Framtida befolkningsprognoser har utgått från trender i födslar och dödstal, men dessa metoder bortser från begränsningar. Om vi studerar människan som en K-selekterande art och vars antal begränsas av den globala bärförmågan så får man en annan utveckling.
Befolkningsdata för det andra årtusendet fram till 1970 passar en hyper-exponential kurva där där tillväxten växer expontielt på grund av livräddande teknik. Skillnaden mellan modellen och verkligheten efter 1970 beror på ekosystemets degradering. Den system modellen som bäst passar senare befolkningstal så har den globala bärkraften redan minskat. Simulering tyder på att befolkning snart toppar eller redan har gjort det. Befolkningsprognoser beror starkt på skörheten eller hur robust jordens viktiga ekosystem är.
Den enkla modellen som används kallas World4 och består av fyra mängder och fyra flöden. Två mängder representera den globala miljön (humansphere versus ecosphere) och två mängder representerar teknologisk utveckling (knowledge versus ignorance)
Några modifieringar som gjorts med ”What If” frågor som utgår ifrån boken ”Half-Earth” av E. O. Wilson där halva naturen avsätts som reservat. Då får man inte sådan djup nedgång som BAU. Ett klassiskt Seneca effekt.
__________________
Loading...