Ekonomi - Energi - Politik

Följ med till Helgas bar och hennes nya försäljningsstrategi

Print Friendly, PDF & Email

Hennes vinleverantör går också i konkurs, ett familjeföretag som varit igång i tre generationer. Hennes ölleverantör övertas av en konkurrent, som omedelbart stänger den lokala anläggningen i staden och permitterar 150 anställda. Lyckligtvis räddas banken och mäklarfirmorna och deras respektive chefer av ett obegränsat mångmiljardbelopp från regeringen.

De medel som krävs för denna räddningsaktion tar staten in genom nya skatter som tas ut på anställda, medelklass, ”icke-drickare” som aldrig varit i Helga bar.

Så enkelt förklarar Nicole Foss hur vår nuvarande ekonomi ser ut och fungerar: Men så här börjar berättelsen:

Helga är innehavare av en bar.
Hon inser att nästan alla hennes kunder är arbetslösa alkoholister och som sådana, inte längre har råd att nyttja hennes bar. För att lösa detta problem, snickrar hon ihop en ny marknadsplan som gör att hennes kunder kan dricka nu, men betala senare. Helga håller reda på vad de dricker i en huvudbok (och kan därmed ger kundernas lån för att dricka).
Ryktet sprider sig i staden om Helgas marknadsföringsstrategi ”dricka nu, betala senare” och resulterar i, att allt fler kunder strömmar till Helgas bar. Snart har hon den största försäljningsvolymen av alla barer i staden. Genom att ge sina kunder rätt att betala senare protester ingen av gästerna i baren, när hon med jämna mellanrum, kraftigt ökar sina priser för vin och öl, de mest konsumerade dryckerna. Affärerna går bra och Helgas bruttoförsäljningsvolym ökar kraftigt.

En ung och dynamisk vice ordförande i den lokala banken, förstår att dessa kunders skulder utgör en värdefull framtida tillgång och ökar därför Helgas kreditgräns för upplåning. Han ser ingen direkt anledning till oro, eftersom han har skulderna från dem som dricker i Helgas bar som säkerhet. Helga är generös med dessa lånade pengar, och ger efter för kraven från hennes anställda och ökar dramatiskt deras löner och ger dem stadens bästa arbetsvillkor.

På bankens huvudkontor, funderar finansfolket på ett sätt att göra stora provisioner och omvandla dessa kunders lån till DRINKOBLIGATIONER. Dessa ”värdepapper” buntas därför ihop och handlas på de internationella marknaderna för värdepapper. Naiva investerare förstår inte riktigt att de värdepapper som sålts till dem som ”AA-värderade obligationer” i själva verket är skulder från arbetslösa alkoholister. Hur som helst, så fortsätter obligationspriserna att klättra och värdepapperen blir snart det hetaste värdepappret hos de ledande mäklarna i landet.

En dag, även om priserna på obligationerna fortfarande stiger, beslutar en risk manager på den ursprungliga lokala banken att det är dags att kräva betalning på de skulder som uppstått på Helgas bar. Han informerar så Helga. Helga kräver sedan betalning från hennes alkoholtörstiga beskyddare, men eftersom de är arbetslösa kan de inte betala tillbaka sina dryckesskulder. Helga kan därmed inte fullgöra sina låneförbindelser mot banken och hon tvingas i konkurs. Baren stängs och Helgas 11 anställda förlorar sina jobb och alla sina tillskansade förmåner.
Bara över en natt sjunker priset på drinkobligationen med 90%. Den kollapsade drinkobligationens substansvärde förstör bankens likviditet och hindrar den från att utfärda nya lån, vilket fryser kreditmängden och den ekonomiska aktiviteten i staden. Leverantörerna till Helgas bar har beviljat henne generösa förlängningar av betalningarna och har dessutom investerat sina företags pensionsfonder i drinkobligationsvärdepapper. De förstår att de nu måste skriva av osäkra fordringar och förlorar mer än 90 % av det sannolika värdet av drinkobligationerna.

Och slutet finns som sagt i början av detta inlägg!

Läs mer på TAE!

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....