Kalender

mars 2013
M T O T F L S
« feb   apr »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Slumpmässigt inlägg

Gott Nytt År 2016

Antal besökare

  • 173Besökare idag:
  • 165Besökare igår:
  • 2474Besökare förra veckan:
  • 4979Besökare per månad:

Arkiv över inlägg

  • Do the World’s Energy Policies Make Sense? 14 november, 2019
    The world today has a myriad of energy policies. One of them seems to be to encourage renewables, especially wind and solar. Another seems to be to encourage electric cars. A third seems to be to try to move away … Continue reading →
  • Drone Strike on Saudi Arabia Knocks out 5% of Global Oil Supplies 17 september, 2019
    On Saturday 14 September the Abqaiq oil processing facilities in Saudi Arabia were hit by an air borne attack assumed to be a drone. Abqaiq lies to the NE of Ghawar, the world's largest oil field and producer by far. Abqaiq is the largest single oil processing facility in the world. It processes all the […]

Cervenka: Sverige är ett av de tunga bankländerna i Europa

Print Friendly, PDF & Email

Detta framförde Andreas Cervenka SvD på ett seminarium under Framtidsveckan i Alingsås. Jag har gjort ett referat av hans föredrag för er som inte orkar avsätta 42 minuter av ert liv för att bli lite klokare:

Ordet kris ger lite felaktiga associationer. Amerikanska företag har slutat prata om eurokrisen utan säger eurosituationen. Det är en massa kriser som staplas på varandra, en finansiell skuldkris, social, politisk, demokratisk,  men framför allt har vi en systemkris plus en ekologisk- och klimatkris.

Det är skillnad på pengar och pengar, bankpengar och riktiga pengar. Banker är risky business – internationella storbanker har i snitt 2% i likvida medel. Därför har vi insättningsgaranti. Bank runs kommer titt som tätt därför införde man detta  i USA på 30-talet. Och sen har vi det där med att banker skapar pengar. Riksbanken gör sina digitala pengar i Riksrummet. Det har skapats 11000 miljarder dollar ur luft inom de berörda länderna av centralbankerna genom trycka ”enter”. Och det enda som backar up denna skuld är ett förtroende. Som det står på dollarsedeln ”in God We Trust”. Banken är unik genom att kunna skapa en fordran på sig själv och som vi accepterar som pengar.

 

När banken skapar pengar genom att låna ut till dig, så säljer banken köpkraft. Och det förutsätter att någon vill ha denna köpkraft så det finns alltid två parter i detta.

Vad har hänt med banksystemet i världen? Jo, det har hänt något alldeles spektakulärt.

Bankerna ökade sin verksamhet från 1870 till 1970 från 16 % till 70 % av BNP, 40 år senare till 200 % av BNP. Många länder ännu mer. Cypern  800 % av BNP. I Sverige runt 100 % kring 1980 och nu 400 % av BNP.

Sverige är ett av de tunga bankländerna i Europa.

Storbritannien har sen mitten av 60-talet ökat från 45 % till nu 500 % av BNP. Detta betydde att mellanhändernas olika fonder t ex bankerna blev världens mest vinstrika industri, mer än läkemedelsindustrin, oljeindustrin etc. tillsammans. Om detta skulle ha fortsatt efter 2008 skulle bankindustrin dubblerats inom 10 år och så småningom skulle det bara finnas finans- och bankvinster i ekonomin.

I mitten på 60-talet var USAs totala skuld ca 1000 miljarder dollar, nu är den 56000 miljarder dollar. Det är lätt att konstatera, att amerikanska ekonomin inte har ökat med en faktor 56! Med andra ord 56 gånger.

Vi har byggt en ekonomi som kräver en ständigt expanderande kreditgivning. Skulderna i världen har ökat med 10 %, den reala tillväxten med 4 % och befolkningsökningen 1 % och skulderna växer hela tiden mer än den reala ekonomin.

Harry Minsky har visat vad som händer i en kreditdriven ekonomi. Fas 1, alla kan amortera och betala räntor, fas 2 är mer spekulativ, man kan betala räntor men har inte råd att amortera. (Ta svenska bolånekunder som har amorteringar på över 100 år) Fas 3, man kan varken betala räntor eller amorteringar utan förväntar sig att tillgångarnas värde ska stiga så att man blir av med skulden m a o ta nya lån för att täcka upp för gamla. Det är som en supernova som expanderar och slutligen äter upp sig själv. Och nu befinner vi oss i fas 3, då länder ständigt får nya lån för att täcka upp för gamla lån, för att klara av en expanderande utlåningsstock.

Vad gör nya skulder för ekonomin och vad skapas för reala värden?

På 80-talet gav 4 dollar 1 dollar i real tillväxt, nu behöver vi 20 dollar för att få 1 dollar i real tillväxt m a o hela tiden med sjunkande marginalnytta. Hela systemet är mättat av skulder. Detta skapar enorma bubblor och nedgångar. Uppgången är en positiv spiral där alla tjänar pengar, sen spricker bubblorna och tillgångarna faller i värde.

När bankerna inte vill skapa pengar minskar penningmängden så då måste centralbankerna göra det åt bankerna, för att få igång utlåningen på nytt. Och det har man gjort, men sen måste staten rycka in. Staten och bankerna lever i ett symbiotiskt förhållande, ett maffialiknande förhållande. Staten vill skydda bankerna. Om de går omkull blir det ett finansiellt kaos. Bankerna ger tillbaka genom att skapa en marknad för att kunna låna och länderna/staterna har kunna låna billigare. Vi bygger ett system som förutsätter att tillgångarna hela tiden ska växa, vilket blir farligt.

Var har hänt sen finanskrisen började?

Jo, skulderna har egentligen bara flyttats från bankerna till staterna och många har passerat en skuldnivå på 90 % av BNP, vilket är en kritisk nivå. Varför behövs ett skyddsnät? Jo, för bankerna är av sin natur riskfyllda och extremt belånade företag, genom att kunna skapa fordringar på sig själva. De svenska bankerna har 12000 miljarder kronor i skulder med bara 5 % av detta är aktieägarnas kapital som då blir bufferten för förluster och så här ser det ut i världen, något bättre i USA men sämre i delar av Europa. Innan finanskrisen var det ännu sämre. Det säger sig självt att om ett företag har en belåning på 97 % så är man väldigt sårbar och därför behöver man bygga detta enorma skyddsnät för bankerna, men det gör samtidigt att bankerna kan ta större risker. Aktieägarna kan förlora sina 5 % men resten får staten och skattebetalarna stå för, vilket innebär att hela statens balansräkning står på spel. Aktieägarna tar 5 % av risken, men tar hela vinsten och skattebetalarna tar förlusten. Titta på Cypern där bankerna expanderat sin verksamhet globalt, men dör lokalt. Titta på Island och Irland där staten drunknar i skulder. Problematiskt att ta sig ur denna loop. Det innebär att vi alla subventionerar bankernas verksamhet. Vi är ju så duktiga i Sverige med vår pippilångstrumpsekonomi, men tittar vi på statens inkomster i förhållande till skulderna, så blir det däremot en mycket skrämmande läsning. De europeiska staternas skulder är 5 till 10 ggr större än inkomsterna!

Nu har det gått varvet runt och staten har inte råd att rädda bankerna, t ex Spanien och symbiosen gör att det blir mkt värre. Blir det dåligt för bankerna blir det dåligt för staten och vice versa eftersom bankerna äger statsobligationer och det är som att krama varandra i en neråtgående spiral, där är vi nu. Staterna måste rädda varandra och då finns lite olika fonder inom ECB, där länderna garanterar varandra, men de flesta som garanterar varandra, Italien, Spanien och Frankrike t ex har en svajig ekonomi, t o m Tyskland har en hög statsskuld på 80 %. Det är inte bara att Tyskland inte vill betala, de kanske inte kan betala. Den slutgiltiga lösningen blir att centralbankerna går in, t ex ECB som pumpat ut 1000 miljarder euro och utan den stimulansen hade flera banker gått under.

Och hela tiden har man sagt att detta är en lågkonjunktur och snart kommer tillväxten tillbaka igen.

Men det handlar om insolvens som att köpa ett hus för 10 miljoner som egentligen är värt 2 miljoner. Man har behandlat finanskrisen som ett likviditetsproblem, när det egentligen är ett solvensproblem, m a o det spelar ingen roll hur mkt pengar centralbankerna pumpar ut. Det händer inget i alla fall. Titta på Storbritannien som varit mest aggressiv att stimulera ekonomin. Ska man vara snäll kan man säga att centralbankerna gör det som politikerna inte gör, i väntan på politiska beslut, alternativet är en finansiell härdsmälta.

Det pågår ett gigantiskt experiment och många unga tror att 1 % styrränta och låga låneräntor är normalt, men det är det inte. Blir detta permanent får det en massa sidoeffekter. Börsen rusar och utan en förräntning av kapitalet, vill staterna manipulera tillgångarna för att på så sätt få igång ekonomin och utlåningen igen. Och de som belånat sig för högt, subventioneras av spararna. Nollräntepolitiken gör att avkastningen blir låg på olika värdepapper. T ex pensionsfonder som hamnar i extrema problem, vissa är konkursmässiga beroende på att svårigheter hur de ska finansiera och klara sina åtaganden och dessutom kan hela finansbranschen torpederas.

Det är inte lönsamt längre för bankerna att låna ut!

Så imploderar hela finanssystemet och det är farligt, för det går inte att backa tillbaka och när man kommit så långt och spätt på med 11000 miljarder dollar i de här länderna, och skulle man sluta, så rasar börserna och skulle man förhindra detta med att sänka räntan, så går inte det då räntan är på noll. Och om inflationen tar fart måste man höja räntan men det kan man inte.

Och vad ska man göra?

Det är ganska enkelt det finns tre saker att göra: spara och göra reformer ungefär som vi gjorde i Sverige på 90-talet, det är svettigt. Och sparar alla samtidigt så blir det motsatt effekt, ekonomin sjunker. Alternativ två att skriva ned skulderna, Det måste man göra. Det finns ett överhäng på 20 000 miljarder dollar, som på nått sätt måste skrivas av, men varför har man inte gjort det?  Jo det slår mot bankerna och det slår mot staterna. Egentligen borde staterna tagit över bankerna från början, i stället för att hålla bankerna under armarna. Det tredje sättet är att inflatera, skapa inflation och betala tillbaka med pengar som är mindre värda, så klarar vi det bättre. Det brukar man ofta tala om som en lösning. Ta Cypern som exempel, om du har pengar på konto med noll procent ränta och en inflation på 3 %, då minskar värdet på dina pengar med tre procent per år men, efter ett tag blir det en värre smäll, och hur håller man detta under kontroll. Det är viktigt att vi tar tag i detta. Vi har säkert hört att vi går mot att allt färre ska försörja allt fler och då blir det svårt att finansiera pensioner och sjukvård. EU:s framtidsstudie 2009 visar att om man inte gör någonting så skulle den genomsnittliga statsskulden vara 477 % av BNP år 2060. Det säger sig självt det är inte hållbart. Vi måste höja pensionsåldern och minska systemen. I USA talar man också om de ofinansierade välfärdssystem man har.

Man får planera för det otänkbara.

Finanskrisen är som en tågkrasch i ultrarapid där man får se en bild i veckan. Så det känns ganska odramatiskt. Den som för 5 år sedan hade sagt att vad som nu hänt i Spanien, Italien, ECBs pengatyckning, arbetslöshet på 25 %, skulle ha betraktats som koko. Nu är det inte bara verklighet utan nu är det självklart. Plötsligt är det självklart att oxå ta spararnas pengar på Cypern. Perspektiven förskjuts och vad är det som är otänkbart nu? År det omöjligt att euron faller? Nej det är det inte. Och en hyperinflation kan inte hända! Är det otänkbart är det omöjligt? Nej det är det inte!

Det innebär att man måste ha en ny syn på risk.

Alla dessa kriser inkl systemkrisen och problemet med dessa är att synen på risk blir helt skev. Den som tar risken behöver inte bära risken. Vi får alla en skev syn på vad en risk innebär. Vad finansbranschen borde vara bra på är att värdera risker. Men sättet man värderar synen på oljebolag, så har man missat den största risken av alla. Nämligen vår planet!

Jag träffade häromdan en person som brukar kallas Sveriges skickligaste aktieplacerare, nu engagerad i klimatfrågan. Han skaffade sig en karriär genom att identifiera olika risker. Vad är sannolikheten för det här och sen köpte han aktier. Han konstaterade att sannolikheten för de optimistiska scenarierna för en global uppvärmning är outtalade. Sannolikheter för en 10-gradig uppvärmning är 1 till 1000. (En tusendel!) Det läser vi inte om utan vi pratar om 2 till 4 grader.

Om vi överför denna tusendel till flygtrafiken så innebär det att 80 plan skulle störta varje dag.

Det skulle vi betrakta som en helt oacceptabel risk. Men när det gäller planeten är det OK! Vi kommer att gå allt mer åt att identifiera olika risker. Bankerna kommer att få ta sina egna risker. Staten har inte råd att ta dessa risker.

För att runda av, det här låter ju en aning dystert! Ur det här kan det komma något väldigt bra. Därför att vi har haft ett system som stimulerat spekulation, i stället för investeringar i produktion. I hela västvärlden är infrastrukturen eftersatt, det är problem med utbildning osv osv och får vi ett annat system får vi en bättre och sundare utveckling. Det är något gott i krisen som den kan föra med sig, Men som sagt det är viktigt att börja identifiera vad problemet är. Jag stannar där så länge!

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (7 votes, average: 5,00 out of 5)
Loading...

8 comments to Cervenka: Sverige är ett av de tunga bankländerna i Europa

  • Varmaste tack, Martin för initiativet att inbjuda Andreas Cervenka att ”skingra dimmorna” omkring den faktiska verklighet vi nu lever inom!

    Cervenka är den ende, mig veterligen, national/finansekonomen med ryggrad, mod och faktiskt kompetens inom professionen övergripande ekonomi, dvs Globalekonomi.

    Övriga ekonomiproffs, om så docenter eller professorer inom här aktuellt ämne, är i grunden så hjärntvättade pga långa studier, som visat helt fel väg, pga ”fel kompass”, att de är säkra på att nationalekonomins teorier vilar på bergsäker relevans relativt verkligheten. Så är icke fallet!

    Den nu världshärskande typ av nationalekonomi är grundlös. Dess teorier duger därmed enbart till att bygga Luftslott utifrån. Luftslott är icke beständiga – som nu uppenbaras.

    Globalekonomi har som utgångspunkt nuvarande nationalekonomi, MEN har dess teorier förankrats i den ”faktiska verkligheten”, bland annat i faktumet att exponentiell ekonomisk tillväxt KRÄVER, ÄR OMÖJLIG UTAN i samma takt exponentiell destruktion av jordens biosfär och allt däri levande, livs föda.

    Vid generell problemanalys av nuvarande ”kaos-situation”, blir ofrånkomligen svaret:

    Mänsklighetens livboj = Häst & Vagn & Genuint Självhushåll – över hela jorden! Thats it!

    Beskt? Joo, men livgivande – då jorden återtar hälsan – OM hon får vara ifred!!!

  • Farfar

    Man kan också säga att dagens sedlar/pengar/kreditpengar, såsom alla så kallade pengar, bara är anspråk på ett i framtiden förväntat värde. Den riktiga krisen når även oss i Sverige när det blir brist på de/den förväntade energi/råvaror som ska åstadkomma detta framtida värde. När faktum går upp för flertalet har vi en annan värld. Då går det inte längre att använda det vi idag kallar pengar, eftersom dessa inte kommer att ha något värde i den då resursmässigt krympande framtiden.

    Den högst mänskliga uppfinningen pengar slutar därmed att fungera, oavsett hur vi skapar dem, skuldfritt eller inte! Inte heller kommer guld att ha ett värde. Guld blir troligen den minst brukbara metallen av alla, trots att det är dagens besuttnas dröminvestering nummer ett.Det enda som kan liknas vid pengar i denna kommande framtid, är kvitto på utfört arbete/bruksartiklar i en lokalt gemenskap.

    Vi går mot en mycket, mycket lokal gemenskap i stället för de fantasier och den globala synvilla vi får höra av våra självutsedda så kallade ledare.

  • Farfar, du verkar ha en ovanligt fin framtidskikare. Och tack för din kommentar!

  • Kent

    Någon slags förändring av värderingar behövs, det är det enda som är säkert. Det finns nog en mångfald av lösningar och utvecklingsmöjligheter när vi väl sätter människan och hennes behov av en fungerande ekologi främst. Nu verkar vi värdera köpt status högre än både medmänniskor och ekologin. Häst och vagn är nog ingen lösning, snarare en konsekvens om vi fortsätter som vi gjort hittills med fossil energi och statusjakt genom prylar och resor.

  • Egentligen säger Andreas Cervenkas föredrag allt om hur illa Borgs Pippilångstrumpsekonomi egentligen mår. Bäste Anders Borg det räcker inte med att redovisa en hanterbar statsskuld som du försökt lura i oss och fått så mycket beröm för. Landet Sverige har även hushållsskulder, finans- och företagsskulder! Men det vill du Anders Borg gärna att vi glömmer, eftersom du endast år intresserad av statsskulden, inte svensk total skuldsättning. Den är alldeles för genant!
    Dina kompisar inom EU ser oxå endast på statsskulden, eller hur!? Du Anders Borg har spätt på penningmängden i Sverige med sk jobbskatteavdrag i fem olika omgångar och med över 200 miljarder kronor. Allt för att vi medborgare ska låna och konsumera och klara dina BNP-siffror. Vilket är en chimär!
    Du Anders Borg har alltså varit dirigenten i detta groteska låntagande genom att ge mer pengar till medborgarna för att de ska kunna låna ännu mer för att hålla igång konsumtionen. Och du står som vinnare men medborgarna tar konsekvenserna, de trodde på dig! Och det värsta av allt. Efter förra veckans presentation av Framtidskommissionens slutrapport anser du och Reinfeldt att vi medborgare ska fortsätta konsumera till varje pris, gärna genom ännu mer skuldsättning! Hur kan svenska medborgare missa det faktum att regeringen vansköter vår ekonomi så till den milda grad att vi blir snart nästa land efter Cypern som far illa. Detta kommer att stå oss medborgare och landet Sverige dyrt! Mycket dyrt…..

  • Jo, visst är det så att många, särskilt vad jag brukar kalla för den vita välbärgade medelklassen, är väldigt belånade. När regimen tar bort förmögenhets-, fastighets- och arvsskatter samtidigt som man inför det ena jobbskatteavdraget efter det andra, så får denna välbeställda medelklass mycket pengar i plånkan. Detta faktum, jämte det faktum att det nästan är gratis att låna pengar, har gjort att det köps bostäder, belånas och konsumeras som aldrig förr. Många talar om att den bostadsbubbla vi sägs befinna oss i snart skall brista. Om räntan förblir låg, vilket jag inte ser nån anledning att betvivla, ser jag inte vad som skulle utlösa en kris.

    Vad jag däremot ser väldigt tydligt är att folk som faktiskt är korkade nog att vara varsamma med sina surt förvärvade slantar, dvs ägnar sig åt sparande, riskerar att råka väldigt illa ut. Exemplet Cypern visar detta. Sitter du på en belånad fastighet har du egendomen kvar, medan du förlorar en stor del av ditt sparkapital när bankernas skuldfälla slår igen.
    Kontentan av detta borde bli: Spara för fan inte en sekin, låna istället för allt vad tygen håller!

    Den kommande skuldavskrivning som Cervenka talar om i sitt föredrag kommer ju som en skänk från ovan för alla tungt belånade människor.
    Det blir den skötsamme spararen som blir sittande med Svarte Petter i slutändan!

  • Det var mycket rundsnack för att komma fram till en lika borgerlig som reaktionär ”lösning”:

    ”Vi måste höja pensionsåldern och minska systemen”, står det i texten som svar på vad som måste göras.

    Höjd pensionsålder och raserande av de sociala välfärdssystemen är den nyliberala borgerligheten redan fullt upptagen med.

  • Benny, håller givetvis med dig i mycket men tycker ändå att kalla föredraget för ”rundsnack” är lite väl magstarkt. Andreas är ju bara människa och knappast en ekonomisk ingenjör med alla svaren! Tycker nog du skulle behöva lyssna till föreläsningen en gång till om du nu har gjort det?

MediaCreeper Creeper bloglovin Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!