Ekologi - Ekonomi - Energi - Politik

”Etanol bättre än sitt rykte”?

Print Friendly, PDF & Email

Ibland blir jag lite förstummad över hur lätt det är att lura Sveriges Television (Svt) och annan media. För några dagar sedan rapporterade Svt och journalisten Karin Axeldotter Olsson att etanol är ”bättre än sitt rykte”. I ett kort inslag i Rapport berättar hon om en skrivbordsstudie som gjorts på KTH/Fores av doktoranden Diaz Batista som studerat 192 artiklar om etanol som entydigt visar att 75 % av dessa talar för etanolen som bilbränsle och minskar utsläppen av växthusgaser.
Bilderna rullar förbi och vi får se hur sockerrören skördas manuellt och reporten Karin Axeldotter Olsson berättar att ”Sverige importerar mest etanol från sockerrör”. Vad jag vet så upphörde så gott som all import att sockerrörsetanol till Sverige för många år sedan. Det som idag importeras är vin, majs?- och spannmålsetanol från Europa som har betydligt sämre nettoenergi än sockerrör. Och enligt många produktlivscykelanalyser (LCA) från flera myndigheter ger marginell minskning av utsläppen. Något som vi skrivit om tidigare.

http://www.svtplay.se/klipp/546247/etanol-battre-an-ryktet/?tab=undefined&sida=1

Att på detta sätt prata om etanol som om det bara finns sockerrörsetanol och att bara den säljs i Sverige som Karin A O och Svt gör, är bedrägligt och visar prov på dålig journalistik. (Till saken hör att jag av egen erfarenhet från Svt vet att Karin A O är en av få reportrar på Svt som har lite kunskaper om miljö- och resursfrågor. Då förstår man hur erbarmligt dålig kunskapen är på många andra redaktioner inom Svt och annan media.)

Tror säkert att studien från KTH/Forbes som presenteras och gäller sockerröretanol är korrekt och sann, men den är knappast relevant i Sverige!? Skäms Karin och ansvarig utgivare på SVT! Hoppas verkligen inte att Svt oxå är köpta av svenska etanolintressen!

Läs gärna mitt inlägg: ”Gröna Bilister ljuger om etanol” .http://asposverige.se/2012/01/grona-bilister-ljuger-om-etanol/ ett av de mest kommenterade inläggen på bloggen.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

12 Comments on “”Etanol bättre än sitt rykte”?

  1. Om jag inte är helt felunderrättad sitter Per Carstedts bror Göran Carstedt i Fores styrelse och inte bara där utan även i Carstedts Bil AB som säljer etanolbilar och i EcoDevelopment in Europe där även styrelseledamöter i SEKAB finns med. EcoDevelopmemt fick överta SEKABs sockerrörsetanolsatsning som kostat 170 milj. svenska kommunala skattekronor för blygsamma 400 kr (!)
    Sockerrörssatsningen i Afrika drivs nu vidare genom ett annat företag med samma intressenter. En ansökan om ytterligare 100 milj SEK ligger på SIDAs bord.
    Ovanstående kan vara bra att ha i tankarna när man läser rapporten.
    Om man lyssnar till SvT-reportaget så hör man att det är forskaren själv som påstår att merparten av den svenska etanolen kommer från sockerrör. 2011 utgjorde den importen blott ca 12 %, att den i oktober 2012 skulle ligga på över 50 % betvivlar jag starkt.

  2. Tack BL, för klargörandet! Om det är som du skriver, är det ännu mer bestickande hur etanolintressena nästlar sig in och får oberättigat utrymme i media i detta fall stora publika SVT. Carstedt och etanolsatsningen längs norrlandskusten kostade skattebetalarna enorma summor. Och det är klart att känna näringsministern, då Maud O, som bröderna Carstedts gjorde underlättade ju affärerna. Det är inte dåligt att få 170 milj kronor av skattebetalarna för 400 kr. Hela denna etanolsatsning innehåller säkert många inslag av bestickning och mutor!?

  3. Metoden som Diaz Batista använder sig av är ju väldigt bristande. Istället för att granska vad olika forskarrapporter kommer fram till så lär man ju granska de specifika metoderna och beräkningarna. Det kan hända att tio av dessa rapporter är bra och resten är skräp. Dock kräver det att man är insatt i ämnet för att man ska kunna skilja en bra rapport från en dålig, som någorlunda insatt anser jag att de två studier från Searchinger och Fargione är de mest träffsäkra då de även väger in indirekt förändrad markanvändning vilket andra rapporter inte gör (om det inte kommit några nyare som jag inte känner till). Väger man in indirekt förändrad markanvändning så blir etanol i de flesta fall sämre än fossila bränslen.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Indirect_land_use_change_impacts_of_biofuels

  4. Dock är ju faktiskt sockerrörsetanolen sämre än vad man hävdar, räknar man in LULUCF/ILUC så ser det inte heller bra ut den etanolen. Tyvärr så är ofta beräkningarna på markanvändning nästan alltid för positiva eftersom det är svårt att räkna på det.

  5. Studien finns här: http://fores.se/assets/800/FORES_-_Etanol-litteratur_-_WEB_enkel-NY.pdf
    Jag skummade precis igenom den och man kan väl säga att mycket pekar på att de bättre studierna är de som också ger etanolen en mer negativ bild. Studien säger också att den inte på något sätt försöker avgöra om etanol är bra eller dåligt utan bara vill kvantifiera slutsatserna från de olika rapporterna utan att ifrågasätta de olika rapporternas metoder och kvalitéer.

    ”I huvudsak syftar studiens metod till att kvantifiera slutsatserna från ett urval av kvalificerade akademiska artiklar. Denna studie drar alltså inga egna slutsatser kring frågan om användningen av etanol som drivmedel är hållbar eller ej utan sammanfattar andra slutsatser. De genomgångna artiklarna värderas lika. Slutsatserna värderas inte olika utifrån hur väl de belagts genom kvalitativa eller kvantitativa data, utan forskarnas egna slutsatser har accepterats och använts vid kvantifieringen.”

    Med andra ord så stämmer inte studien med det som Dias Batista själv hävdar i inslaget.

  6. Jag skrev ett mail till Karin Axelsdotter Olsson, vi får se vad hon svarar…

  7. Tack Andreas för din genomlysning av rörsockeretanol och studien som gjorts av KTH/Fores. Det du tar upp visar hur bräckliga och tveksamma dessa etanolstudier är, förutom etanol som bränsle. Och BL:s uppgift om att etanolintressenterna bröderna Carlstedt nu har en ansökan om 100 stödmiljoner från SIDA så blir det lättare att förstå detta utspel från KTH/Fores.

  8. Här lite info om SEKABs afrikaprojekt som övertogs av Carstedt % Co:
    http://widgren.blogspot.se/2011/12/havnevik-om-sida-och-bagamoyo-ecoenergy.html

    Och här energimyndighetens statistik se sid 16:
    ”Under 2011 har elva olika råvaror använts för den drivmedelsetanol som
    förbrukats i Sverige. Det är några få råvaror som dominerar.
    De tre spannmålsbaserade råvarorna korn, vete, majs står för 78 % av de hållbara
    mängderna och sockerrörsetanol står för 12 %. De övriga sju råvarorna står
    tillsammans endast för 10 %.”
    http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Hallbara-biodrivmedel-o-flytande-biobransle-2011-NY.pdf

  9. Jag tror det där med etanol kommer reglera sig självt av marknaden. Vi har redan sett exempel på dragkampen mellan mat- och drivmedelsproduktion i samband med den dåliga skörden i USA. Att lilla Fores ägnar sig åt lobbyism i lilla ankdammen Sverige kommer inte att påverka den globala helhetsbilden på något sätt, utan de har ju uppenbart en agenda att påverka politiken som förs här. Och de har uppenbart fastnat i ”ständig tillväxt-paradigmet”. Självklart är det rent nonsens att tro att vi kan driva dagens form av massbilism och fortsatt tillväxt med majs-etanol & koskit när oljan sinar. Det borde vara uppenbart för alla som inte har en maktstruktur/ideologi att vara lojal mot, att det finns ett samband mellan finanskrisen och det höga oljepriset, stagnerande oljeutvinning, sjunkande oljeexport. Övriga, alla de som på ett eller annat sätt blir belönade för att säga ”tillväxten fortsätter – nu går det uppåt” vägrar förstås att medge detta. De ser det rakt motsatta orsak-verkan förhållandet: oljeexporten sjunker pga skuldkrisen och problemen i finanssektorn. Grekland, Irland, Portugal, Italien, Belgien är de EU-länder som har högst andel importerad fossil energi i sin energibalans. Jag anser att Fores är inget att bry sig om, men det vore ju tråkigt om de lyckades lura politikeretablissemanget att kasta subventionsmiljarder efter dödsdömda lösningar. /Mats L/ASPO Sverige/

  10. Eh! Ja de lyckas ju ganska bra i nuläget. Det går ju några miljarder per år till skattebefrielse för biodrivmedel. Tydligen är inte biodrivmedel energi eftersom det inte betalar energiskatt?

Comments are closed.