är, så förbrukar vi totalt netto ca 376 TWh energi  i Sverige varje år, vara ca 145 TWh är el. Dessutom har vi ett par hundra TWh förluster, främst i kärnkraftverk, som bara ger 1/3 el av den tillförda energin. Det mesta av den fossila gasen kommer från Danmark och används i främst fjärrvärmeverk som producerar el och värme. Grovt räknat så blir 1/3 av energin i gasen till el, resten blir värme som distribueras ut i städernas fjärrvärmeverk, främst längs västkusten där gasledningen går. Så naturgasen är en mindre, men inte alls obetydlig energikälla i Sverige. Detta kan jämföras med biogas, som egentligen är samma sak som naturgas, med skillnaden att biogas framställs som regel i Sverige av svenska råvaror, främst biologiskt avfall, tex. matavfall, avloppsslam mm. Biogasen kräver alltså någon form av arbetsinsats, av både annan energi och kapital för att produceras. Enligt ett faktablad från branchorganisationen Biogas syd  så är produktionskostnaden för biogas grovt räknat ca 20-30 öre / kWh. Skall gasen uppgraderas till fordonsdrivmedel så fördubblas kostnaden. Biogas-anläggningar får dessutom subventioner från staten av olika slag.</p>
<p>Vi bränner alltså typiskt 10 ggr mer importerad fossil naturgas än biogas i Sverige, och det mesta går till att producera el och värme. En fråga man bör ställa är om det är ett rimligt beslut att investera pengar och  energi i att konvertera bio-avfall till gas, istället för att bränna bio-avfallet direkt i ett värmekraftverk, och direkt ersätta fossil gas? Vilket ger mest &#8221;pang-för-pengarna&#8221;, miljömässigt och ekonomiskt? Förvisso kan det vara så att en del av råvaran till biogasen inte kan brännas direkt, utan konvertering till biogas är det enda alternativet. Men en betydande del, tex. allt matavfall kan brännas direkt utan konvertering till biogas. Därmed kan den direkt ersätta fossil gas, utan extrakostnaden som konverteringen till biogas medför.  Har någon gjort en sådan analys av rimligheten i dessa subventioner?</p>
<p>Samma resonemang kan föras kring subventioner till vindkraft. Statliga Energimyndigheten har under programmet &#8221;PFE&#8221; (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri) stöttat projekt som sparat ca 1.45 TWh el-energi per år, till en investeringskostnad på totalt 700 miljoner kr.  Om vi enkelt antar att dessa 1.45 TWh är helt jämnt fördelade under året (mycket konservativ beräkning) så har detta initiativ sänkt elförbrukningen med 165 MW i det svenska elnätet. Investering: 700 miljoner kr. Vid en högt räknad kalkylränta på 10% så kostar denna energi i form av &#8221;nega-watt&#8221;  alltså 70 miljoner kr per år. Kostnad per sparad kWh:  4.8 öre per kWh. Att producera vindkraftsel kostar ca 76 öre / kWh (vattenfall), och detta kan vara svårt att räkna hem om vindkraften inte skulle få några subventioner. Denna ganska enkla analys visar att kostar alltså mer än 10 gånger så mycket att få fram ytterligare en kWh vindkraftsel jämfört med att spara en kWh el i den el-intensiva industrin. Frågan jag ställer mig är alltså : Varför byggs vindkraftverk med skattesubventioner, när du får minst 10 ggr mer &#8221;pang för pengarna&#8221; genom att spara energi i industrin?</p>
<p>Ett tredje exempel: återvinning av papper &amp; plast. Om det kostar mer energi att återvinna tex. papper och plast, än den fossila energin man skulle kunna ersätta genom att bara bränna upp avfallet direkt, har man då gjort någon vinst genom återvinningen? Miljömässigt eller ekonomiskt?</p>
<p>Såna här funderingar får mig att undra om jag är korkad, eller om jag missat något&#8230; Kommentarer välkomnas&#8230;</p>
<p>Mats Lindqvist, ASPO Sverige</p>
<p>Källor: <a href="http://www.ekonomifakta.se/">http://www.ekonomifakta.se</a></p>
<p>Svenskt gastekniskt center: <a href="http://www.sgc.se/">http://www.sgc.se</a></p>
<p>Sveriges energimyndighet: <a href="http://www.energimyndigheten.se/">http://www.energimyndigheten.se</a></p>
<p>Biogas syd: www.biogassyd.se</p>
<p>Vattenfall: http://www.vattenfall.se/
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fsubventioner-av-fornyelsebar-energi-miljovinst-eller-miljomassigt-och-ekonomiskt-vansinne%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fsubventioner-av-fornyelsebar-energi-miljovinst-eller-miljomassigt-och-ekonomiskt-vansinne%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/subventioner-av-fornyelsebar-energi-miljovinst-eller-miljomassigt-och-ekonomiskt-vansinne/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>22</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny toppnotering i oljeutvinning</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Dec 2011 07:52:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mats Lindqvist</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6165</guid>
		<description><![CDATA[
<p>IEA&#8217;s månadsrapport &#8221;Oil market report&#8221; säger att världens bruttoutvinning av flytande kolväten låg på 90 miljoner fat/dag under november. Detta är en ny notering i toppnivå, men i det är en blygsam ökning; i princip ligger utvinningen på en platå runt 88-90 Mfat/dag, och här har den legat en längre tid nu. Sommaren 2008 noterades [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>IEA&#8217;s månadsrapport &#8221;Oil market report&#8221; säger att världens bruttoutvinning av flytande kolväten låg på 90 miljoner fat/dag under november. Detta är en ny notering i toppnivå, men i det är en blygsam ökning; i princip ligger utvinningen på en platå runt 88-90 Mfat/dag, och här har den legat en längre tid nu. Sommaren 2008 noterades 88 Mfat/dag, men finanskrisen fick oljepriset att kollapsa, och utvinningen sjönk tillbaka till ca 85 Mfat/dag under 2009, men nu har alltså utvinningen återhämtat sig till toppnivån från 2008.<span id="more-6165"></span></p>
<p>Det bör påpekas att detta är en bruttosiffra som inkluderar alla flytande kolväten, även biodrivmedel o.dyl. Siffran tar inte heller hänsyn till hur mycket av den utvunna oljan som går åt i själva utvinningen, förädlingen och distributionen. Vi vet att siffran över den nettoenergi som tillförs samhället är åtskilliga miljoner fat/dag lägre än denna bruttosiffra, men att beräkna en rättvis nettosiffra är svårt bl.a. för att olika kolväten kräver olika energislag och energimängd som insats. Som bekant sjunker utvinningen av den högvärdiga lätta oljan, medan utvinning av icke-konventionell extra tung olja ökar sakta, och denna typ av olja kräver en stor insats av olja och andra energislag för att utvinna.</p>
<p>Vi ser ännu ingen lösning för Eurokrisen, och tillväxtprognoserna för 2012 är mycket blygsamma för hela EU-området. Europakommissionens tillväxtprognos för 2012 ligger på blygsamma 0.5%, kraftigt nedjusterad från deras förra prognos på 1.8% . I Sverige tappar kreditexpansionen fart; enligt SCB&#8217;s finansmarknadsstatistik växer nu hushållens skulder i en takt av ca 5.5% per år. Denna siffra har stadigt sjunkit från tidigare helt ohållbara nivåer, ned till en nivå som är mer hanterlig. Sveriges BNP-tillväxt mätt mellan tredje kvartalet 2010 och 2011, är 4.6%, nästan i nivå med ökningen av hushållens skulder. Penningmängden mätt som M1 (ung. mynt, sedlar och vanliga bankkontoinnehav) sjunker, medan den ökar för det bredare måttet M3, (M3 inkluderar M1, samt vissa värdepapper med kort löptid och bankkontoinnehav med villkor). Finansoron i omvärlden har gynnat svenska statspapper, Sverige har fortfarande stark export, vilket sannolikt bidrar till att M3 stiger.</p>
<p>Sammanfattat av Mats Lindqvist ASPO Sverige</p>
<p>Källor: The Guardian: <a href="http://www.guardian.co.uk/">http://www.guardian.co.uk</a>, Statistiska centralbyrån: www.scb.se. , IEA oil market report: <a href="http://omrpublic.iea.org/">http://omrpublic.iea.org/</a>, Sveriges Radio (sverigesradio.se)
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fny-toppnotering-i-oljeutvinning%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fny-toppnotering-i-oljeutvinning%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hur ser peakoil ut &#8211; kollaps eller &#8221;rost och röta&#8221;?</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Dec 2011 08:23:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Flute]]></category>
		<category><![CDATA[John Michael Greere]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Post Peak]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6148</guid>
		<description><![CDATA[
<p>&#8221;Släpp fantasierna om plötslig kollaps å ena sidan, och fantasierna om obegränsat framåtskridande å den andra, och du får vad vi har &#8211; en lång gropig sluttning av stigande energipriser, ekonomisk kontraktion och politiskt misslyckande, avbruten då och då av en kris här, en lokal eller regional katastrof där, ett krig någon annanstans &#8211; alla [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p><em>&#8221;Släpp fantasierna om plötslig kollaps å ena sidan, och fantasierna om obegränsat framåtskridande å den andra, och du får vad vi har &#8211; en lång gropig sluttning av stigande energipriser, ekonomisk kontraktion och politiskt misslyckande, avbruten då och då av en kris här, en lokal eller regional katastrof där, ett krig någon annanstans &#8211; alla mot bakgrunden av sönderfallande infrastruktur, sjunkande levnadsstandard, minskande tillgång till sjukvård och liknande tjänster, och dylikt, vilket förstås redan har hänt i USA sedan några år.</em>&#8221;</p>
<p>Det skriver John Michael Greere i en bloggartikel <a href="http://thearchdruidreport.blogspot.com/2011/12/what-peak-oil-looks-like.html" target="_blank">&#8221;What Peak Oil Looks Like&#8221;</a>  översatt av vår <a href="http://flutetankar.blogspot.com/2011/12/sa-ser-peak-oil-ut.html" target="_blank">bloggkollega Flute.</a> <span id="more-6148"></span>Författaren John Michael Greere beskriver konsekvenserna av peakoil på ett något annorlunda sätt. Den stora definitiva katastrofen inträffar inte, utan i stället väntar en lång och obekväm pina för medborgare och samhälle, som varken kommer att erkännas eller knytas till post peakoil<em>. </em><em> </em></p>
<p>John Michael Greers är inte ensam om dessa funderingar. Och jag håller i stort sett med honom. Några länder kommer att ligga före andra i händelseutvecklingen och tecknen på peakoil kommer i annan ordning. Allt sker inte samtidigt och i samma omfattning. Jag tror inte heller på någon kollaps utan mer som en allt mer tydlig &#8221;rost och röta-utveckling&#8221; inom infrastruktur, politik, sjukvård, skola etc. Och det där med omskrivning och nyetikettering av händelser och företeelser i samhället kommer att breda ut sig allt mer bland politiker och media. Inte ens historien får vila i frid utan skrivs om till sin egen fördel.<br />
Mycket av detta har redan inträffat och mer är på väg&#8230;.</p>
<p>Media som söker snabba och häftiga avvikelser som tecken på konsekvenser av peakoil, lär nog få vänta. Michael Greere menar att makt korrumperar och medborgarna kommer inte att få veta sanningen, eftersom media och politiker inte tjänar på att förmedla tillståndet i samhället och vart vi är på väg.: <em>&#8221;Politiker och medias experter kommer inte att ha något att tjäna på att erkänna realiteten av och takten i vår nations nedgång, skriver M Greere.</em></p>
<p>Det paradigmskifte som vi nu är inne i blir en realitet först efteråt, när man tittar i backspegeln. Så var det med den stora depressionen på 1930-talet och så blir det även denna gång. <a href="http://flutetankar.blogspot.com/2011/12/sa-ser-peak-oil-ut.html" target="_blank">Som sagt läs bloggen Flutes översättning av What Peak Oil  Looks Like.</a></p>
<p>&nbsp;
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fhur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fhur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/hur-ser-peakoil-ut-kollaps-eller-rost-och-rota/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>23</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Saudi tillåter aldrig ett lägre oljepris än 92 dollar per fat</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/saudi-tillater-aldrig-ett-lagre-oljepris-an-92-dollar-per-fat/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/saudi-tillater-aldrig-ett-lagre-oljepris-an-92-dollar-per-fat/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 06 Dec 2011 19:56:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Aleklett]]></category>
		<category><![CDATA[ASPO]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[Globala Energisystem]]></category>
		<category><![CDATA[Infinite World]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Phil Tverberg]]></category>
		<category><![CDATA[shalegasolja]]></category>
		<category><![CDATA[The Oil Drum]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6077</guid>
		<description><![CDATA[
<p>I skymundan av den globala finanskrisen och kampen för eurons överlevnad, meddelade Saudi att man drar ned sin produktion av olja från 10 till 9 miljoner fat per dag. Samtidigt som man avbryter sin investeringsplan på 100 miljarder dollar, för att kunna producera 15 miljoner fat år 2020.
Det främsta skälet angavs vara USA:s framgångsrika utvinning [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/saudi-tillater-aldrig-ett-lagre-oljepris-an-92-dollar-per-fat/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>I skymundan av den globala finanskrisen och kampen för eurons överlevnad, meddelade Saudi att man drar ned sin produktion av olja från 10 till 9 miljoner fat per dag. Samtidigt som man avbryter sin investeringsplan på 100 miljarder dollar, för att kunna producera 15 miljoner fat år 2020.<br />
Det främsta skälet angavs vara USA:s framgångsrika utvinning av shalegasolja, som på sikt enligt egen utsago, kommer att göra USA till exportör av olja inom några år.(Vilket många oljeanalytiker menar bara är fantasier något som vi skrivit om tidigare på ASPO Sverige) <a href="http://www.asposverige.se/2011/11/oljeimporten-knacker-usas-ekonomi/" target="_blank">Oljeimporten knäcker USA:s ekonomi.</a></p>
<p><strong>Men bakom kulissen gömmer sig helt andra förklaringar, oroande för världsekonomin och dess möjligheter att kunna återhämta sig.</strong><span id="more-6077"></span></p>
<p>Detta är <a href="http://www.aspousa.org/index.php/2011/12/saudi-arabia-headed-for-a-downfall/" target="_blank">en bearbetad artikel av Gail Tverberg publicerad i ASPO USA </a>för någon dag sedan, om vad som kan tänkas ligga bakom Saudis utspel och ovilja att bibehålla och öka sin oljeproduktion. Hon sitter i redaktionen för The Oil Drum och även har en egen blogg Our Finite World.</p>
<p>Misstankar finns att Saudi inte förmår att öka sin produktion längre, att Saudi helt enkelt nått maximal produktion och nått peakoil. Eller att Saudi hamnat i ett skruvstäd och tvingas att hålla uppe priset med ett lägre utbud för att undvika att drabbas av &#8221;den arabiska våren&#8221; vilket hänt Egypten, Tunisien och Jemen.</p>
<p>Professor Kjell Aleklett, Globala Energisystem vid Uppsala universitet, har ända sen  ASPO grundades för 10 år sedan hävdat, att när världens dominerande oljeproducent Saudiarabien peakar, då peakar samtidigt tillgången på olja i världen. Med omfattande konsekvenser för samhällsekonomin och välfärden.</p>
<div id="attachment_6089" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/12/Sk%C3%A4rmklipp-Saudi1.jpg"><img class="size-medium wp-image-6089" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/12/Sk%C3%A4rmklipp-Saudi1-300x218.jpg" alt="" width="300" height="218" /></a><p class="wp-caption-text">Produktion av olja och export</p></div>
<p>Figuren till vänster visar att Saudiarabien inte har ökat sin produktion under många år. Samtidigt har landets oljeförbrukning ökat snabbt. Kombinationen innebär att oljeexporten redan har börjat minska. Vi har i tidigare skrivit om <a href="http://www.asposverige.se/2011/03/export-land-modellen-utvecklad/" target="_blank">Export-landmodellen på ASPO, </a>som är en tickande bomb!</p>
<p>Saudiarabien säger att dess råoljekapacitet är 12 miljoner fat per dag. I själva verket har råoljeproduktion aldrig överstigit 10 miljoner fat per dag under de senaste åren, enligt MKB-data. Kanske har produktionen varit över 9.900.000 fat per dag i augusti 2011, men detta har ännu inte bevisats.<br />
Samtidigt hävdar Saudi att man tillfört produktionskapacitet, de senaste 5 åren, genom att nya oljekällor öppnats. Trots detta så pekar allt på att nedgången i produktionen varit 5 till 6 %. Med en satsning på naturgas de kommande åren hoppas Saudi att man ska hindra produktionsbortfallet av olja. Men detta räcker inte utan det verkar som om vi börjar se en  fortsatt nedgång i produktionen under de närmaste åren. Sannolikheten är också stor att den sjunker snabbt.</p>
<p>Saudis ekonomi, enligt CIA World Factbook, är helt beroende av exportinkomster från olja:</p>
<p><em>&#8221;Oljesektorn står för ungefär 80% av inkomsterna i budgeten, 45% av BNP, och 90% av exportinkomsterna. Saudiarabien försöker stärka den privata sektorn för att diversifiera sin ekonomi och kunna anställa fler saudiska medborgare. Diversifiering sker med fokus på kraftgenerering, telekommunikations, naturgasprospektering, och utveckling av den petrokemiska industrin.&#8221;</em> Men satsningarna är inte så imponerande.</p>
<p>Saudiarabien är världens största producent av avsaltat vatten (24 miljoner kubikmeter per dag ). Tills nyligen användes olja eller naturgas vid 90% av avsaltningsanläggningar. Saudiarabien har ett kraftigt subventionerat jordbruk, men planerar att helt förlita sig på import av livsmedel år 2016. Om ett ökenland som Saudiarabien försöker att odla sin egen mat, eller är beroende av import av mat, så går det åt en hel del olja för att ge mat till 26 miljoner människor.<br />
<a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/12/Skärmklipp-Saudi-21.jpg"><img class="alignleft size-medium wp-image-6104" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/12/Skärmklipp-Saudi-21-300x182.jpg" alt="Oljekonsumtion per capita" width="300" height="182" /></a><br />
Den mycket höga oljeförbrukningen i Saudiarabien kan ses i detta diagram. Där jämförs Saudi per capita konsumtion av olja med den i USA, Frankrike och världen totalt. (Frankrike visas som typiskt för länderna i Europa.)</p>
<p><a href="http://money.cnn.com/2011/10/27/markets/saudi_oil_cut/index.htm" target="_blank">Analytikern Paul Sankey på Deutsche Bank uppskattar att Saudiarabien</a> nu behöver ett pris på 92 dollar per fat för att nå ett skattemässigt nollresultat i landet på grund av allt större sociala utgifter för sina medborgare. En nivå som stigit från 60 dollar fat år 2008.</p>
<p>Läs oxå i bloggen Cruel Crued om <a href="http://peak-oil.se/2011/12/01/energipriser-i-en-oberaknelig-varld/ttp://" target="_blank">seminariet med NOG anordnat av Energimyndigheten, Energipriser i en osäker värld</a>.</p>
<p><a href="http://www.svd.se/naringsliv/akut-kris-for-tankrederier_6690288.svd" target="_blank">Svd skriver oxå om de förändringar av exportvolymerna</a>, som pågår från Saudi och Mellanöstern och hur de påverkar lönsamheten för flottan av oljetankers.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fsaudi-tillater-aldrig-ett-lagre-oljepris-an-92-dollar-per-fat%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fsaudi-tillater-aldrig-ett-lagre-oljepris-an-92-dollar-per-fat%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/saudi-tillater-aldrig-ett-lagre-oljepris-an-92-dollar-per-fat/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>25</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

