Trafikverket har kommit med en utredning som nu är på remiss fram till den 31 mars 2012. Rapporten är på flera delar och sträcker sig till 2050, och detta tyckte jag verkade intressant, hur ser Trafikverket på framtiden och vilket underlag har dom och hur kommer dom fram till det dom gör. Vi har förut undrat över detta och även frågat Trafikverket hur deras prognoser går till. Denna gång så finns en rapport med förutsättningarna med, den är inte fullständig men den duger.
Jag tar några citat från den och tar upp ett antal frågeställningar som man kan göra på deras utredning. Kan vi så kommer vi att lämna in ett remissvar från ASPO.
Ur Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050
2. Långsiktiga trender i vår omvärld
Den fortsatta globaliseringen och internationaliseringen av ekonomin innebär att världshandeln kan förutses öka. Även i Sverige väntas ekonomin fortsätta att växa långsiktigt.
ASPO: Detta är kanske inte säkert, om transportkostnaderna ökar snabbare än vinsterna med globaliseringen så kommer handeln att i stället minska. Jeff Rubin har beskrivit detta i sin bok ”Why Your World Is About To Get A Whole Lot Smaller”
3. Internationell utblick.
EU-kommissionen presenterade 2011 en vitbok som drar upp riktlinjerna för ett framtida enhetligt europeiskt transportområde. Några av punkterna.
• Fram till 2030 halvera användningen av fordon som drivs med konventionella drivmedel. Fasa ut dem i städerna fram till 2050.
• Fram till 2050 nå 40 procent användning av hållbara bränslen med lågt kolinnehåll i luftfarten och 40 procent lägre utsläpp av koldioxid i sjöfarten till 2050.
ASPO: Det finns inte några realistiska alternativ för transportsektorn till fossila bränslen inom denna tidsram som ges. Detta tas bland annat upp i en bok av David JC MacKay som heter ”Sustainable Energy — without the hot air” och bloggen ”Do the Math” av Tom Murphy.
Ur UNDERLAGSRAPPORT – Preliminär version Framtida kapacitetsefterfrågan.
1. Trafikutveckling
Om utvecklingen är felbedömd finns risk att statsmakterna väljer att satsa för mycket eller för lite på utbyggd kapacitet eller andra styrmedel, eller gör fel avvägning mellan satsningar inom olika trafikslag.
ASPO: Som vi ser det, så är detta just var Trafikverket gör, då de dra ut prognoser på historiska data och använda prognosdata från organisationer vars prognoser inte har granskats av oberoende forskare.
1.1 Persontrafik
Under Prognosresultat kommer Trafikverket fram till att fram till 2050 kommer transportarbetet att öka med 67% för bil och 91% för flyg.
ASPO: Det är rätt häpnadsväckande siffror, som måste analyseras mer, men om man använder IEA siffror är det kanske helt i linje med var som kommer ut ur prognoserna.
Förutsättningar för prognosen är bland annat.
Oljepriset antas enligt IEA:s prognos vara $115 (i dagens prisnivå) per fat 2030. Bränslepriset antas konstant mellan 2030 och 2050. Fordonseffektiviseringen medför dock att körkostnaden för bil uttryckt i kr/km fortsätter att minska.
ASPO: Studerar man IEA historiska prisprognoser så är inte deras träffsäkerhet så stor, så vilken tyngd ska man då lägga på dessa prognoser. Det är en organisation som har betalt för att komma med positiva rapporter.
Och den ekonomiska tillväxten är stabil.
Någon känslighetsanalys med annan ekonomisk utveckling har inte gjorts i arbetet med kapacitetsutredningen. Vi konstaterar dock att bedömningen av den ekonomiska utvecklingen är en relativt stor prognososäkerhet.
ASPO: Vi skulle säga att det ekonomiska tillväxten är extremt osäker. Detta tar Gail E. Tverberg upp i artikel ”Oil supply limits and the continuing finacial crisis” i tidskriften Energy. Författaren beskriver hur energianvändning och ekonomisk tillväxt är starkt hoppkopplade och minskande oljeutvinning kommer att få ekonomierna att minska. Författaren tar upp tre tänkbara scenarior inför framtiden.
Scenario 1. Det finns ett ökat utbud av olja och OECD tar en stor del av detta, då skulle vi kunna få se tillväxt igen men med en del problem med lån och krediter.
Scenario 2. Det finns ett ökat utbud av olja och OECD kan eller vill inte ta sin andel och vi får en ekonomisk tillbakagång.
Scenario 2. Det finns en möjlighet att oljeutvinningen ligger plant eller minska och att OECD blir överbjudna och en minskande andel kommer till OECD tillgodo, med kraftiga recessioner till följd.
Blogg ”Crash_Watcher” har gjort en analys i 4 delar om den globala oljeexporten som är en utveckling av Export Land Modellen. Den globala oljeexporten upphör ca 2030, långt tidigare än oljeutvinningen gör och detta har inte IEA med i sina prognoser, men som har en stor påverkan på framtida prognoser.
Oförändrade bränslekostnader minskar biltrafiken ca 10 procent
Prognosen bygger på ett scenario från IEA (International Energy Agency)Prognosen bygger på ett scenario från IEA (International Energy Agency) där bland annat stora tekniska förbättringar av bilar antas. Fordonseffektiviseringen medför att körkostnaden för bil (i kr/km) minskar, vilket den också har gjort historiskt. Oljepriset antas enligt IEA:s prognos vara $62 per fat 2006 och stiga till $115 per fat 2030. Dessa antaganden leder till att de genomsnittliga bränslekostnaderna sjunker relativt kraftigt, med 43 procent till år 2030 och med 53 procent till år 2050.
ASPO: Det finns en analys som beskriver kopplingen mellan energi och ekonomi i tidningen Nature av den 26 januari 2012 med titel ”Oil’s tipping point has passed” där författarna konstaterar att oljeutvinningen sedan 2005 har nått ett tak och att därmed har priset övergått från att vara elastiskt till att blivit oelastiskt. Det finns historisk en stark koppling mellan oljeutvinning och ekonomisk tillväxt, om nu inte utvinningen kan växa, så är kan inte ekonomin växa heller.
Sammanfattning av vår kritik av Trafikverket’s rapport ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050” kan inte bli annat att den är en skrivbordsprodukt utan förankring i den bistra verkligheten och den bygger på ett önsketänkande om att framtiden fortsätter som de senaste 20-30 åren. Och när det underliggande prognoserna inte är rätt så blir hela rapporten som Trafikverket skrivit inte mycket hjälp för planering.
Det är så sant som det står i rapporten ”Om utvecklingen är felbedömd finns risk att statsmakterna väljer att satsa för mycket eller för lite på utbyggd kapacitet eller andra styrmedel, eller gör fel avvägning mellan satsningar inom olika trafikslag.” och det är precis vad som nu sker i denna rapport.
Är det några andra synpunkter eller frågeställningar som jag har glömt, så kommentera detta gärna.
Väldigt intressant inlägg och bra kommentarer Bengt. Som du nämner kan man ju undra hur smart det i detta fall är att basera sina antaganden till så stor del på historisk data om den utvecklingen som varit. Deras antagande om minskning av biltrafiken utifrån IEA data måste väll ändå vara ett skämt.
Att bara titta i bakspegeln när du kör bil är ju knappast möjligt det om något borde väll dessa nissar på Trafikverket veta.
Skulle vara intressant att höra vad någon från ASPO har för synpunkter på vad en elektrifiering av t.ex. lastbilstransporterna skulle medföra.
En kWh olja kostar idag ungefär 50 öre d.v.s ungefär lika mycket som en kWh el. Ett elektrifierad fordon är dock ca: tre ggr energieffektivare än ett fossiltbaserat fordon.
”Ett elektrifierad fordon är dock ca: tre ggr energieffektivare än ett fossiltbaserat fordon.”
Problemet är väl att ett fordons elmotor skall drivas av ett batteri som kräver energi för varje uppladdning.
Man ser ju inte heller särskilt många batteridrivna el-motorsågar i skogarna precis :)
Det är inte så länge sen etanol skulle frälsa världen som nytt fordonsbränsle, i alla fall i Sverige enligt optimistiska politiker från alla politiska läger. Och tjänstemännen i kommunerna framför allt i Stockholm Stad och sektionen miljöbilar på Miljöförvaltningen var inte sena att hänga på inkl organisationen Gröna Bilister.
Ovationerna för etanol var i det närmaste euforiska för detta nya biobränsle. Väldigt få hade hört talas om begreppet EROEI (Energy Return om Energy Invested) och när det fördes fram var det få som ville höra talas om indirekt energi och helt avgörande för att producera ny energi. Hur mkt energi behövs för att producera ny energi/bränsle och hur mycket energi behöver investeras för att det nya bränslet ska kunna användas? Nya motorer/bilar, infrastruktur för bränslet, kanske en helt ny typ av bil etc.
Nu 5-6 år senare verkar det som om EROEI för etanol äntligen landat i medborgarnas medvetande även om Gröna Bilister fortfarande kallar vår nuvarande etanol för förnybart bränsle. Se mitt tidigare inlägg för några veckor sedan ”Gröna bilister ljuger om etanol”
Enligt en rapport från Trafikverket 2011, så har etanolen som idag tankas ett så lågt EROEI att den överhuvudtaget inte bidrar med någon form av energibesparing eller minskade utsläpp av CO2. Trots detta fortsätter Gröna bilister att kalla etanol för ett förnybart fordonsbränsle.
Granskar vi el som fordonsbränsle och väger in all den indirekta fossila energi som behövs för att producera el och alla den indirekta energi som behövs för infrastrukturen och för att kunna använda el som fordonsbränsle så hamnar vi dessvärre långt i från ”Ett elektrifierad fordon är dock ca: tre ggr energieffektivare än ett fossilbaserat fordon.” Bengt E nämner batteriet, men hur mkt energi behövs för att bygga dessa nya elbilar och bygga upp en ny infrastruktur etc etc?. För många år sedan diskuterades elbränsle på bloggen Ecoprofile och om jag kommer ihåg rätt blev slutsatsen att el som bränsle lika ineffektivt som fossilt bränsle.
Dessvärre så fortsätter Gröna bilister med sin desinformation och för nu fram elbilen som vår räddning före biogasbilar och etanol. Som sagt EROEI och produktlivscykelanalyser skingrar många dimmor och ger insikter!
Martin;
Jag tror det är en mänsklig egenskap att inte vilja se att morgondagen inte skall se likadan ut som gårdagen. I det läget är det helt ok att lura både sig själv och sin omgivning.
Jag vill påstå att det tar många år att inse den totala nödvändigheten av fossila bränslen för att uppehålla den nuvarande samhällsstrukturen – eftersom det är dessa bränslen som byggt upp hela den moderna civilisationen.
Ytterst få har idag en helhetssyn över alla dessa lager av komplexitet. En myndighet består av personer som för sin karriär måste presentera något som apploderas, och då kan man inte komma med siffror som visar på kommande problem.
Den övergripande bilden måste presenteras av de (oss) som inte måste anpassas till något som inte stämmer överens med verkligheten – en verklighet som är nog så svår att greppa även för de som sysslat med dessa frågor under lång tid, med kritiskt tänkande.
När det gäller etanol så var du tidigt ute med att man måste tänka nettoenergi – något som du nu fått rätt i.
Du kommer att få rätt även i andra frågor som rör energi.
Sin förvärvade kunskapsbank gör ju att det är lite lättare att se kommande scenarior än för den som bara ser sin egen lilla vrå i den stora organisationen.
Helhetssyn är A och O för att kunna se detaljerna.
Vilka illusioner(!)
Är det förresten bara utvalda organisationer som får lämna remiss eller kan vilken organisation som helst göra det?
Hej Andreas
Nej, jag tror vem som helst får svara, vi är inte utvalda utan gör det ändå, det finns en lista på vilka som har fått förhandsinformation.
Bengt
Martin
En elektrifiering av personbilsflottan skulle kräva ca: 15 TWh el. 15 TWh är räknat på att vi elektrifierar dagens bilar som då skulle dra 2 kWh/mil. Med tanke på batterikostnaden så får vi räkna med att elbilarna kommer att byggas i lättviktsmatrial samt vara mycket mindre än dagens.
Som exempel kan vi ta Renault Twizy, ett 2 sitsigt fordon som drar 0,7kWh per/mil. Ett fordon som med lite svensk klimatanpassning skulle fungera bra som ett pendlarfordon.
Med andra ord, räkna med ett elbehov på ca: 10 TWh för en elektrifierad personbilsflotta.
Elektifiering av lastbilstransporterna är tänkt att ske genom någon av principerna, trådlastbilar, el från en avtagar på marken eller genom induktiv överföring av nedgrävda kablar. De två sista principerna skulle även kunna ge el till en elbil.
Behövs fordon med samma prestanda som dagens så har vi att tillgå bränsleceller som nu är klara för marknaden, dock med en energieffektivitet liknande dagens fordon.
Att ett slut på oljeepoken skulle lamslå samhället måste betraktas som en lätt överdrift med tanke på elektrifierinsmöjligeterna. Problemet är snarare att få en tidsmässig någorlunda sömnlös övergång.
Bengt Eriksson: Vad gäller elektrifiering, så är naturligtvis enda alternativet att ha köra direktdrivet via kraftledningar, typ som trådbussar. Tyngre transporter går naturligtvis inte köra på batteri. Det kräver en massiv investering i kraftledningar och elmotorteknik i lastbilarna.
Tommy;
Då måste det väl ändå vara smartare att utöka järnvägstrafiken där kraftledningar redan finns. Jag vet att Volvo forskat i möjligheten med elöverföring från vägbanan och även kraftledningar med jag tror inte de bedömde det som realistisk eller ens praktiskt. Kortare transporter från järnväg till till företag kan fungera med el-fordon.
Men vi skall inte glömma att när oljan är i decline på allvar kommer ekonomiernas storlek att krympa och därmed minskat transportbehov och den minskningen påverkar hela den infrastruktur som är kopplat till fordonsparken.
Bengt Eriksson: Volvo forskar fortfarande i elektrifiering av vägnätet men enligt en av deras forskare så kan det dröja 20 år innan man har en färdig produkt som kan kommersialiseras.
Rolle: Batterierna är fortfarande för dyra och produktionsvolymerna för låga för att få ut en elbilsflotta i tid. Och elförsörjning via induktion ligger minst 10 år borta, säkert uppåt 20 år.
Och med bränslecellerna så begränsar EROEI möjligheten att skala upp produktionen.
Andreas
Batterihyran för en Twizy ligger någonstans mellan 400 kr till 500 kr/månad vilket får anses vara överkomligt.
Det är många personer från mitt företag som har varit över till Kina och där fullkomligen kryllar det av elmopeder som används för jobbpendling, vilket också är ett alternativ.
För egen del så nyttjar jag en elcykel för jobbpendling när vädret så medger.
Bränslecellesfordon kan behövas i arbetsfordon där hög motorstyrka krävs.
Men visst, vi borde nog ha börjat omställning redan för 10 år sedan, tyvärr så har vi en tendens att vara katasrofstyrda.
Som vanligt ser jag på omställningsdiskussionen, media, näringsliv och politikerkår med postmoderna glasögon. Medierna/kulturen är självrefererande; massmedia avbildar och rapporterar om en massmediapräglad debatt och ett massmediepräglat samhälle. Politikerna försöker samla poäng i denna miljö. I denna rundgång har ”sanningen” drivit iväg långt från något slags objektiv bild, man kan säga att det finns ingen ”verklighet”. Rationella, (natur-)vetenskapliga argument är ointressanta, sådana kan inte gynna något särintresse eller maktstruktur. I en sådan miljö så blir ”okunnighet = styrka”. Gröna bilister är bara ett av många exempel. Ett annat exempel: när mainstreammedia skall rapportera om läget i ekonomin, så intervjuar man bank-företrädare, fastighetsmäklare och börsanalytiker. ”Hej jag heter Nisse och jag är fastighetsmäklare. Jag tror att priserna kommer sjunka framöver.”
Så lännge vi kollektivt klamrar oss fast vid illusionen att allt kommer bli som vanligt igen, så tror jag att vi inte kommer ställa om samhället genom några frivilliga, proaktiva åtgärder. Det blir finanskris efter finanskris och vi kommer tvingas anpassa oss den hårda vägen.
Mats Lindqvist, ASPO Sverige
Rolle: En Twizy skulle nog inte de flesta räkna som en bil. Faktum är att de flesta elbilar är rena statsbilar och ingen är ett alternativ till en kombi.
Då jag följer drivmedelsutvecklingen så kan jag säga att det inte är många som tror på bränsleceller i det korta perspektivet, för Sveriges del kommer man satsa mer på biobränslen i de fall man behöver driva arbetsfordon, vi har stora potential för biobränslen från skogsråvara.