Ekologi - Ekonomi - Energi - Politik

Sol- och vindel är en del av problemet – inte lösningen!

Print Friendly, PDF & Email

”Många människor vill få oss att tro att vindkraft och solceller kommer att lösa alla våra energiproblem. Ju mer man granskar saken, desto tydligare blir det att vindkraft och solenergi från solceller, som tillförs elnätet, blir en del av problemet inte en del av lösningen.
Intermittenta förnybara energikällor, som vindkraft och solcellspaneler, har hyllats som ett svar på alla våra energiproblem. Visst, politikerna behöver något för att kunna ge medborgarna ett hopp, särskilt i länder som uppenbarligen förlorar sina oljeinkomster, till exempel Storbritannien.
Tyvärr, ju mer jag sätter mig in i problematiken, desto mindre har vindkraft och solceller att erbjuda.”

Det skriver Gail Tverberg i sitt senaste inlägg på bloggen Our Infinite World. Gail Tverberg utvecklar i inlägget sina tankar om den satsning på sol- och vindel som pågår. Hon utgår givetvis från USA, med en helt annan energimix än den vi har i Sverige. Men det kanske ligger en del sanning i hennes kritik att det är oklokt att okritiskt satsa på sol och vindel, när vår stora utmaning är att klara av omställning av ett samhälle djupt insnärjt av flytande bränsle, nämligen olja. Här sammanfattar Gail T varför vindkraft och solpaneler blir ett problem. Längre ned i texten utvecklar hon 10 skäl, som talar emot storskalig satsning på vind och solenergi.

”Om kapitalet är en av de begränsningar, som vi står inför, måste vi spendera vårt kapital så klokt som möjligt. Eftersom solceller är relativt långlivade, är det möjligt att det kan vara en liten del på vägen framåt, men inte som en del av elnätet. Enskilda medborgare kanske vill köpa en solpanel eller två, som ett sätt att få några kilowatt, om vi skulle få problem med elförsörjningen vid ett senare tillfälle. Men det finns ingen anledning för en regering att subventionera byggandet av dessa vind- och solkraftverk. Det kanske är bättre att spendera vårt kapital på ett mer produktivt sätt, och fundera på vilken väg som samhället kommer att tvingas slå in på, inom en mycket nära framtid. Till exempel om vi finner att vi håller på att nå en ekonomisk flaskhals på grund av höga kostnader för vår oljeutvinning. Det blir m a o allt dyrare att utvinna olja som dessutom har allt sämre energikvalitet, EROEI.

Behöver vi göra mer för det lokala jordbruket. Till exempel använda frön som valts ut och vidareförädlas för respektive odlingsområde? Ska vi ens tänka på att köpa upp jordbruksmark och bygga bostäder för medborgare som arbetar på en annan plats. Finns det något sätt som vi kan göra för att få jordbruksmarken mer produktiv på lång sikt?

Den främsta orsaken till byggande av intermittent (ojämn) förnybar energi var förmodligen från början att minska CO2-utsläppen och förhindra klimatförändringar. Om vi når tillväxtens gränser på kort sikt, kommer mängden kol som förbränns vara betydligt lägre än klimatmodellerna förutspår, liksom CO2-utsläppen från olja enligt ”peak oil”- modellen. Ur detta perspektiv spelar kanske vår oförmåga att få fram intermittent förnybar energi från sol och vid egentligen ingen roll. Vi har redan nått målet med den intermittenta förnybara energin, men på ett annat mindre lyckosamt sätt.

Andel av förnybar energi

1. Det är tveksamt om sol- och vindkraft verkligen minskar koldioxidutsläppen.

Det är djävulskt svårt att räkna ut, om det finns någon särskild energikälla, som har en gynnsam effekt på koldioxidutsläppen. Det enklaste är att först räkna på förbränning av fossilt bränsle, dag för dag. Intermittenta förnybar kraftkällor, som vindkraft och solpaneler, verkar inte förbränna fossila bränslen från en dag till en annan. Vilket fossila kraftkällor gör. I det perspektivet verkar vind- och solceller vara vinnarna.
Om det nu finns några CO2-besparingar att hämta från förnybar energi, verkar det vara från den billiga intermittenta (ojämna) förnybara energiproduktion som inte behöver ekonomiskt stöd. Om förnybar energi som sol och vind behöver subventioneras eller tarifferna sänkas, bör det blinka ett rött ljus. Det visar att någonstans i produktionsprocessen av förnybar energi används det för mycket fossila bränslen.

2. Vindkraft och solpaneler fixar inte våra oljeproblem.

Vindkraft och solceller används båda för att göra el. Vårt stora problem är en kommande brist på olja. Olja och elektricitet används för olika saker. Till exempel kommer el aldrig bli ett dominerande bränsle för dagens bilar, och inte användas för att köra traktorer med, eller anläggningsmaskiner, eller flygplan. Så även om vi har mer el, fixar vi inte vårt stora oljeproblem.
Vind och solceller har redan ”räknats in” som lösningar av våra CO2-problem. Tyvärr, kommer detta inte att
fungera som visas ovan. Det innebär att byggande av vind och solceller har få syften.

3. De höga kostnaderna för vindkraft och solceller fördubblar våra energiproblem, snarare än att lösa dem.

Den stora frågan är oljans höga produktionskostnader. Vi extraherar först den olja som är lätt att utvinna, där har vi redan gjort, sen blir det allt svårare att utvinna resten av oljan. Lägg sen till dyr el till vår energimix och det innebär att vi har prisproblem med både olja och el, i stället för bara ett får vi två.
Medborgarnas lönerna för att kunna betala för dessa dyra bränslen stiger inte, så den disponibla inkomsten slår negativt på båda. De två dyra bränslena kombineras också, vilket gör att varor som exporteras blir ännu mindre
konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

4. Även om vinden är ”förnybar”, är det inte säkert att själva ”kraftverket” är så långlivat

Tillverkare av vindkraftverk hävdar en livslängd på 20 till 25 år. Detta kan jämföras med livslängden för 40 år eller mer för kol, gas och kärnkraft. En nyligen genomförd studie visar att på grund av sämre prestanda, kan det inte vara ekonomiskt att driva ett vindkraftverk i mer än 12 till 15 år.

Watt per m2 och yta enl David MacKay, från boken Sustainable Energy...2009
Watt per m2 och yta enl David MacKay, från boken Sustainable Energy…2009

5. Vindkraft och solceller går inte att skala upp snabbt.

Efter många års försök att skala upp vindkraft och solceller, under 2012, står vindel för en bit under 1% av världens energiförsörjning. Solceller uppgick till mindre än så-ca 0,2% av världens energiförsörjning.Det skulle krävas en enorm ansträngning för att öka produktionen till 5%!

6. Vindkraft och solceller skapar allvarliga föroreningsproblem.

I både vindkraftverk och solceller används vid tillverkningen sällsynta jordartsmetaller och mineraler, främst från Kina. Utvinning och bearbetning av dessa sällsynta jordartsmetaller genererar enorma mängder farliga och radioaktiva biprodukter. I den del av Kina där sällsynta jordartsmineraler bryts, är mark och vatten mättat med giftiga ämnen, vilket gör jordbruk omöjligt.

 

Kinas energianvändning

Om vi skulle försöka öka vind och sol med en faktor 10 (så att de tillsammans uppgår till 12% av världens energiförsörjning, i stället för 1,2%) skulle vi behöva enorma mängder av dessa sällsynta jordartsmetaller mineraler och andra förorenande mineraler, till exempel galliumarsenid, koppar-indium-gallium-diselenid och kadmium-Telluride. Dessa används för bl a för tunnfilms-solceller.

7. Det finns en risk att vindkraft och solceller gör elnätet mindre långlivat, snarare än mer långlivat.

Detta riskerar att hända, då gällande lagar kompenserar ägare av intermittenta (ojämna) förnybara energikällor
mer, i förhållande till det värde de ger till nätet.
Det är också förvirrande, vad vindkraft och solceller verkligen ska ersätta. Ersätter de el, eller det bränslet som gör el? Det är en enorm skillnad.
Problemet uppstår när användare av vindkraft och solceller får leverans av el där kostnaden är högre än för
det bränsle som de ersätter. Dessa högre ersättningar till små producenter för el från sol och vind lämnar ett inkomstbortfall för de elföretag som arbetar med att producera el till elnätet från kolkraftverk. Faran är att vissa företag kommer att gå i konkurs, eller kommer att lämna systemet. Det äventyrar möjligheten för elnätet att ge en stabil elförsörjning för konsumenterna. Detta är ett potentiellt mycket farligare problem än någon fördel som intermittenta förnybara energikällor som sol och vid kan ge.

8. Att starta elproduktion från vind och solceller tenderar att göra de offentliga finanserna sämre, snarare än bättre
Runt om i världen har utvinningen av billig olja och gas historiskt stärkt ländernas ekonomi. Eftersom regeringar kunnat beskatta olje- och gasbolag tungt, och använda dessa skattemedel för att finansiera statliga program.
Dessvärre kommer tillägg av ny vind och solel tendera att sträva i rakt motsatt riktning.

9. Min analys visar att flaskhalsar inte bara gäller olja.

Istället är ett stort problem med sol och vind, att det inte finns tillräckligt med investeringskapital och för mycket skuld. Att skala upp vindkraft och solceller tenderar att göra dessa problem värre, inte bättre.

10.  Vind och solpaneler har inte en chans att leva upp till de förväntningar som ställs.

Att ersätta billig el med dyr är som att försöka få vattnet att rinna uppströms Det finns ingen nytta med att satsa på förnybar energi från sol och vind.world_energy_1850-2011 Vi kommer under inga förhållanden kunna ersätta  vår elanvändning med sol och vind. Den är alldeles för dyrt, ger för mycket föroreningar, och ger inte de flytande bränslen som vi behöver i samhället.

Nu kommer säkert höjda röster om mer kärnkraft. En energikälla som idag bidrar med 2,2 % av primärenergin i världen. För att ersätta olja och annan fossil bränsle skulle vi då globalt  behöva bygga 10.000 kärnkraftverk och det snabbt och komplettera med ett par hundra varje är för att klara av en ekonomisk tillväxt som kräver ständigt mer energi. Är det möjligt.

Läs inlägget 10.000 nya kärnkraftsverk för att ersätta olja, kol och gas. David MacKay reder ut förutsättningarna att ersätta fossil energi med förnybar i boken Sustainable Energy.. En bok skriven för att, som författaren säger, få slut på allt nonsenssnack om fossil energi och förnybar energi inkl kärnkraft. En bok som alla borde läsa som överhuvudtaget uttalar sig om energi!

Mer av Gail Tverberg:

Vad är en ändlig värld och var befinner vi oss?

Dystopi eller nära verkligheten? Ekonomisk kollaps!

Energibrist gör oss alla till bönder!

Peak Oil Demand ger 20% av dagens CO2-utsläpp – 2050

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

5 Comments on “Sol- och vindel är en del av problemet – inte lösningen!

  1. Ett ovanligt insiktsfullt inlägg. Dock har skribenten fortfarande svårt med kärnkraftsmatematiken. Kärnkraften står för cirka 5% av primärenergin och det krävs ”bara” cirka 5000 reaktorer för att stå för hela världens energibehov. Detta är lätt ordnat.

    Att det finns andra siffror beror på att anti-kärnkraftsmänniskor ofta enbart räknar kärnkraftverkens elektriska energi och vägrar använda korrekt definition av primärenergi, dvs räkna termisk energiproduktion som är cirka 3 gånger högre. (Vid en snabb betraktelse kanske man kan tycka att man ska räkna på den nyttiga energin, dvs den elektriska, men eftersom man inte räknar nyttig energi för kol, naturgas, olja, så blir det helt fel att göra det bara för kärnkraft. Då måste man även dividera övrig primärenergi med tre.)

  2. Hm, jag förstår inte er fascination med Gail T – jag tycker att argumentationen här är rent ut sagt dålig. Och då är att notera att jag anser såväl PO som en kraftig energi-nerdragning oundvikliga…

    1. (a) Det finns gott om LCA analyser på sol o vind. EROEI är ju inte lysande, men att påstå att de är 50% el har jag för mig? Det är väl inte så illa för en industrination…

    6. Det viktigaste materialet för solceller är Kisel som inte har dessa problem. Sedan måste man skilja på princip-problem och dagens usla produktion. Bara för att Coltan från Kongo mördar människor så innebär ju inte det att LKAB gör det… Och de sällsynta jordarts-metallerna är inte så sällsynta – de finns överallt, men Kineserna har skitigast gruvor och därför lägst priser. Och med vår geniala marknadsekonomi så slår det ut vår egen produktion. Men detta är inte något princip-problem utan ett politiskt val gjort av våra regeringar. Ett pennstreck fixar detta.

    7. Skall vi lösa dagens energiproblem så måste bra mycket större regeländringar till än att av någon bisarr anledning hålla fast vid speciella subventionsformer som finns just nu i lågvolym. Återigen ett pennstreckproblem.

    8. Vare sig vi blir av med fossilbränslena frivilligt (CO2) eller ofrivilligt (PO) så lär ju dessa skatter minska, och det är ju absolut inte ett argument mot att ha alternativ. Men skatterna är ju signifikanta mest i länder som har ordnade system typ Sverige. Övriga sådana skatter är ju så ihåliga att typ Exxon betalar ju inte många spänn i skatt…

    9. Korrekt, men det gäller ju _all_ omställning, inte bara sol&vind… Inte minst kärnkraften känner ju redan av detta, liksom Vattenfalls gaskraft…

    10. (a) _Inga_ förväntningar kommer att infrias – det har inte med sol&vind att göra, men de skulle kunna mildra smällen. M.a.p. kärnkraften är vi möjligen överens…

    Överlag riktigt flummiga och omotiverade argument i artikeln. Det hade varit mycket enklare och effektivare att argumentera för fokus på energi-minskning eftersom sol&vind inte kan nå max-enveloppen. Inte för att ”Det finns ingen nytta med att satsa på förnybar energi från sol och vind.” Det är rätt vanligt att extrapolera dagens regler och visa att de inte fungerar i ett krisläge – föga förvånande. Men världen är inte statisk – i ett krisläge kommer reglerna att skrivas om en masse… Därför blir den sortens argumenteringar helt meningslösa.

  3. P-O: Jag har också undrat över hyllandet av Gail. Men det är väl helt enkelt så sorgligt att hon är det bästa peakarna har?

    Det krävs inte så mycket att vara en stjärna bland stollar, och det förklarar väl även personer som Kåberger, Olle Johansson mfl. Roligare att vara en sekts galjonsfigur än att vara en passé medelmåtta bland seriösa akademiker.

  4. Jeppen;
    ”Det krävs inte så mycket att vara en stjärna bland stollar, och det förklarar väl även personer som Kåberger, Olle Johansson mfl. Roligare att vara en sekts galjonsfigur än att vara en passé medelmåtta bland seriösa akademiker.”

    Och med de orden har du placerat dig själv på den nivå där du ser ut att känna dig hemma. Har man inget att säga, så skrik – men tyvärr fungerar det inte i detta forum.

  5. @Bengt: Det är mycket som inte fungerar i detta forum. Ofta när jag skriver rena, obestridliga faktakommentarer som den första till detta inlägg, så blir jag ändå kraftigt nedröstad. Jag kan lätt räkna upp tio sådana exempel där sanningen uppenbarligen varit väldigt obekväm. Det är ganska talande, eller hur?

Comments are closed.