Kärnkrafts katastrofer som Chernobyl 1986 och Fukushima 2011 är riktig sällsynta, nästan osannolika fast dom hände två gånger efter Tage Danielssons monolog om sannolikhet. Nu har en rapport läckt ut om vad de verkliga kostnaderna för sådana olyckor kommit.År 2007 lät Franska regeringen göra en analys över kostnaderna om det osannolika verkligen skulle kunna inträffa. Om en olycka i en reaktor som den i Dampierre skulle ske så skulle kostnaderna i bästa fall hamna på €760 miljarder, en tredje del av landets BNP och i värsta fall skulle kostnaderna hamna på €5.8 biljoner, TRE gånger landets BNP. Inte undra på att rapporten blev hemligstämplad direkt, den har nu läckt ut till en fransk tidning. Denna rapport kom till efter att EDF, som är franska ”Vattenfall”, kommit med en fabricerad rapport som kraftigt underskattade kostnaderna.
Repussard på Institute for Radiological Protection and Nuclear Safety (IRSN) uppskattar kostnaderna för Fukushima kommer till slut att kosta ca EN biljon Euro.
Om detta är en trovärdig analys för Frankrike så är nog kostnaderna i samma storleksordning för oss i Sverige, kanske lite lägre då vi är inte lika tätbefolkat, men det är nästa i samma storleksordning som vår BNP, så vi skulle inte kunna klara av en sådan olycka. Enligt OKG som driver Oskarshamn så finns det tre typer av försäkringar som är aktuella för ett kärnkraftverk. Dessa är egendomsförsäkring, avbrottsförsäkring och ansvarsförsäkring. Det är 3,3 miljarder i ansvar upp till max 15 miljarder kronor per reaktor som är det högsta beloppet som går att försäkra.
Slutsatsen blir att våra kärnkraftverk är nästa oförsäkrade om man ser på verkliga kostnader.
Potential Cost Of A Nuclear Accident? So High It’s A Secret! | Zero Hedge.
__________________
Glöm inte att Sverige har haverifilter som effektivt förhindrar markbeläggning.
Regeringen har som mål fastställt att utsläppen vid flertalet typer av svåra haveriförlopp
begränsas till radioaktiva ädelgaser och mindre än 0,l% av härdinnehållet av radioaktiva ämnen
som kan ge långvariga markbeläggningar, såsom cesium (regeringsbeslut 1982-06-2782)
Stråldoser och markbeläggning i Sverige efter en stor kärnkraftolycka
För några veckor sedan skrev jag om Energiminister Hatts kyliga inställning till kostnaderna för en kärnkraftsolycka:
”Sen berömmer sig Centern för att nu kräva att kärnkraftsföretagen tvingas höja sin ”olycksfallsförsäkring” från 3 till 12 miljarder kronor. Och hon hotar! till och med att ”staten faktiskt och medborgarna kan kräva i ersättning ifrån bolaget” om en olycka är framme och företaget inte klarar av kostnaderna för en sanering. Och det låter ju tufft!
Men vilket värden finns kvar att kräva av ett kärnkraftsföretag efter en katastrof? Hur tänker Anna-Karin Hatt här. För mig är det en gåta!
Reportern på Ekots lördagsintervju påpekar att kostnaderna för Fukushima-katastrofen, till exempel, beräknas bli 1500 miljarder kronor! Eftersom varje energislag ska bära sina egna kostnader enligt IT- och energiministern Hatt och konkurrera på lika villkor, så undrar jag hur ska det gå till om staten går in och tar riskpremien för ytterligare minst 1000 miljarder om olyckan är framme i ett kärnkraftverk?”
Hela inlägget här: http://asposverige.se/2013/02/kostnaderna-vid-en-karnkraftsolycka-laggs-pa-skattebetalarna-1500-miljarder-kronor/
Haverifiltren är mest smink för att dölja sanningen, de klarar inte att stoppa utsläpp från en härdsmälta, bara första dygnet, sen går skiten ut i alla fall. Fukushima hade utsläpp i veckor.
Hej Kent, haverifiltrerna är helt passiva tills X timmar efter ventileringen. Därefter måste man justera vattennivån i scrubbern. Detta är en trivial uppgift och kan enkelt göras.
Avskiljningsanordningen har konstruerats så att den fungerar passivt under
30 timmar efter ett haveri. Därefter måste vattennivån justeras efter hur
mycket vatten/ånga som tillförts från inneslutningen.
Filtret består i pricip bara av en massa venturidysor (rör med trång sektor i mitten) nedsänkta i ett vattenbad som man leder gasen genom. I dess trängsta sektion har man borrat ett hål där vatten sugs in (pga det låga trycket i trängsta sektionen). Vattnet och gasen blandas och de radioaktiva materialen binder till vattendropparna.
Det verkar vara ett vanligt missförstånd att filtren skulle sluta fungera. Jag har läst det på flera ställen. Det stämmer helt enkelt inte.
Johan Doe, vad händer om man får en vätgas explosion som blåser bort taket som i Fukushima?
Kommer haverifiltrerna dammsuga luften?
Man behöver inte tänka så långt förs man inser att haverifiltrerna kommer minimera risken för läckage av radiativa ämnen vid mindre härdsmälta men inte förhindra det helt vid ett större haveri.
Hej, det är en bra fråga. Vätgasproblematik finns men sannolikt är den inte ett så stort problem. För det första skulle jag vilja påpeka skillnaden mellan den del som flög i luften i Fukushima och en inneslutning. I Fukushima var det reaktorbyggnaden, en vanlig industribyggnad, som så spektakulärt flög i luften. En inneslutning är en väldigt robust konstruktion som mest sannolikt klarar en direktträff av en jumbojet.
Vid ett stort haveri och härdsmälta som i Fukushima kommer vätgas att bildas. Uppstår gynnsamma förhållande kan man få knallgas och en vätgasdetonation. Detta hände t.ex. i Three mile Island (Harrisburg) utan att skada inneslutningen. Man har med beräkningar visat att inneslutningen håller för väldigt höga tryck. Vid kortvariga tryckpulser som en vätgasdetonation är hållfastheten sannolikt ännu högre. Inneslutningen består av: en tjock duktil (töjbar innan brott) stålliner samt tjock spännkabelförsedd betong.
Det finns också en rad preventiva åtgärder man kan ta för att undvika vätgasdetonationer. T.ex. kan man försöka hålla trycket högt och genom vätgas-inertifiering undvika farliga blandningar genom att bibelhålla nog mycket ånga i inneslutningen. I inneslutningen finns (passiva) vätgasrekombinatorer som i och för sig inte är dimensionerade för ett stort haveri men ändå kommer att jobba ner vätgasnivån om de får hålla på ett tag.
På din fråga var haverifiltrets ventilationsledning ansluter och om den dammsuger inneslutningen är svaret att jag inte vet (men jag kan ta reda på tror jag). Jag förutsätter dock att de är placerade på lämpligt ställe.
Jag tycker dock debatten för enkelt förutsätter en härdsmälta. Det ska hända väldigt mycket innan haverifiltret behövs.
Om du är intresserad kan du läsa denna rapport Ny teknik ökar svensk kärnkraftsäkerhet
Johan Doe, måste erkänna att jag uppfattade ditt inlägg om ”haverifilter” som ironi! Tyckte i alla fall att beslutet från 1982 andas en övertro på möjligheten att ”besluta sig bort” från konsekvenserna av ett haveri. Och det anser jag fortfarande!
Jag tycker snarare att vätgas problemet är under skattat. Vid Fukushima hände det tre gånger!! samt att allt bränsle inte finns inne i reaktor utan i bassänger och det är en hel del. Om taket försvinner och kylning försvinner riskerar de använda bränsle stavarna ta eld och sprida radioaktiva partiklar via rök.
Vid Fukushima hade man tur i oturen hade vinden blåst åt andra hållet hade stora delar av japan vara obeboeligt.