Donationer

Bok- och film tips

ASPO kalender

januari 2013
m ti o to f l s
« Dec   Feb »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Besökskarta

bloglovin

Kategorier

Global energi produktion

Koldioxidhalt

CO2 utsläpp under året

Euro vs US Dollar

Köttskatt döljer stort problem - vi äter olja!

Print Friendly

Visst det kan vara bra med en köttskatt! Men vad hjälper en köttskatt när vi har ett strukturellt problem med hela livsmedelsförsörjningen inkl avsaknad av krisberedskap. Det betyder att vi står inför en gigantisk utmaning. Att försöka fasa bort vårt nuvarande  oljestyrda industriella kemikaliejordbruk och ställa om till ett hållbart fosilfritt jordbruk!

Det är en rapport från Jordbruksverket som rör om i köttgrytorna och känslorna ordentligt och menar att en hållbar köttkonsumtion når vi med hjälp av en köttskatt.

Jordbruket och livsmedelsproduktionen är den sektor som utan tvekan släpper ut mest växthusgaser i samhället, både naturligt genom rapande djur och förbränning av fossila bränslen. Därom råder ingen tvekan. Vi har genom att odla med konstgödning och använda bekämpningsmedel under 60 år lyckas få fram bl a majs och soyakraftfoder, som vi matar djuren med. Detta har varit möjligt tack vare billigt fossilt bränsle främst olja och naturgas.

Jordbruket i världen, speciellt Sverige och EU, bygger på ett ständigt flöde av olja och naturgas som hela tiden måste öka. Sen 2005 är vi på en platå för oljeutvinningen – ett maximum som vänder nedåt om några år. Dessutom har priset sen länge legat över 100 dollar per fat och varje fat innehåller allt mindre nettoenergi. Kännbart för våra stater och samhällen för att kunna fortsätta leverera välfärd till medborgarna. Titta bara på Grekland, Spanien och Portugal med flera. Så illa ser det ut även för Sverige, ett av världens mest oljeberoende länder där största leverantören är Ryssland som står för över hälften av exporten av olja! För att inte tala om Danmark och Norge som sen 10 år tillbaka nått maximal produktion och aviserat de inte kommer att kunna exportera olja till oss efter 2020. De står just nu för nästan 40 % av vår import av olja.

Att vi i princip äter olja känner få medborgare till. Vi står inför ökade matpriser igen där matbristen kommer att bli allt mer märkbar och kännbar. I Sverige har vi ingen plan B för denna situation och vår matförsörjning och matsäkerhet är urusel. Vi tillhör samma gäng som PIIGS-länderna. Oerhört beroende av flytande bränsle och insatsvaror till jordbruket baserat på olja . Vi vet också att det tar 10-15 år att ställa om vårt nuvarande oljebaserade kemikaliejordbruk till ett resilient jordbruk, där näringsämnena cirkulerar i slutna system.
Att i detta allvarliga  läge  skrika på köttskatt är verkligen att släppa fokus på problemet. Hur ska en köttskatt kunna skapa en trygg livsmedelsförsörjning utan olja?

Köttskatten har kommenterats i mainstreammedia (DN) och (Aftonbladet) i bloggvärlden. Tycker att Cornucopia tar upp flera aspekter som är viktiga. Betesdjur är en förutsättning för ett resilient jordbruk. Dessvärre har de blivit för många köttdjur och alldeles för många på samma ställe, vilket skapar enorma problem när det gäller utsläpp till vatten och luft. Och termodynamikens huvudsatser är alltid överordnade våra ambitioner och mål.
Även bloggen Flute har kommenterat köttskatten och är emot den och föreslår slopade EU-subventioner till jordbruket. Visst det är bra men fortfarande finns det långsiktiga problemet att ställ om till ett fosilfritt jordbruk och det är något annat än att slopa subventioner.
Tidningen Effekts blogg har skrivit flera artiklar om kött och även kommenterat köttskatten och tar upp de djuretiska aspekterna på djurhållning. Och menar att köttskatten är för känslig för att diskuteras och länkar till en massa politiker som är tveksamma inkl jordbruksminister Erlandsson, starkt knuten till LRF.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (7 votes, average: 4,86 out of 5)
Loading ... Loading ...

11 comments to Köttskatt döljer stort problem – vi äter olja!

  • Jonas

    Jag har idag en artikel på Naturskyddsföreningens sida för Mat- och jordbruksnätverket för att belysa problemet kött-klimat-hållbarhet ur en aspekt som aldrig diskuteras.

    http://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/

    /Jonas

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 0

  • Jonas, har läst din artikeln och tycker den var bra. Bloggen Cornucopia är inne på samma spår och har också flera av dina källor som referenser. Vi behöver betesdjur för att skapa ett hållbart jordbruk, men inte fler än de blir en naturlig del verksamheten. Själv brukar jag exemplifiera med småjordbruken på 40 och 50-talet innan konstgödsel, bekämpningsmedel och diesel gjorde entré och man började beräkna arealavkastning och renodla verksamheterna inom jordbruket.

  • Jonas

    Martin, delar din åsikt men menar att vi i det ganska karja och kalla Sverige behöver så många betesdjur som vi kan föda. Som framgår av min text så är de varken ett problem för klimat, miljö eller hälsa. Ang. att backa till det 50-tal då mina far- och morföräldrar bedrev jordbruk för att få ”inspiration” inför framtiden så delar jag din uppfattning.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 0

  • Kakan

    Bra! Fast ett faktafel i texten. Jordbruksverket föreslår ingen köttskatt i rapporten, tvärtom skriver de ju att det inte är någon bra idé.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 1

  • Kakan, citerar bara DN och andra tidningar som skriver om ”en skatt på kött som styrmedel”. För övrigt dagens snackis i tidningar och på bloggar.

    Jonas, jag kanske uttryckte mig lite otydligt men med ” så många betesdjur som vi kan föda” avser jag uppfödning på befintliga betesmarker, hagar och ängar som bara betande djur kan gotta sig på.

  • Åke M

    Vi har sedan 1950-talet avlat fram högproduktiva mjölk och kötttraser.
    De har ingen möjlighet att klara sig på glest ängs- och skogsbete.
    De kräver tätvuxna ( konstgödslade ) klövervallar för att få i sig tillräckligt med föda för klara sin ämnesomsättning.
    Om jag minns rätt, så gick det ganska snabbt att få upp mjölkproduktionen men samtidigt försämrades djurhälsan katastofalt. Jag har också för mig att avelsarbetet sedan fick inriktas på att försöka återfå djurens hälsa.
    Inse att vi fått specialiserade djur med tvivelaktig hälsa, som kräver ett fossildrivet jordbruk för sin existens.
    Var finns nu den gamla välanpassade fjällkon, som fungerade fint på skogs- och ängsbete?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 2 Thumb down 0

  • Tack Åke M, för att du lyfter fram och beskriver jordbrukets som jag skriver ”prekära läge” när det gäller djurhållningen. Det handlar således att försöka återgå till det ”gamla” och försöka avla fram betesdjur som inte kräver ett fossildrivet jordbruk för sin existens. Och det kommer att ta tid betydligt längre än vi kan hålla igång vårt nuvarande specialiserade jordbruk. Samma förhållande gäller för utsäde och jordbruksmarken, som idag är så utarmad och nästan fri från mikrorganismer. Det kommer att ta minst 10 år att återskapa en jordmån som blir möjlig att odla på utan kemikalier och konstgödsel. Våra nuvarande bestånd av hästar travar bra men är totalt värdelösa som dragdjur i jordbruket, Dessbättre finns fortfarande en bevarad ardennerras i södra Sverige. Ett hopp trots allt.

  • robban

    Hej Martin. Du skriver att det blivit för många köttdjur och alldeles för många på samma ställe. Och det har det ju verkligen också blivit, men människan tycks inte förstå att detta problem gäller henne själv i första hand. Vi är tusen ggr fler idag än för bara tiotusen år sedan och det betyder också tusen ggr mer mat att förbruka från naturen. För att inte tala om allt annat som vi numera förbrukar från naturen.
    Och termodynamikens 2:a huvudsats (som du hänvisar till) säger att ”entropin i ett slutet system kan aldrig minska”, vilket uttytt på begriplig svenska betyder att exergi kan inte skapas, bara förbrukas. Exergi är ett samlingsnamn för fysiska resurser och de byggs upp i naturen via solljus som ju kommer utifrån. Man kan inte skapa resurser här på jorden, bara förbruka dem som via solljus byggs upp på planeten (man kan koncentrera resurser på ett ställe, men bara genom att förbruka ännu mer på ett annat ställe). Och om man förbrukar dessa resurser snabbare än naturen hinner bygga upp dem, så utarmas den, dvs livsförutsättningarna minskar.
    Så grundproblemet är att vi är alldeles för många människor på planeten. Detta har vi svårt att inse och gör därför gärna om problemen till något mer hanterligt, som t ex att diskutera utsläpp av CO2 istf dess orsak=förbrukning av olja (=exergi från naturen). Det problemet minskar ju inte om vi övergår till flödande energi, t ex biomassa. Men vi förleds att tro det, eftersom vi bara tittar på utsläpp av CO2.
    Naturens exergiförlust försvinner ju inte bara för att vi städar undan effekter av den (t ex CO2 ner i underjorden). Och vi kommer också att upptäcka att naturen inte kan hålla liv i en mänsklighet på sju miljarder. Oljan har lurat oss (=vi har lurat oss själva) att öka vårt överutnyttjande av planetens resurser långt över dess förmåga, vilket bara gör vårt fall desto större.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 3 Thumb down 0

  • Hej robban! Instämmer givetvis i din analys och din oro att vi bl a har blivit för många ”djur” på planeten och utarmar jordens resurser i snabb takt. Detta faktum tycks inte bekymra så många, då alltför få vill förstå innebörden av termodynamikens huvudsatser. Nu verkar de flesta medborgare inkl politiker resonera att vi lever här och nu och framtiden det får någon annan ta hand om. Helt enligt Groucho Marx som lär ha sagt: ”Vad bryr jag mig om framtiden vad har den gjort för mig?”

  • ”Starka fackföreningar bygger ett starkt Amerika” står det på en flagnad skylt ovanför entrén till bilarbetarfackets lokal på Michigan Avenue. I dag framstår det som en fantasi.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

  • Principen är en maktfördelningsprincip; rätt makt på rätt plats. Men – och det är viktigt att betona – principen är ett arbetsverktyg, en analysmodell. Den utför inte själva arbetet eller analysen. Arbetet att bestämma kompetensfördelningen återstår nämligen och blir föremål för en fortlöpande politisk dialog.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

MediaCreeper Creeper bloglovin Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!