Hennes vinleverantör går också i konkurs, ett familjeföretag som varit igång i tre generationer. Hennes ölleverantör övertas av en konkurrent, som omedelbart stänger den lokala anläggningen i staden och permitterar 150 anställda. Lyckligtvis räddas banken och mäklarfirmorna och deras respektive chefer av ett obegränsat mångmiljardbelopp från regeringen.
De medel som krävs för denna räddningsaktion tar staten in genom nya skatter som tas ut på anställda, medelklass, ”icke-drickare” som aldrig varit i Helga bar.
Så enkelt förklarar Nicole Foss hur vår nuvarande ekonomi ser ut och fungerar: Men så här börjar berättelsen:
Helga är innehavare av en bar.
Hon inser att nästan alla hennes kunder är arbetslösa alkoholister och som sådana, inte längre har råd att nyttja hennes bar. För att lösa detta problem, snickrar hon ihop en ny marknadsplan som gör att hennes kunder kan dricka nu, men betala senare. Helga håller reda på vad de dricker i en huvudbok (och kan därmed ger kundernas lån för att dricka).
Ryktet sprider sig i staden om Helgas marknadsföringsstrategi ”dricka nu, betala senare” och resulterar i, att allt fler kunder strömmar till Helgas bar. Snart har hon den största försäljningsvolymen av alla barer i staden. Genom att ge sina kunder rätt att betala senare protester ingen av gästerna i baren, när hon med jämna mellanrum, kraftigt ökar sina priser för vin och öl, de mest konsumerade dryckerna. Affärerna går bra och Helgas bruttoförsäljningsvolym ökar kraftigt.
En ung och dynamisk vice ordförande i den lokala banken, förstår att dessa kunders skulder utgör en värdefull framtida tillgång och ökar därför Helgas kreditgräns för upplåning. Han ser ingen direkt anledning till oro, eftersom han har skulderna från dem som dricker i Helgas bar som säkerhet. Helga är generös med dessa lånade pengar, och ger efter för kraven från hennes anställda och ökar dramatiskt deras löner och ger dem stadens bästa arbetsvillkor.
På bankens huvudkontor, funderar finansfolket på ett sätt att göra stora provisioner och omvandla dessa kunders lån till DRINKOBLIGATIONER. Dessa ”värdepapper” buntas därför ihop och handlas på de internationella marknaderna för värdepapper. Naiva investerare förstår inte riktigt att de värdepapper som sålts till dem som ”AA-värderade obligationer” i själva verket är skulder från arbetslösa alkoholister. Hur som helst, så fortsätter obligationspriserna att klättra och värdepapperen blir snart det hetaste värdepappret hos de ledande mäklarna i landet.
En dag, även om priserna på obligationerna fortfarande stiger, beslutar en risk manager på den ursprungliga lokala banken att det är dags att kräva betalning på de skulder som uppstått på Helgas bar. Han informerar så Helga. Helga kräver sedan betalning från hennes alkoholtörstiga beskyddare, men eftersom de är arbetslösa kan de inte betala tillbaka sina dryckesskulder. Helga kan därmed inte fullgöra sina låneförbindelser mot banken och hon tvingas i konkurs. Baren stängs och Helgas 11 anställda förlorar sina jobb och alla sina tillskansade förmåner.
Bara över en natt sjunker priset på drinkobligationen med 90%. Den kollapsade drinkobligationens substansvärde förstör bankens likviditet och hindrar den från att utfärda nya lån, vilket fryser kreditmängden och den ekonomiska aktiviteten i staden. Leverantörerna till Helgas bar har beviljat henne generösa förlängningar av betalningarna och har dessutom investerat sina företags pensionsfonder i drinkobligationsvärdepapper. De förstår att de nu måste skriva av osäkra fordringar och förlorar mer än 90 % av det sannolika värdet av drinkobligationerna.
Och slutet finns som sagt i början av detta inlägg!
