Kalender

juli 2013
M T O T F L S
« jun   aug »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Antal besökare

  • 116Besökare idag:
  • 216Besökare igår:
  • 1318Besökare förra veckan:
  • 1164Besökare per månad:

Arkiv över inlägg

  • Do the World’s Energy Policies Make Sense? 14 november, 2019
    The world today has a myriad of energy policies. One of them seems to be to encourage renewables, especially wind and solar. Another seems to be to encourage electric cars. A third seems to be to try to move away … Continue reading →
  • Drone Strike on Saudi Arabia Knocks out 5% of Global Oil Supplies 17 september, 2019
    On Saturday 14 September the Abqaiq oil processing facilities in Saudi Arabia were hit by an air borne attack assumed to be a drone. Abqaiq lies to the NE of Ghawar, the world's largest oil field and producer by far. Abqaiq is the largest single oil processing facility in the world. It processes all the […]

Energibrist gör oss alla till bönder!

Print Friendly, PDF & Email

”Vet en fisk om att nosen är våt? Förmodligen inte. Den simmar i vatten, och antar det är det så ett djur lever. Hur är det med oss människor. Tänker inte vi på samma sätt? Vi har ”grottat ned” oss i det liv vi lever och tar det mesta, inkl konsumtion och välfärd för givet, och funderar inte så mycket på att ”nosen” aldrig skulle vara våt och att vi skulle sprattla och kippa efter andan uppe på land.”

Så inleder Gail Tveberg på bloggen Our Finite World, sitt senaste inlägg. Gail Tveberg  utvecklar ett långt och intressant resonemang om hur vi hamnat där vi är och vart vi  är på väg, då de positiva återkopplingarna som utvecklat samhället bryts och ekonomin börjar hacka, när nu bristen på energi blir allt tydligare och besvärligare.

Vi lever i en värld som domineras av ekonomi.

”Ekonomiska modeller som utvecklats under många år och skapats utifrån observationer av hur ekonomin tycktes fungera JUST VI DET TILLFÄLLET. Allteftersom tiden går, blir det tydligt att de tidiga ekonomerna har missat viktiga kopplingar. Den viktigaste av dessa är den betydelse som energin har för ekonomin. Det krävs energi för att göra i stort sett allt, från stål till en limpa bröd. Det går åt  energi för att transportera. Människan behöver energi i form av mat för att fortsätta att leva. Det är helt uppenbart att energi har en plats i våra ekonomiska modeller.!”

I detta inlägg vill Gail Tveberg förklara några av de grundläggande principer för att vårt samhällets fortlevnad, liksom hinder för fortsatt expansion:

”1. Människan har utvecklats till att vara beroende av extern energi.

2. Människor kompletterar nu sin egen begränsade energiförsörjning med extern energi av olika slag. Rent generellt, ju mer extern energi som används, desto fler människor har möjlighet att kontrollera sin omgivning.

3. Över 1 miljon år, under vilka människan har kunnat kontrollera ”branden”, har människor i allmänhet varit i situationer med goda återkopplingar till följd av ökad effektivitet i produktion av varor och tjänster som krävs för att tillgodose grundläggande behov. Sådana återkopplingar har tillåtit fortsatt befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt.

4. Vi har nu nått gränserna för dessa återkopplingar. Resultatet är återkopplingar som förändras från goda återkopplingar till sammandragning och förminskning.

5. En del av förändringen i återkopplingarna avser ökade kostnader för energi, såsom olja. Ett stigande oljepris tenderar att minska lönerna för arbetstagare (på grund av uppsägningar) samt minska förväntade inkomster (på grund av högre pris på mat och pendling), bidrar till en utveckling där levnadsutrymmet minskar.”

Allt detta är mycket oroande, eftersom det tidigare har visat sig att denna typ av negativa återkopplingar tycks ha lett till kollaps, skriver Gail Tveberg och fortsätter.

”Om ekonomin fungerar utan fossila bränslen, är den mängd som produceras begränsad av den hastighet med vilken biomassa skapas. Med andra ord om inte samhället är beredda på att leva med avskogning, kan den inte använda så mycket ved och skogsråvara varje år. Detta sätter en allvarlig begränsning på mängden producerade varor. Att trycka mer pengar ändrar inte denna dynamik.

En effektiv ekonomi kan behöva endast 20% av befolkningen för livsmedelsproduktion. I själva verket varierar andelen av befolkningen som deltar i livsmedelsproduktionen kraftigt mellan ekonomierna. Innan fossila bränslen börjar användas, var det 80% av befolkningen i ett land som deltog i jordbruket. Med så många involverade i jordbruket, kunde få människor delta i tillverkning och olika slags servicetjänster (inklusive statliga tjänster) eftersom de behövs för att ”pressas in” i resterande 20% av ekonomin. Låt oss titta på hur stigande oljepriser kommer att påverka ekonomin, och  vad som kan förväntas hända i ett tillverkande företag. Antag att kostnaderna fördelas enligt följande (de faktiska procenttal är inte viktigt), bara det faktum att lönerna tenderar att vara en stor del av det totala kostnaderna för ett företag:
Löner 40%
Oljeprodukter 10%
El 5%
Andra råvaror än olja 20%
Hyror 15%
Vinst 10%

Om kostnaden för oljan dubbleras för ett företag som inte kan höja priserna, kommer den högre kostnaden utplåna vinsten. I själva verket kommer kostnaden för andra råvaror också att stiga eftersom olja används för utvinning och transport av råvaror. Detta kommer att påverka vinsten ännu mer än bara oljan.

Resultatet blir att den naturliga återkopplingen rubbas och leder till att ekonomin och samhället krymper, i stället för att ett kontinuerligt positivt framåtskridande.  Detta är en okänd situation som vi inte är vana  att hantera. Och dessvärre har ekonomin ingen  ”backväxel”, som vi kan använda.

Vi vet genom historien att ekonomier som har drabbats av dessa negativa återkopplingar har tenderat att kollapsa. Och situationen vi befinner oss i är verkligen oroande, sammanfattar Gail Tveberg!

 

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (14 votes, average: 3,36 out of 5)
Loading...

10 comments to Energibrist gör oss alla till bönder!

  • DET ÄR ROLIGT ATT BYGGA.
    Sandslott i Gnarpsbaden. ”Mössön”. Kojbygge i Ljusne. Brobygge i Forsa. Betong farbanor på Arlanda. Viadukt över Stockholms Central. Gärdestunneln. Fjärrvärmekulvertar. Atomskyddsrum, kontors och affärshus. Aluminiumsmältverk på Island. Sommarstuga Östanvik. Ombyggnad av Berzeliusskolan. Y2K-projeketet inför millennieskiftet.
    Att bygga upp erfarenhet.
    Att bygga ett samhälle.
    Att bevara ett samhälle.
    Att vara kreativ i vardagen.
    Att bemästra ”Ågren”
    Ha rätt perspektiv.
    Se helheten, spåna framåt.
    Man måste ta steg för steg i karriären.

    Ha naturen som drivkraft. Naturen måste vi vara rädda om.
    Trainee projekt i livet.
    Hav, fjäll, skidåkning, slalom, bad, segling. Historiskt hade vi mer känsla för det värdefulla i naturen. Den måste vi vårda. Klotet är det enda vi har.

    Stockholmssyndromet vid Norrmalmstorgsdramat. Rånarna utvecklade ett slags samhörighet med gisslan, vilket gjorde gisslan ”lojala” mot rånarna. Det kan kanske jämföras med kapitalismen vilken suger ut jordens resurser. Lönearbetarna är lojala mot kapitalismen. De ser ännu inte något alternativ.
    Det finns också en hel hierarki inom Industrisamhället uppbyggt på Stockholmssyndromet. Den skutan vänder man inte på en knappnål. Vad är det då för fel i det kapitalistiska samhällssystemet? Den som kan formulera svaret blir nog ingen valvinnare. Därefter kommer särintressenas lobbyister att påverka besluten.

    En seglare i sjönöd fattar de beslut som behövs för att rädda fartyget i hamn.
    Nu är hela planeten i ”sjönöd”. Det globala läget är minst lika allvarligt som världsläget var när Japan anföll Pearl Harbour år 1941. Den amerikanske presidenten Roosevelt genomdrev att all bilindustri i USA skulle omvandlas till stridsflygplansindustri. Detta blev ett avgörande bidrag till att nazismen krossades globalt.
    Det läge, vilket världen nu befinner sig i, är väl så allvarligt som läget år 1941. Med ”Business as Usual” finns hotet att hela vår civilisation, vilken utvecklats under c:a 10.000 år, går till spillo.
    Linköping 2013-07-24
    Nils-Erik Helmer
    Civ.ing. KTH, avd. för Väg och Vatten.

    https://www.facebook.com/nilserikh

  • robban

    Det räcker med att känna till att planeten före fossilepoken (1800-talets början) bara kunde försörja 1 miljard människor och att våra matjordar idag är betydligt mer utarmade än då. Vidare att de kvarvarande metall- och mineralfyndigheterna är så låghaltiga att de inte går att utvinna med förindustriella (utan olja) metoder och att människor idag inte har en susning om vad allt detta i sin tur innebär, för att få en glimt av den framtid som väntar.
    Men så är det när tiotusen år av fientlighet mot naturen till sist ska återgäldas.

  • Robban, återbetalningen kommer att bli smärtsam, dessvärre!

  • Alf Johansson

    Sverige saknas i tabellen ovan. Det skulle vara av intresse att veta data för vårt land, och gärna en graf som visar förhållandet energiförbrukning- antalet sysselsatta i jordbruket…

  • jeppen

    Nu har forskare visat det jag påstått länge här – att Sveriges CO2-utsläpp är låga även om man räknar in vår påverkan på andra länder genom produktion och konsumtion:
    http://www.dn.se/debatt/vedertagna-utslappsmatt-leder-till-fel-klimatpolitik/

    ”… behövs en ny metod, som både tar hänsyn till konsumtion av importerade varor och till investeringar som minskar utsläppen i exportindustrin. Ett sätt är att inkludera så kallade Nega-emissioner i beräkningen.”

    ”Resultatet är uppseendeväckande. I ett slag faller de svenska konsumtionsbaserade utsläppen från cirka nio ton till fyra. Förklaringen är att Sverige är en stor nettoexportör av energi, inbäddat i produkter som stål, papper och lastbilar.”

    QED.

  • Bengt Eriksson

    jeppen;
    Man hittar oftast de svar man söker om man letar ett tag. Men DN har väl kanske inte ryktet av att vara så värst vetenskaplig – de har bla svårt att hålla reda skillnaden på skifferolja och råolja.
    Och, fundera på vem som bestämmer över vad det skall stå i en DN- artikel.

  • jeppen

    @Bengt: Här handlade det alltså om forskare som skrivit en debattartikel, inte om en journalistprodukt. Forskarna säger något rätt naturligt som jag påpekat många gånger, och har också räknat på det i detalj. De fortsätter:

    ”Bilden av att Sverige bara snyggat till sin egen statistik genom att smutsig produktion flyttat utomlands stämmer inte.”

  • Bengt Eriksson

    Bäste jeppen;
    Det finns som du vet nästan lika många ”sanningar” som det finns forskare. Skulle en annan lundaprofessor tex Alf Hornborg skrivet en liknande artikel skulle slutsatsen bli en annan och kanske en ännu bredare helhetssyn på det hela. Svårt att hitta oberoende forskare, men min uppfattning är att Hornborg tillhör den gruppen.

  • jeppen

    @Bengt: Det var en ganska nihilistisk inställning. Som jag ofta påpekat här, så är det vettiga att vi i Sverige får cred för vår koldioxidsnåla men energiintensiva export. När vi handlar med exvis Tyskland med samma energi-innehåll, så ska inte vi få sämre CO2-statistik för att de eldar med brunkol och vi med uran – tvärtom.

    Detta har dessa ärevördiga personer fångat och formaliserat, och därmed utvecklat något bättre utgående från en mer enkelspårig modell med strikt konsumtions-belastning. Att din Hornborg ska komma med något ännu bättre kan vi hoppas, men då får han väl låsa in sig på sin kammare och fundera ordentligt något år eller två.

  • Martin Saar

    Jeppen, artikeln i DN som du refererar till har vad jag vet inte blivit kritiskt granskad av andra forskare? Den bygger inte på någon tidigare peer reviewed publicerad forskning, eller? Du som vet allt kanske kan upplysa oss andra noviser, hur det ligger till! Och att resultatet skulle vara ”häpnadsväckande” är minst sagt häpnadsväckande.

    Artikelförfattarnas slutsatser genom att använda statistik från SCB är lovvärd men synnerligen ovetenskaplig. Både Astrid Kander och Magnus Jiborn borde i anständighetens namn ha redovisat lite mer grundfakta för att man skulle bry sig om deras budskap i artikeln, På en punkt har de emellertid rätt. Nuvarande produktionsmetod per land, som gör Sverige till bäst i klassen, är definitivt inte tillfredsställande om man ska sätta klimatmål och minska utsläppen per land och per capita. Deras påstående att det idag inte går att ta hänsyn till export och import av CO2 är vad jag förstår inte korrekt. Redan 2009 publicerade Trondheims Tekniska Högskola en kalkylator som tog hänsyn till olika länders import resp export av CO2. Utifrån användning av indirekt och direkt fossilt bränsle.
    För en tid sedan presenterade samma högskola en ny Carbon Footprint Calculator. enligt nedan.
    Som sagt Astrid och Magnus vill nog väl men jag undrar oxå vilka ärenden de går och vilka uppdragsgivarna är. Eller de kanske bara vill ha nya forskningspengar genom att behaga makten och göra något som andra redan har påbörjat! Inte ovanligt inom forskningsvärlden.

    New Carbon Footprint Calculator on the Web
    (17.06.2009) Ever wonder just how much of your country’s carbon dioxide emissions come from imported food or goods? A new website created by researchers at the Norwegian University of Science and Technology (NTNU) and the Centre of International Climate and Environment Research – Oslo (CICERO) answers these questions and more.

    Not surprisingly, the wealthier a country is, the more carbon dioxide it emits, say researchers Edgar Hertwich and Glen Peters. Hertwich is a professor of Energy and Process Engineering at NTNU, and director of the university’s Industrial Ecology Programme, and Peters is a senior scientist at CICERO.

    Their website, carbonfootprintofnations.com, enables users to check the importance of different consumption categories for their nations, particularly for imports and exports. The researchers have also published a paper in the June 15 edition of Environmental Science and Technology that details the greenhouse gas emissions associated with the final consumption of goods from 73 nations and 14 world regions.

    The national average per capita footprints varied from 1 ton of carbon dioxide equivalents per year in African countries such as Malawi and Mozambique, to roughly 30 tons per year in industrialized countries such as the USA and Luxembourg.
    http://www.ntnu.edu/news/carbon-footprint
    http://carbonfootprintofnations.com/

MediaCreeper Creeper bloglovin Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!