<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ASPO Sverige &#187; Ekologi</title>
	<atom:link href="http://www.asposverige.se/category/ekologi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.asposverige.se</link>
	<description>Om hur oljetoppen kommer att påverka oss</description>
	<lastBuildDate>Mon, 06 Feb 2012 23:32:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.2.1</generator>
		<item>
		<title>Med tillväxt som drog</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 19:25:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Tiden]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6246</guid>
		<description><![CDATA[
<p>För naturen är den ”växande effektiviteten”, via den ständiga tillväxten, en dödlig drog. Det är på grund av västvärldens materiella leverne som naturen utplånas och fler människor än någonsin tidigare svälter, inte för att de ”ännu inte uppnått” vår teknologiska och materiella nivå.</p>
<p>Detta skriver Kajsa Borgnäs skribent och fristående socialdemokratisk debattör i tidningen Tiden. En lysande [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p><em>För naturen är den ”växande effektiviteten”, via den ständiga tillväxten, en dödlig drog. Det är på grund av västvärldens materiella leverne som naturen utplånas och fler människor än någonsin tidigare svälter, inte för att de ”ännu inte uppnått” vår teknologiska och materiella niv</em>å.</p>
<p>Detta skriver Kajsa Borgnäs skribent och fristående socialdemokratisk debattör i tidningen Tiden. En lysande beskrivning av hur vi hamnat där vi är idag. Och framför allt en bra ansats till en meningsfull och ny politisk plattform och kanske början till ett strategidokument för Socialdemokratin eller något annat parti i Sverige. Ett parti som vågar inse verkligheten och tala klartext.<br />
Men det är väl för mycket att hoppas på.<br />
Det är tydligen lika svårt för en politiker att se nuvarande politiska vakuum liksom den prekära verklighet vi befinner oss i. En finansmarknad i upplösning och en energi/oljekris i vardande. Det är lätt att glömma bort att vi nådde peakoil 2006 och är på väg nedåt med alla de obehagliga konsekvenser för medborgarna som våra politiker måste tackla, men i stort sett negligerar. Ju längre vi väntar desto tuffar blir omställningen till ett samhälle med mindre energi och kapital.<span id="more-6246"></span></p>
<p><a href="http://www.tiden.eu/default.aspx?page=3&amp;nyhet=389" target="_blank">Läs hela artikeln i tidningen Tiden</a> eller nedanstående utdrag.</p>
<p><strong>Dagens handelssystem</strong>, inriktat på konkurrens mellan nationer och tillväxtstrategier på nationell nivå, gynnar den tekniska och resursmässiga polariseringen i världen och förskjuter miljöbelastningen till andra geografiska platser, snarare än undviker den. Det är svårt att ”göra politik” på detta. Men jag önskar mig ett parti som inte, med Göran Perssons ord, ”tror på tekniken”, utan analyserar den, förstår den, kritiskt granskar den mot bakgrund av den katastrofala miljöutveckling vi varje dag får ny data på. Vems teknikutveckling, grundat på vilka resurser, på vems bekostnad, och vem får del av en Iphone 4? <strong>Kapitalismen är</strong> historiens mest produktiva och destruktiva system – men destruktionen märker inte den konsumerande eliten. Att ta ut produktivi­tets­ökningar i ekonomin i mindre arbetstid, och införa tvingande begränsningar av konsumtion av miljöförslitande energi och prylar, är det ingen politisk aktör som vågar driva.<br />
<strong>Ur detta globala</strong> kapitalistkritiska perspektiv är vår rikedom i Sverige därmed inte resultatet av nio miljoner människors hårda arbete och häftiga tekniska kompetens, utan av exploatering av underbetalda naturresurser (och arbetskraften i en växande världsbefolkning) som förädlas här och vars avfall dumpas tillbaka på dem som står lägst på den globala skalan.<br />
Flödet av energi och materia från utvecklingsländer till industriländer gör därför, i detta perspektiv, att råvaruexporterande samhällen och ekonomier i själva verket förlorar i komplexitet och styrka, medan de senare vinner. Den snabba teknikutvecklingen i nord/väst sker alltså på bekostnad av natur- och utvecklingsresurser i syd och lämnar de fattiga länderna längre bak i välståndsligan snarare än jämnar ut förhållandena globalt.<br />
<strong>Det handlar alltså</strong> inte om att tekniken ännu inte ”sipprat ned” till de fattiga, utan om att världens energi- och rumsliga resurser tas i anspråk av de rika, på bekostnad av de fattiga.Det finns en olöst och växande konflikt i den svenska modellen och den svenska politiska ekonomin som vi försöker blunda för men som vi förr eller senare måste se i vitögat. Samma konflikt tampas hela västvärlden med, utan att orka ta hela dess vidd till sig. Och det rör den otympliga, allt mer skadliga tillväxten.<br />
<strong>I Europa 2020-strategin</strong>, efterträdaren till EU-kommissionens misslyckade Lissabonstrategi, definieras framtidsuppgiften för politiken som att vi ska skapa en ”smart, sustainable and inclusive growth”. Och Håkan Juholt åker land och rike runt för att sprida förhoppningarna om en ”värdeburen tillväxt”. De vackra orden koncentreras i intetsägande miljöpolitiska tal som mervärdet hos aktieägarna, men vad denna ekonomisk-politiska utveckling egentligen grundar sig i, och hur vi i praktiken ska komma ifrån smutsig till ”grön tillväxt” kan ingen, ingen, precisera.<br />
<strong>Det är populärt att</strong> tänka sig att teknisk utveckling i industrisektorerna, och övergången till en förmodat miljö­vänlig ”tjänsteekonomi” successivt frigör oss från materiella begränsningar. Sedan Brundtlandrapporten presenterades har det rått närmast politisk konsensus om att tillväxtens avigsidor kan lösas med ännu mer tillväxt, särskilt för utvecklingsländerna.<br />
<strong>Antagonisten säger</strong> nu att; vad är detta för rappakalja. Naturligtvis är investe­ringar i skolor och järnväg bättre för miljön (och BNP) än privata köp av bensinslukande bilar – där har du den gröna tillväxten.
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fmed-tillvaxt-som-drog%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2012%2F01%2Fmed-tillvaxt-som-drog%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2012/01/med-tillvaxt-som-drog/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>21</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny toppnotering i oljeutvinning</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Dec 2011 07:52:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mats Lindqvist</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6165</guid>
		<description><![CDATA[
<p>IEA&#8217;s månadsrapport &#8221;Oil market report&#8221; säger att världens bruttoutvinning av flytande kolväten låg på 90 miljoner fat/dag under november. Detta är en ny notering i toppnivå, men i det är en blygsam ökning; i princip ligger utvinningen på en platå runt 88-90 Mfat/dag, och här har den legat en längre tid nu. Sommaren 2008 noterades [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>IEA&#8217;s månadsrapport &#8221;Oil market report&#8221; säger att världens bruttoutvinning av flytande kolväten låg på 90 miljoner fat/dag under november. Detta är en ny notering i toppnivå, men i det är en blygsam ökning; i princip ligger utvinningen på en platå runt 88-90 Mfat/dag, och här har den legat en längre tid nu. Sommaren 2008 noterades 88 Mfat/dag, men finanskrisen fick oljepriset att kollapsa, och utvinningen sjönk tillbaka till ca 85 Mfat/dag under 2009, men nu har alltså utvinningen återhämtat sig till toppnivån från 2008.<span id="more-6165"></span></p>
<p>Det bör påpekas att detta är en bruttosiffra som inkluderar alla flytande kolväten, även biodrivmedel o.dyl. Siffran tar inte heller hänsyn till hur mycket av den utvunna oljan som går åt i själva utvinningen, förädlingen och distributionen. Vi vet att siffran över den nettoenergi som tillförs samhället är åtskilliga miljoner fat/dag lägre än denna bruttosiffra, men att beräkna en rättvis nettosiffra är svårt bl.a. för att olika kolväten kräver olika energislag och energimängd som insats. Som bekant sjunker utvinningen av den högvärdiga lätta oljan, medan utvinning av icke-konventionell extra tung olja ökar sakta, och denna typ av olja kräver en stor insats av olja och andra energislag för att utvinna.</p>
<p>Vi ser ännu ingen lösning för Eurokrisen, och tillväxtprognoserna för 2012 är mycket blygsamma för hela EU-området. Europakommissionens tillväxtprognos för 2012 ligger på blygsamma 0.5%, kraftigt nedjusterad från deras förra prognos på 1.8% . I Sverige tappar kreditexpansionen fart; enligt SCB&#8217;s finansmarknadsstatistik växer nu hushållens skulder i en takt av ca 5.5% per år. Denna siffra har stadigt sjunkit från tidigare helt ohållbara nivåer, ned till en nivå som är mer hanterlig. Sveriges BNP-tillväxt mätt mellan tredje kvartalet 2010 och 2011, är 4.6%, nästan i nivå med ökningen av hushållens skulder. Penningmängden mätt som M1 (ung. mynt, sedlar och vanliga bankkontoinnehav) sjunker, medan den ökar för det bredare måttet M3, (M3 inkluderar M1, samt vissa värdepapper med kort löptid och bankkontoinnehav med villkor). Finansoron i omvärlden har gynnat svenska statspapper, Sverige har fortfarande stark export, vilket sannolikt bidrar till att M3 stiger.</p>
<p>Sammanfattat av Mats Lindqvist ASPO Sverige</p>
<p>Källor: The Guardian: <a href="http://www.guardian.co.uk/">http://www.guardian.co.uk</a>, Statistiska centralbyrån: www.scb.se. , IEA oil market report: <a href="http://omrpublic.iea.org/">http://omrpublic.iea.org/</a>, Sveriges Radio (sverigesradio.se)
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fny-toppnotering-i-oljeutvinning%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fny-toppnotering-i-oljeutvinning%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/ny-toppnotering-i-oljeutvinning/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Genetiska &#8221;folkmord&#8221;</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/12/genetiska-folkmord/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/12/genetiska-folkmord/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 11 Dec 2011 23:49:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Bengt Randers</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Befolkningstillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[GMO]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6134</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Det finns olika orsaker till att hålla tillbaka befolkningstillväxten som rökning, bilolyckor, svält mm, men myggan är effektivast av alla. Nu håller forskare på att genetisk förändra myggan med ett effekt sätt, som skulle kunna utrota arten om vi vill!</p>
<p>Att det kan vara så effektivt är att en genförändring som gör att bara honorna får [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/12/genetiska-folkmord/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Det finns olika orsaker till att hålla tillbaka befolkningstillväxten som rökning, bilolyckor, svält mm, men myggan är effektivast av alla. <a href="http://www.gizmag.com/genetically-modified-mosquitoes-aegypti-mosquito/20668/" target="_blank">Nu håller forskare</a> på att genetisk förändra myggan med ett effekt sätt, som skulle kunna utrota arten om vi vill!</p>
<p><span id="more-6134"></span>Att det kan vara så effektivt är att en genförändring som gör att bara honorna får odugliga vingar och och kan inte flyga och bita oss, blir dom befruktade så förs genen vidare till honorna medan hanarna blir opåverkade av genen men för arvet vidare. På rätt kort tid kan myggpopulationen minska.</p>
<p>Vilka resultat sådana här experiment kan leda till vet vi inte, men det är att leka med elden. Många andra arter har myggor som sin huvudsakliga föda, hur påverkas dessa? Kan det komma fram värre insikter? Kan det påverka näringskedjan på andra sett som vi inte vet? Kan genförändringen spridas till andra arter som vi inte förstår i dag? Det finns många frågor och få svar.</p>
<p>Vem står upp för myggan, andra djur har sina skyddsorganisationer som Isbjörn, Säl och Panda, troligtvis inte många. Alla arter som inte har någon naturlig fiende blir till slut ett problem när dessa växer till med exponentiell hastighet så länge till resurserna inte tar slut.</p>
<p>Det är nog ingen tvekan att vi kommer att få se denna metod användas på många platser kanske även här. <a href="http://resourceinsights.blogspot.com/2011/12/oryx-and-crake-comes-to-mosquito-town.html" target="_blank">Vilka andra arter</a> kommer vi att ge oss på som vi inte gillar. På samma sätt som vi genmodifierar grödor så förändrar vi nu även insekter. Är vi ute på en farlig väg?<br />
__________________</p>
<div id="_mcePaste">Antal lästa gånger: 363</div>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fgenetiska-folkmord%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F12%2Fgenetiska-folkmord%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/12/genetiska-folkmord/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Penningsystemet är miserabelt vi måste tänka om: Chris Martenson</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 30 Nov 2011 11:19:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Anders Wijkman]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[Effekt]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[Martenson]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=6020</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Vi lever i en oerhört intressant tid där inget kommer att bli sig likt vare sig vi vill eller inte. Det kommande 20 åren kommer att ställa det mesta över ända. Det säger Chris Martensson på ett seminarium i Madrid för några veckor sedan. Rubriken på seminariet är Unfixable.</p>
<p>Som vanligt utgår han från de tre [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Vi lever i en oerhört intressant tid där inget kommer att bli sig likt vare sig vi vill eller inte. Det kommande 20 åren kommer att ställa det mesta över ända. Det säger Chris Martensson på ett seminarium i Madrid för några veckor sedan. Rubriken på seminariet är Unfixable.<span id="more-6020"></span></p>
<p>Som vanligt utgår han från de tre E:a Ekonomi, Energi och Environment, som han introducerade för flera år sedan i <a href="http://www.chrismartenson.com/crashcourse" target="_blank">The Crash Course. Ett powerpoint-seminarium </a>som publicerades på nätet och omfattar 20 delar. Det är ca tre timmar långt.</p>
<p>Chris Martensons hävdar att det meningslöst att titta på dessa tre E:n var för sig, utan att de måste värderas tillsammans som en helhet och man ska begripa vart vårt nuvarande tillväxtsamhälle är på väg. Och vidta rätt åtgärder för mänsklig överlevnad. Liknande tongångar framför fd EU-parlamentarikern <a href="http://www.effektmagasin.se/video-anders-wijkman-om-omstallning-och-fornekelse" target="_blank">Anders Wijkman i en kortvideo på Effekts hemsida idag</a>.</p>
<p>Videon med Chris M på en drygt timme spelades in under ett framträdande på Gold &amp; Silver Meeting i Madrid den 16 november. Rubriken på föredraget är Unfixable. &#8221;Omöjligt att fixa&#8221;. Chris svarar också på frågor under en halvtimme.<br />
Detta är ett utmärkt tillfälle att skaffa sig en helhetssyn på de problem samhället står inför och på nåt sätt måste komma ur. Det finns ingen quickfix!</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><iframe width="500" height="281" src="http://www.youtube.com/embed/8WBiTnBwSWc?fs=1&#038;feature=oembed" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>En kort resumé av videon genom zero hedge. <a href="http://www.zerohedge.com/news/chris-martenson-lecture-why-next-20-years-will-be-marked-collapse-exponential-function" target="_blank">Chris Martenson Lecture On Why The Next 20 Years Will Be Marked By The Collapse Of The Exponential Function</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fpenningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fpenningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/penningsystemet-ar-miserabelt-vi-maste-tanka-om-chris-martenson/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>8</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Inför Durban: Lögner och mytbildning kring svenska utsläpp av växthusgaser</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/infor-durban-logner-och-mytbildning-kring-svenska-utslapp-av-vaxthusgaser/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/infor-durban-logner-och-mytbildning-kring-svenska-utslapp-av-vaxthusgaser/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 29 Nov 2011 12:46:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Åsa Romsson]]></category>
		<category><![CDATA[Center for Global Development]]></category>
		<category><![CDATA[Decoupling]]></category>
		<category><![CDATA[Durban]]></category>
		<category><![CDATA[Global utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Lena Ek]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[växthusgaser]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5996</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Sverige lever gott på myten om låga utsläpp av växthusgaser per person. Att Sverige som ett av få länder lyckats hålla växthusgasutsläppen konstant, trots det senaste årtiondets ekonomiska tillväxt. Vi har enligt myten lyckats med en så kallad decoupling!
Nu får dessutom svenska politiker, hjälp att odla denna myt och lögn av Center for Global Development. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/11/infor-durban-logner-och-mytbildning-kring-svenska-utslapp-av-vaxthusgaser/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Sverige lever gott på myten om låga utsläpp av växthusgaser per person. Att Sverige som ett av få länder lyckats hålla växthusgasutsläppen konstant, trots det senaste årtiondets ekonomiska tillväxt. Vi har enligt myten lyckats med en så kallad decoupling!<br />
Nu får dessutom svenska politiker, hjälp att odla denna myt och lögn av Center for Global Development. Det är en tankesmedja i Washington som regelbundet bevakar utvecklingsfrågor. CGD avslöjar samtidigt dubbelmoralen kring svensk vapenexport.  <span id="more-5996"></span></p>
<p>Varje år gör <a href="http://www.cgdev.org/" target="_blank">centret (CGD)</a> en rankning av hur världens 22 rikaste länder agerar för att främja global utveckling. Resultatet av mätningen redovisas i ett Commitment to Development Index, CDI. I detta index ingår utsläpp av växthusgaser inom resp lands gränser. Reshultet redovisas i <a href="http://rod.se/sverige-inte-b%C3%A4st-p%C3%A5-allt" target="_blank">Riksdag&amp;Departement- Sverige är inte bäst på allt</a>.</p>
<p><a href="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Sk%C3%A4rmklipp-GCI-index.jpg"><img class="aligncenter size-medium wp-image-6003" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Sk%C3%A4rmklipp-GCI-index-300x189.jpg" alt="" width="300" height="189" /></a><br />
<strong></strong></p>
<p><strong>Och det är tur, att vår nettoimport av CO2 genom varor (inbäddad energi/utsläpp) och flygresor inte finns med vid beräkningen av detta index.</strong> För då hade inte vår position varit så mycket att skryta med. Hela 10,5 ton per person i stället för den officiella låga felaktiga siffran 5,6 ton.</p>
<p>Och myten och lögnen om våra låga utsläpp per medborgare fortsätter våra politiker att odla oavsett partifärg! Det har jag skrivit om tidigare. <a href="http://www.asposverige.se/2011/09/sverige-som-nation-lever-i-en-myt-om-var-egen-fortrafflighet/" target="_blank">Sverige lever i en myt om sin egen förträfflighet.</a> och <a href="http://www.asposverige.se/2011/08/annie-loof-c-pratar-i-nattmossan-sverige-har-inte-decouplat/" target="_blank">Annie Lööf pratar i nattmössan</a>..</p>
<p>Dessutom blev det ett av de första argument som vår nya miljöminister Lena Ek lyfte fram i en TV-debatt med Åsa Romsson (MP). Lena Ek fick stå oemotsagd. Inte ens MP:s språkrör verkar känna till fakta, utan vill tydligen tillsammans med Lena Ek fortsätta föra svenska folket bakom ljuset.</p>
<p>Men jag ska inte vara så hård.</p>
<p>Det är både mänskligt och skönt med förnekelse, att lägga ansvaret på andra än sig själv. Men det slutar dessvärre inte bara där! Vi pekar också finger mot andra länder, för att riktigt understryka hur duktiga vi är. Svenska politiker med några få undantag har blivit en bunt lögnare med förnekelse som vapen. Undrar om de förstått det och att de binder ris runt sin egen rygg? Hur länge ska detta få fortsätta? <strong></strong></p>
<p><strong>Hur ska vi komma tillrätta med våra totala växthusgasutsläpp och vidta åtgärder för att minska våra utsläpp och vår användning av fossila bränslen, om vi inte erkänner hur stora de i verkligheten är ?? Runt hörnet efter finanskrisen väntar nämligen oåterkalleligt en global olje- och energikris.<br />
</strong></p>
<p>En annan minst sagt genant bild av Sverige som redovisas i detta index, från Center for Global Development, är vår export av vapen till fattiga odemokratiska länder. En pinsam slutsats i rapporten är : &#8221;Få rika länder har en högre andel vapenexport riktad till fattiga och odemokratiska länder än vad Sverige har&#8221;. Dessutom så är vi ett av få länder som fortfarande tycker att klusterbomber år OK och inte vill förbjuda dessa vapen. Det är en stor nationell skam och för mig obegripligt att detta får fortsätta år efter år!
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Finfor-durban-logner-och-mytbildning-kring-svenska-utslapp-av-vaxthusgaser%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Finfor-durban-logner-och-mytbildning-kring-svenska-utslapp-av-vaxthusgaser%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/infor-durban-logner-och-mytbildning-kring-svenska-utslapp-av-vaxthusgaser/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>27</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Biobränsle och biologisk mångfald i konflikt</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/biobransle-och-biologisk-mangfald-i-konflikt/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/biobransle-och-biologisk-mangfald-i-konflikt/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 20 Nov 2011 23:35:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Bengt Randers</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[ICTT]]></category>
		<category><![CDATA[JRC]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5892</guid>
		<description><![CDATA[
<p>EU&#8217;s mål med att öka andel biobränsle kan äventyra den biologiska mångfalden varna forskar på European Commission&#8217;s Joint Research Center (JRC).I en studie från International Food Policy Research Institute (IFPRI) så måste det skapas 17 000 km2 åkermark från områden i Brasilien, söder om Sahara och länder som tidigare hörde till USSR, dessa områden har [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/11/biobransle-och-biologisk-mangfald-i-konflikt/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>EU&#8217;s mål med att öka andel biobränsle kan äventyra den biologiska mångfalden <a href="http://www.reuters.com/article/2011/11/16/us-eu-biofuels-species-idUSTRE7AF1ZH20111116" target="_blank">varna forskar</a> på European Commission&#8217;s Joint Research Center (JRC).<span id="more-5892"></span>I en studie från International Food Policy Research Institute (IFPRI) så måste det skapas 17 000 km<sup>2</sup> åkermark från områden i Brasilien, söder om Sahara och länder som tidigare hörde till USSR, dessa områden har hög biologisk mångfald, men med övergång till åkermark så <a href="http://www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/" target="_blank">minskar den biologiska mångfalden</a>, hur mycket är osäkert ännu.<br />
Dessutom säger en <a href="http://www2.le.ac.uk/offices/press/press-releases/2011/november/new-study-suggests-eu-biofuels-are-as-carbon-intensive-as-petrol" target="_blank">annan studie från EU att biobränslen</a> har nästan lika mycket CO<sub>2</sub> utsläpp som bensin och diesel. I studien som som har gjorts på Palmolje-odlingar så har uppskattningar tidigare varit ett utsläpp på 50 ton CO<sub>2</sub> per hektar och år, nya siffror kommer upp i 86 ton, och om man använder EU&#8217;s Renewable Energy Directive som tittar över 20 år så blir siffran 106 ton.<br />
Det visar sig nu att biobränslen i snitt har samma utsläpp som bensin och diesel, det är bara biobränslen från förbrukade matlagningsoljor som har mindre utsläpp av CO<sub>2</sub>.<br />
__________________</p>
<div id="_mcePaste">Antal lästa gånger: 267</div>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fbiobransle-och-biologisk-mangfald-i-konflikt%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fbiobransle-och-biologisk-mangfald-i-konflikt%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/biobransle-och-biologisk-mangfald-i-konflikt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vi befinner oss i en nollsummevärld.</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 18 Nov 2011 20:54:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[ASPO]]></category>
		<category><![CDATA[CO2]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[Ken Zweibel]]></category>
		<category><![CDATA[Olja]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Robert Hirsch]]></category>
		<category><![CDATA[Robert Rapier]]></category>
		<category><![CDATA[Rubin]]></category>
		<category><![CDATA[The Oil Drum]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Wes Jackson]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5852</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Det sa Jeff Rubin på ASPO-konferensen i Washington DC i början av november 2011. Han beskrev också hur vi kom ur oljechocken 2008, tack vare de största finanspolitiska stimulansåtgärderna under hela efterkrigstiden.
Det enda hoppet att kunna betala tillbaka dessa enorma skulder vi dragit på oss är med ökad tillväxt. En tillväxt som dessvärre lyser med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Det sa<a href="http://www.aspousa.org/conference/2011/speakers.cfm?bid=1186" target="_blank"> Jeff Rubin</a> på ASPO-konferensen i Washington DC i början av november 2011. Han beskrev också hur vi kom ur oljechocken 2008, tack vare de största finanspolitiska stimulansåtgärderna under hela efterkrigstiden.<br />
Det enda hoppet att kunna betala tillbaka dessa enorma skulder vi dragit på oss är med ökad tillväxt. En tillväxt som dessvärre lyser med sin frånvaro, eftersom vi är tillbaka på ett oljepris på 100 dollar per fat, utan tillväxt.</p>
<p><a href="http://www.theoildrum.com/node/4727" target="_blank">Den nuvarande oljekrisen är inte en chock, enligt Rubin</a> &#8211; det är den nya verkligheten. Han räknar med hög arbetslöshet, stängda nationsgränser, minimala statliga stimulanspaket och sänkta offentliga utgifter. En värld utan ständig ökad oljeförbrukning är en värld utan tillväxt. Om Kina får en fortsatt ekonomisk tillväxt (och det tror han ) så sker det på bekostnad av USA:s och OECD:s ekonomier, som då måste krympa. Kort sagt: Vi befinner oss i en nollsummevärld.<span id="more-5852"></span></p>
<p>Dag 2 inleddes med<strong> Robert Hirsch,</strong> författare till <a href="http://www.pdfdownload.org/pdf2html/view_online.php?url=http%3A%2F%2Fwww.netl.doe.gov%2Fenergy-analyses%2Fpubs%2FOil_Peaking_NETL.pdf" target="_blank">Hirsch-rapporten från 2005</a>. Han  konstaterade att vi inte har ett energiproblem på kort sikt, utan vi har problem att få fram flytande bränslen. På längre sikt menade Hirsch att förnybar energi är lösningen.<br />
Den nuvarande oljeproduktionen, som legat på en platå sen 2004, kommer att falla inom 1-4 år. Rob Hirsch tror att ransonering kommer att bli svårt att genomföra och ser framför sig en lösning, <a href="http://www.energytribune.com/articles.cfm?aid=267&amp;idli=1" target="_blank">där gasformiga bränslen görs flytande (X-to liquids). </a>Idag har vi investerat och låst fast oss i maskiner, utrustning och en infrastruktur som kräver flytande bränslen. Däremot tror Rob Hirsch att elektrifiering av transporterna är en långsiktig lösning.</p>
<p>Vi kommer att få uppleva samma oljechock som 1973 och 1979 tillsammans med panik, varubrist, inflation, lågkonjunktur och arbetslöshet. När konsekvenserna av peakoil/oljetoppen sjunker in i medborgarnas medvetande kommer klimatförändringarna att blekna bort i betydelse för många människor.</p>
<p><strong>Robert Rapier</strong> som skriver i  <a href="http://www.consumerenergyreport.com/blogs/rsquared/" target="_blank">R Squared Energy Blog</a> gav sin syn på energisituationen i världen. Vi ligger kvar på en produktionsnivå på 85 milj fat per dag vilket inkluderar alla flytande bränslen inkl etanol, NGL shaleolja, mfl. Han noterar att för de flesta människor finns inte peakoil i sinnevärlden och att de flesta tror att det finns en lösning ”därute”.</p>
<p>EROEI-faktorn blir allt sämre globalt för alla fossila bränslen. Många biobränslen har endast en EROEI omkring 2:1 och kommer därför aldrig kunna ersätta oljan. Rapier tror att CO2-utsläppen kommer att öka pga av stor efterfrågan på olja och andra fossila bränslen i utvecklingsländerna.</p>
<p><strong>Ken Zweibel</strong> är chef för <a href="http://solar.gwu.edu/" target="_blank">George Washington University Solar institutet</a>. Han har arbetat med solceller i 30 år. Solen är en enorm resurs menar han, därför är solceller och elektrifieringen av transporter en del av vår långsiktiga lösning.<img class="alignnone size-medium wp-image-5854" src="http://www.asposverige.se/wordpress/wp-content/uploads/2011/11/Sk%C3%A4rmklipp-ENERGI-I-V%C3%84RLDEN-300x244.jpg" alt="" width="450" height="360" /> Enligt Ken, har moderna PV-system en återbetalningstid på 1 till 2 år enligt EROEI-beräkningar. Med tanke på att solcellernas effekt försämras så långsamt, kan dagens solpaneler fungera i mer än 50 år. En stor fördel med solceller jämfört med andra system är de mycket låga drift-och underhållskostnaderna, som kan vara så låga som 1 cent/kWh.</p>
<p><strong>Wes Jackson</strong> från <a href="http://www.landinstitute.org/" target="_blank">The Land Institute</a> var huvudtalare under dag 2. Han riktade uppmärksamheten på en annan icke-förnybar resurs som ofta tas för given: &#8221;Marken är viktigare än olja&#8221;, sade han, och betonade att: &#8221;Den dagen kommer när vi tvingas sluta behandla jorden som skit.&#8221;<br />
Enligt Jackson är ett av problemen med det moderna jordbruket den höga energiförbrukning som bl a förstör de kulturella familjebanden genom att antalet personer som driver ett jordbruk minskar. Han tror man måste vara med från barnsben för att kunna driva ett jordbruk.<br />
På Land Institute försöker de förhindra storskalig erosion av matjorden i jordbruket genom att utveckla perenna/fleråriga grässorter så att fälten inte behöver plöjas. Gräs står för 70% av människors kalorier, i första hand ris, vete och majs. Land Institute har utvecklat, en flerårig vetesort &#8221;Kernza&#8221; vars rötter är 10 gånger större än ettåriga sorter. Nu arbetar de på att ta fram fleråriga sorter för solrosor, ris och majs m fl.</p>
<p>Wes menar att vårt nuvarande kemikaliejordbruk är det största hotet mot biologisk mångfald. Och att vi borde titta på markens organismer och hela ekosystemet efter lösningar.<br />
Han tror att vi kan bygga ett jordbruk som är mer liknar ett naturligt ekosystem om vi kunde få bort de institutionella hinder som bromsar den utvecklingen.</p>
<p><strong>En sammanfattning av dagen:</strong><br />
-Den nuvarande oljekrisen är inte en chock &#8211; det är den nya verkligheten.<br />
-Energieffektivitet är nästa stora investeringsobjekt.<br />
-Solenergin är en enorm resurs &#8211; Sätt igång!<br />
-Ingenting är mer värdefullt än &#8221;Negawatt&#8221;.<br />
-Peak Oil är starkt kopplad till fattigdom. Liksom socialtjänsten förskjuts inriktningen från att fördela överflöd till att hantera knapphet.<br />
-Matjord är en icke-förnybar resurs.</p>
<p>Hela konferensen <a href="http://aspo-usa.com/conference/2011/" target="_blank">Peak Oil-Energy-The Economy, Truth in Energy</a> finns på The Oil Drum: <a href="http://www.theoildrum.com/node/8573" target="_blank">Dag 1</a> och  <a href="http://www.theoildrum.com/node/8606" target="_blank">Dag 2</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fvi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F11%2Fvi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/11/vi-befinner-oss-i-en-nollsummevarld/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>6</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hans Rosling har både rätt och fel kring befolkningsökningen!</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/10/hans-rosling-har-bade-ratt-och-fel-kring-befolkningsokningen/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/10/hans-rosling-har-bade-ratt-och-fel-kring-befolkningsokningen/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 31 Oct 2011 10:29:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Sociologi]]></category>
		<category><![CDATA[Befolkningstillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[Effekt]]></category>
		<category><![CDATA[fiske]]></category>
		<category><![CDATA[Hans Rosling]]></category>
		<category><![CDATA[Oljegastoppen]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Ställ om]]></category>
		<category><![CDATA[SvT]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>
		<category><![CDATA[vattenfrågan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5636</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Vi reagerar olika på siffror som vi inte kan ta till oss. Sju miljarder människor på jorden just i detta nu, hemska tanke! Hur ska detta sluta?  Vad kan vi göra åt detta? Dessvärre väldigt lite, utan världen rullar vidare mot 10 miljarder för att sen vika av efter år 2050! -Detta har vi vetat [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/10/hans-rosling-har-bade-ratt-och-fel-kring-befolkningsokningen/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Vi reagerar olika på siffror som vi inte kan ta till oss. Sju miljarder människor på jorden just i detta nu, hemska tanke! Hur ska detta sluta?  Vad kan vi göra åt detta? Dessvärre väldigt lite, utan världen rullar vidare mot 10 miljarder för att sen vika av efter år 2050! -Detta har vi vetat länge och är ingen nyhet, säger <a href="http://svtplay.se/v/2584644/hans_rosling_vi_ar_pa_vag_att_na_en_ny_balans" target="_blank">Hans Rosling i SVT:s Gomorron Sverige.</a><span id="more-5636"></span></p>
<p>Fler skulle behöva sätta sig in i befolkningsutvecklingen och lyssna på Hans Rosling och studera FN:s prognoser lite närmare. Befolkningsökningen är under kontroll och den kommer att plana ut på 9-10 miljarder år 2050. Och detta kan vi som sagt inte påverka speciellt mycket. Det handlar om ren och skär befolkningsstatistik kombinerat med matematik. Och enbart plus och minus.</p>
<p>Hur många barn föds idag per familj och hur ser åldersfördelningen ut i världens länder. Likt Joe Labero trollar Hans Rosling i direktsändning fram en utveckling med hjälp av några grafer och förstorade olikfärgade spelpjäser från &#8221;Fia med knuff&#8221;. Och vips försvinner oron och allt blir både hoppingivande och trovärdigt.</p>
<p><strong>Dock med en viktig förutsättning som Hans Rosling valt att lämna utanför och inte finns med i kalkylen. Fortsatt tillgång på naturresurser främst fossil energi och olja! Hur troligt är detta?</strong></p>
<p>Med andra ord full respekt för Hans Rosling, men ska vi i fortsättningen seriöst diskutera befolkningsökningen är det hög tid att väga in möjligheterna till fortsatt global ekonomisk tillväxt och det faktum att den förutsätter obegränsat med energi och andra naturresurser, som inte kommer att finnas ?</p>
<p>Vi har nått maximal produktion av olja i världen och ligger och balanserar på en platå sen många år. Vi skymtar redan oljegastoppen för att inte tala om en begynnande brist på mineraler, där knappheten på sällsynta jordartsmetaller redan är uppenbar och besvärande. Vattenfrågan i världen är akut och fisket den viktigaste näringskällan av proteiner för länderna i Syd är inte bara hotad, utan har kollapsat. Löser vi inte dessa globala katastrofer lär nog varken FN:s kalkyler eller Hans Roslings optimistiska grafer vara till någon hjälp.</p>
<p><a href="http://www.effektmagasin.se/" target="_blank">Tidningen Effekt </a>har också skrivit om befolkningsökningen. Jag har tidigare på SVT:s klimat och energiblogg skrivit om detta och Hans Rosling.</p>
<p><a href="http://stallom.se/2009/10/16/fod-farre-barn-afrika-har-gjort-det-omojliga-mojligt/" target="_blank">Afrika har gjort det omöjliga möjligt.</a></p>
<p><a href="http://stallom.se/2009/11/30/hans-rosling/" target="_blank">Befolkningsfrågan en framgångssaga. </a></p>
<p><a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lagg-inte-skulden-pa-de-fattiga_6590668.svd" target="_blank">Svenska Dagbladet har oxå skrivit om befolkningsökningen. </a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F10%2Fhans-rosling-har-bade-ratt-och-fel-kring-befolkningsokningen%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F10%2Fhans-rosling-har-bade-ratt-och-fel-kring-befolkningsokningen%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/10/hans-rosling-har-bade-ratt-och-fel-kring-befolkningsokningen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>14</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vi tar oss igenom finanskollapsen, säger Nicole Foss!</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/10/vi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/10/vi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 25 Oct 2011 11:00:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Saar</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Energi]]></category>
		<category><![CDATA[Defaltion]]></category>
		<category><![CDATA[Effekt]]></category>
		<category><![CDATA[Effket]]></category>
		<category><![CDATA[ERoEI]]></category>
		<category><![CDATA[finanskollaps]]></category>
		<category><![CDATA[Nicole Foss]]></category>
		<category><![CDATA[Peak oil]]></category>
		<category><![CDATA[Recession]]></category>
		<category><![CDATA[Rubin]]></category>
		<category><![CDATA[tillväxt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5564</guid>
		<description><![CDATA[
<p>Nicole Foss, The Automatic Earth, diskuterar sällan i termer av en positiv eller negativ kollaps. Hon konstaterar bara att vi globalt blåst upp världshistoriens största finansbubbla under de senaste 30 åren. Tack vare obegränsad mängd kapital och energi i samhället. Den reala tillväxten har ökat minimalt medan den finansiella exploderat.</p>
<p></p>
<p>Tidningen Effekt gjorde några videoinspelningar med [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/10/vi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>Nicole Foss, <a href="http://theautomaticearth.blogspot.com/" target="_blank">The Automatic Earth,</a> diskuterar sällan i termer av en positiv eller negativ kollaps. Hon konstaterar bara att vi globalt blåst upp världshistoriens största finansbubbla under de senaste 30 åren. Tack vare obegränsad mängd kapital och energi i samhället. Den reala tillväxten har ökat minimalt medan den finansiella exploderat.<span id="more-5564"></span></p>
<p><iframe width="500" height="281" src="http://www.youtube.com/embed/HmM1mKSeZm0?fs=1&#038;feature=oembed" frameborder="0" allowfullscreen></iframe></p>
<p><a href="http://www.effektmagasin.se/video-nicole-foss-om-finansbubblor-och-billig-energi" target="_blank">Tidningen Effekt gjorde några videoinspelningar</a> med Nicole Foss om finanssystemet och bubblor, om kärnkraft, om decoupling, om billig energi och om alternativa energikällor, när hon var på besök i Stockholm för några veckor sedan. Nicole Foss höll också ett seminarium i Uppsala anordnat av CEMUS. <a href="http://peak-oil.se/2011/10/17/nicole-foss-varnar-for-bubblor/#comment-16" target="_blank">Resumé av seminariet av bloggen Cruel Crued.</a></p>
<p>Vi har genom historien, ja ända sen antiken, haft många finansbubblor  men den nuvarande är den absolut värsta. Den avgörande skillnaden, mellan nu och då, är hur bubblorna tillkommit och utvecklats. Denna gång har vi haft tillgång till en enorm mängd fossil energi, som kol, gas och olja. Tidigare bubblor har varit ohämmad spekulation under en begränsad tid.</p>
<p>Finansbubblan på 1930-talet till exempel uppstod separat från nyttjande av energi- och naturresurser, vilket är en förklaring till att den globala ekonomin kunde återhämta sig efter 5 -6 år. När bubblan värkt ut och de ekonomiska hjulen kunde sätta fart igen, bl a tack vare upprustningen och andra världskriget</p>
<p>-<em>Det råder en oerhört starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och energi. Det är mängden energi som avgör hur sofistikerat det går att bygga upp ett socioekonomiskt komplext samhälle.</em><br />
-<em>Men samtidigt har denna billiga energi varit ett redskap för spekulation i samhället, </em>säger Nicole Foss.</p>
<p>Epoken med den billiga energin har kommit till sitt slut. Våra ärvda och lagrade fossila energi blir allt svårare att få fram. Vi har tagit de lågt hängande frukterna först. Det betyder att nettoenergin vid utvinning blir allt lägre. Vi fortsätter att producera olja, men återinvesterar allt mer energi för att få fram energi och får därmed <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/EROEI" target="_blank">ett lägre EROEI.</a> Det betyder att överskottsenergin som är nödvändig för att hålla igång våra komplexa samhällen minskar mycket snabbare än mängden olja vi får fram. Därför kommer vi röra oss mot ett samhälle som är enklare och mindre energiintensivt, vare sig vi vill eller inte.</p>
<p>Även om tillgången på billig energi försatt oss i en knepig &#8221;bubbelsituation&#8221; kommer inte bristen på energi att påverka oss kortsiktigt. Orsaken är att förändringarna inom kapitalmarknaderna är mycket snabbare än tillgången och efterfrågan på energi. N Foss är positiv, vi kommer att klara av att gå igenom ännu en sprucken finansbubbla, men inte utan stora umbäranden.</p>
<p><em>- Därför att finansbubblor är självbegränsande. De når en maximal storlek för att sedan brista. När sedan bubblan brister så blir finanskapitalet fortfarande huvudaktör under många år på andra sidan krönet, på vägen ner. Och vi rör oss just nu in i den fasen,</em> säger Nicole Foss.</p>
<p>Nicole Foss menar att efter en finanskrasch eller kollaps, så rämnar inte samhället och går under. Vi kommer att hanka oss fram under stora svårigheter, anpassa oss och leva vidare. Dock i ett samhälle, som få av oss kan ana, hur det kommer att se ut! Men jorden går inte under!<br />
Nicole Foss tillhör inte samma falang som Jeff Rubin, som tror på inflation. Tvärtemot menar hon att vi kommer att hamna i en deflation och därefter i en långvarig recession. Kanske under 10 -15 år. Något som också Volvochefen Leif Johansson siat om. Och som grädde på moset kommer vi så småningom om ett par år in i en akut oljekris/energikris.</p>
<p>Hon menar att vi har försatt möjligheten att i grunden påverka utvecklingen. Den tidpunkten har vi passerat för länge sen. Det kommer helt enkelt inte att finnas tillräckligt med fossil energi eller kapital att både styra om kursen i riktning mot förnybar energi och samtidigt hålla igång den fossila samhällsstrukturen.</p>
<p>Därför är valet enkelt.</p>
<p>Påbörja din egen omställning lokalt nu och tillsammans med andra. Förbered dig inför finanskraschen och en kommande global energikris, gör dig skuldfri, skaffa dig mark att odla, ta ut pengarna från banken, se till att du har kontanter och livsmedel för några månader etc. Det kommer att bli penningbrist i en akutsituation. <a href="http://transitionsweden.ning.com/" target="_blank">Omställningsrörelsen är en bra bundsförvant för att möta den nya annorlunda framtiden.</a>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F10%2Fvi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F10%2Fvi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/10/vi-tar-oss-igenom-finanskollapsen-sager-nicole-foss/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>23</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Geoengineering på hög nivå</title>
		<link>http://www.asposverige.se/2011/09/geoengineering-pa-hog-niva/</link>
		<comments>http://www.asposverige.se/2011/09/geoengineering-pa-hog-niva/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 28 Sep 2011 22:24:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Bengt Randers</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekologi]]></category>
		<category><![CDATA[England]]></category>
		<category><![CDATA[Geoengineering]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.asposverige.se/?p=5252</guid>
		<description><![CDATA[
<p>I England ska man nu snart börja en studie hur det fungerar med geoengineering, att med hjälp av olika tekniker förändra jorden klimat för att motverka växthusgasernas negativa påverkan på klimatet.</p>
<p>Engelska forskar från flera olika universitet och brittiska Royal Society for Science står bakom projektet. Tanken är att sprida ut sulfatpartiklar på hög höjd för [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[
<div class="printfriendly alignleft"><a href="http://www.asposverige.se/2011/09/geoengineering-pa-hog-niva/?pfstyle=wp" rel="nofollow" ><img src="//cdn.printfriendly.com/pf-button-both.gif" alt="Print Friendly" /></a></div><p>I England ska man nu snart börja en studie hur det fungerar med geoengineering, att med hjälp av olika tekniker förändra jorden klimat för att motverka växthusgasernas negativa påverkan på klimatet.<span id="more-5252"></span></p>
<p>Engelska forskar från flera olika universitet och brittiska Royal Society for Science <a href="http://www.asposverige.se/?p=2319">står bakom projektet</a>. Tanken är att sprida ut sulfatpartiklar på hög höjd för att reflektera solljuset ut i rymden igen, så att den globala temperaturen inte ska stiga.</p>
<p><a href="http://www.nerc.ac.uk/press/releases/2011/22-spice.asp">NERC &#8211; The SPICE project: a geoengineering feasibility study</a>.</p>
<p>Det verkar som vi har kommit till det läget att vi kommer inte att minska utsläppen av växthusgaser utan kommer att förlita oss på geoengineering för att motverka. Riskerna med att detta är inte klara, utan vi kanske hoppar ur askan i elden, det kanske finns tid att <a href="http://www.climateark.org/shared/alerts/sendsm.aspx?id=uk_geoengineering" target="_blank">protestera mot dessa idéer ännu</a>.</p>
<p>Kommer Peak oil att sätta stopp för användningen av fossila bränslen innan det är försent eller löper vi, som ras, linan ut?</p>
<p>__________________</p>
<div id="_mcePaste">Antal lästa gånger: 403</div>
<div class="tweetmeme_button" style="float: right; margin-left: 10px;">
			<a href="http://api.tweetmeme.com/share?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F09%2Fgeoengineering-pa-hog-niva%2F"><br />
				<img src="http://api.tweetmeme.com/imagebutton.gif?url=http%3A%2F%2Fwww.asposverige.se%2F2011%2F09%2Fgeoengineering-pa-hog-niva%2F&amp;source=asposverige&amp;style=compact&amp;b=2" height="61" width="50" /><br />
			</a>
		</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.asposverige.se/2011/09/geoengineering-pa-hog-niva/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

