Energi - Politik

Biltillverkningen i världen växer 3 ggr snabbare än global oljeproduktion!

Print Friendly, PDF & Email

Är detta ett problem eller kommer vi att lösa detta med nya bränslen? Det finns få tecken som tyder på det. När Ford Australien aviserade nedläggningen av sin fabrik 2016, var Sydney Morning Heralds rubrik: Australiensenas rättighet  att köra och äga bil är över!

När får vi se denna rubrik i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet?

Räcker oljan till med allt fler bilar?

I diagrammet i artikeln är bilproduktionen (LHS, i miljoner bilar per år) staplade på följande sätt: EU-länder, Nordamerika (USA, Kanada, Mexiko), Övriga, Iran, Asien och BRIC-länderna (ovanför den streckade linjen). Globala oljeleveranser (RHS, i miljoner fat per dag) inkluderar råolja, kondensat, flytande naturgas  och raffinaderivinster i form av andra vätskor. Omfattningen av oljeleveranserna presenteras på ett sådant sätt att det på grafen sammanfaller med bilproduktion under 1999.

Det finns en överproduktion av bilar i världen. Låt oss ta en titt på siffrorna. Under de senaste 10 åren har världens årliga bilproduktion ökat från 41.000.000 till 63.000.000 bilar under 2012, eller 52%. Nästan 2/3 av tillväxten kom från Kina. Men under samma period, gick produktionen av globala flytande fossila bränslen (olja) upp endast 16%, en uppenbar obalans.
Vi ser att redan att år 2005 börjar den globala bilproduktionen växa mycket snabbare än produktionen av olja Är detta ett tecken på en begynnande brist på fossilt bränsle, peak oil. Eller går det att skjuta den framåt några år, genom att köra mindre och saktare?

 

 

Den globala finanskrisen – blev konsekvensen av höga oljepriser och ackumulerade skuld som hejdade den ekonomiska tillväxten. Men inte i BRIC-länderna (utom i Ryssland).

 

Kina tillverkar och kör allt mer bil!

Trendlinjen för bilproduktion och oljeförbrukningen har helt olika riktningar, vilket innebär att BRIC-bilar körs mindre. Om det skulle förändras, skulle det vara en oöverstiglig klyfta i oljeproduktion vilket betyder ett ett underskott på mer än 25 miljoner fat per dag.

Vi lever i en värld som kan tippa över och det finns inga vinnare, men en massa bilar som kommer att stå stilla! Vem tror att Volvo finns kvar som  biltillverkare efter år 2025? Och hur många bilar kommer att rulla genom  tunnlarna i Förbifart Stockholm? Inte ens Energmyndigheten tror på Alliansens förhoppningar om biltrafiken i Stockholm år 2025. Men politik är en sak och sunt förnuft något annat! Och de stackars byråkraterna på Energimyndigheten de gör sitt jobb och levererar det Alliansen vill höra. Läs full artikel.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

6 Comments on “Biltillverkningen i världen växer 3 ggr snabbare än global oljeproduktion!

  1. Mänskligheten lever i två olika, prallella världar, en fiktiv och en verklig, men i vår föreställningsvärld har vi förväxlat dem, låtit dem byta plats. Den verkliga världen, den som evolutionen skapat och som kallas naturen, är genom vår framfart på kraftig nedgång genom att vi förbrukar mycket mer resurser (=exergi) därifrån än den själv kan förnya (sker genom överföring av exergi från solen m h a fotosyntesen).

    Vår fiktiva värld, den som vi själva skapat genom att överföra exergi från naturen till den industriella civilisationen och som alltså består av f d, dvs förbrukad natur är i stället stadd i stark tillväxt. Vårt allvarliga missförstånd består i att vi inte ser den verkliga relationen dem emellan utan tror att vi kan fortsätta att bygga ut vår fiktiva värld på bekostnad av naturen, verklighetens värld.

    Vi kallar det nuvarande tillståndet ”den globala finanskrisen”, en beteckning som visar på detta missförstånd: visst är det en kris för människans fiktiva värld, och våra reaktioner och åtgärder går också ut på att försöka avskaffa orsakerna därtill så att vi kan fortsätta som förut. De påstådda orsakerna, ”höga oljepriser och ackumulerade skuld som hejdade den ekonomiska tillväxten” är ju bara i sin tur följden av grundorsaken: minskad tillgång på ändliga, fossila bränslen, dvs en påminnelse från verklighetens värld om dess begränsningar.

    Men inte nog med det, vi tror också att det finns andra ”miljövänliga” sätt som ger oss möjlighet att fortsätta på denna väg, för i vår fiktiva värld ser vi inte att det är just vårt stora antal ihop med vår stora percapita-förbrukning av resurser som är den stora och verkliga miljöförstöringen, den som naturen märker och reagerar på.

    Fossila ”bränslen” är i naturen upplagrad exergi, och naturens exergiförlust blir inte mindre för att den utgörs av t ex biomassa, förlusten tar sig bara olika uttryck. Nu är vi väldigt fixerade vid CO2-utsläpp, med dessa är bara symtom på denna exergiförbrukning och tar sig bara andra uttryck beroende på typen av förbrukning. Och hur kan vi på något realistiskt sätt ö h t rätta till detta? Det kommer naturligtvis att rättas till men inte efter vår pipa utan efter naturens, dvs verklighetens pipa.

  2. De siffror du redovisar behöver inte bara bero på kortare körsträcka per bil, de kan ju också bero på att det blir färre stora bilar och fler små. I USA med sina stora ”gas guzzlers” kör man mindre, medan man i Kina och Indien med mindre bilar kör mer.

  3. Ytterligare tecken på hur vi missförstår verkligheten är just hur vi omdefinierat resursförbrukningsproblemet till ett utsläppsproblem: Om problemet vore mängden utsläppt fossilbaserad koldioxid så vore det ju löst (teoretiskt åtminstone) genom att föra bort den från atmosfären igen (som vi ju på allvar försöker göra).

    Det som osynliggörs med denna syn är det verkliga problemet som är exergiförbrukningen från naturen och om man förstår det så ser man också att inte bara oljeförbränning utan också all annan fysisk verksamhet som t ex uppsamlande och tillvaratagande av koldioxid från atmosfären också innebär exergiförbrukning. Detta gäller ju hela den industriella civilisationen och därför som vi antagligen inte vill/kan förstå den gigantiska dimensionen på vårt misstag.

    Ingen, inte ens vi människor, kan göra annat än förbruka exergi fast många nog tror att vi även kan skapa sådan. Exergiuppbyggnad i naturen kan bara åstadkommas genom överföring från annat håll, dvs från solen (m h a fotosyntesen), och naturen har naturligtvis inte kapacitet att underhålla ett så exergihungrigt system som vår civilisation, förutom naturen, dvs verkligheten här på jorden. Det är ju av denna anledning vi har våra miljöproblem.

    Såna här saker diskuteras ju ö h t inte i beslutande församlingar och knappast någon annanstans heller, det är ju mycket mindre bekymmersamt att titta på detaljer och prata bensinförbrukning och sopsortering i stället. I själva verket tror vi nog att vi löser våra miljöproblem på det här viset, varför skulle vi annars hålla på så här?

  4. Nej, Dubais framgångssaga är förstås en parentes. Men UAEs reserves-to-production ratio är cirka 100 år, ojmr, så det är en ganska lång parentes.

Comments are closed.