Förbifart Stockholm blir ett ekonomiskt ok för stockholmarna

Skrivet av Martin Saar, den 30 november, 2013 kl 20:55

Jo, när ekonomin visar sig vara rena önsketänkandet. Björn Gustavsson har rullat upp och avslöjar hur illa ställt det är med ekonomin bakom Förbifarten. Givetvis kommer politiker, Trafiksäkerhetsverket och Alliansregeringen och byggare att säga att detta bara är vilda fantasier.

Jag menar att i den värld vi lever i så finns det inga begränsningar på kapital. Det ligger liksom i saken natur. Det är inte Riksbanken genom folket som skapar pengar i Sverige utan våra fyra storbanker Nordea, Swebank, SEB och Handelsbanken och de vill förstås skapa mycket mer pengar för att samhället ska bygga Förbifart Stockholm. En genomfartsled som kommer att trafikeras av gångtrafikanter och bussar år 2025 och några få bilar, där chaufförerna har råd att betala för bränslet
”Trafikverket har länge angett byggkostnaden för Förbifarten till ca 28 miljarder (i 2009 års kostnadsläge)
En folder om projektet som dom delar ut har en mellanrubrik ”En investering på knappt 28 miljarder”.
Det är inte lätt att ifrågasätta en sån siffra, att själv gå igenom kalkylerna skulle kräva stora resurser och kunskaper.
Men man kan titta i det närmaste vi har facit. Liksom Förbifarten består Norra Länken av två tunnelrör med vardera tre körfält.
Trafikverket skriver på sin hemsida om Norra Länken 2013-06-25.

Under rubriken Ekonomi kan man där läsa
”Sträckan Norrtull – Värtan beräknas kosta cirka 11 miljarder (prisnivå 2012)”
Nu är denna del snart färdig och man kan väl anta att siffran är någotsånär riktig.
Sträckan är ca 4 km vilket ger en byggkostnad på ca 2,8 miljarder kr/km.
Förbifarten är 21 km och skulle med samma kostnad per km hamna på ca 58 miljarder i 2012 års kostnadsläge.

Min fråga är hur Förbifarten kan byggas till halva kostnaden per km jämfört med Norra Länkens tunnel mellan Norrtull och Värtan?
En komplikation med den senare var passagen av T-banan men kan den förklara skillnaden? Jag skickade denna fråga till Trafikverket och fick följande svar:
”Hej Björn
Tack för din fråga. Norra länkens tunnelsystem är mer komplext, länken byggs mestadels under tät bebyggelse och korsar tunnelbanan på flera ställen. Det gör bland annat att tunnelsystemet blir mer komplicerat att bygga och utforma. På- och avfartsramperna blir också många, komplicerade och ibland i flera nivåer på grund av den täta bebyggelsen.
Förbifart Stockholms tunnlar bygger till stora delar på en likartad sektion som ligger delvis under Mälaren och inte i kontakt med tättbebyggt område och blir därför mindre komplex. Stordriftsfördelar av produktionen ger betydligt billigare produktionskostnad per meter tunnel”
Nog tar dom i (fetstilen har jag lagt på), kolla kartan:

– inte går den mestadels under tät bebyggelse (Lill-Jansskogen och Bellevueparken)
– jo, den korsar T-banan mellan KTH och Universitetet men korsningen vid Ropsten går på samma viadukt som 1967 och kostar väl inget extra?
Såvitt jag förstår så är finansieringen ungefär att staten betalar 5 miljarder och 23 miljarder lånas och betalas av trängselskatteintäkten på ca 0.5 miljarder/år. Man håller på med det i ca 40 år.

I våras kom MP på att man glömt räntan på lånet men det är ingen riktig kostnad tyckte Trafikverket. Dom har numera angett 31 miljarder i 2012 års kostnadsläge men på hemsidan står det knappt 28.
Skulle byggkostnaden bli 58 miljarder och staten betalar 5 så får man låna 53 miljarder att betala av under hundra år (om man kan glömma räntorna). Finansierad ??? ”

Men det är inget problem då våra fyra storbanker skapar pengarna som behövs. Och samhället genom Riksbanken sitter bredvid och tittar på! Tillsammans med vår Alliansregering! Ännu en gång tar jag mig för huvudet!