Ekologi - Ekonomi - Energi - Politik

28 000 nya flygplan de närmaste 20 åren – tror Airbus

Print Friendly, PDF & Email

Både Boeings och Airbus prognoser om framtiden, är kanske ett sista försök att hålla uppe hoppet om business as usual, innan det obönhörligen kommer att braka utför för hela branschen. Både för tillverkare av plan liksom flygbolagen. Nagelfar man Boeing och Airbus prognoser för tillverkning av flygplan, vilket få mainstreammedia eller flygorganisationer verkar vilja göra, så är väl just bränslefrågan den springande punkten. Hur ska det finnas tillräckligt med fossilt flygbränsle för en expansiv flygmarknad de kommande 20 åren? Och kommer det att finnas kapital för dessa gigantiska investeringar i en kommande krympande ekonomi med recession och deflation?

”Airbus prognostiserar en försäljning av 28 000 nya flygplan under de närmaste 20 åren. Det totala värdet på flygplansköpen (28000) uppskattas till 3.900 miljarder dollar. Passagerartrafiken beräknas öka med i genomsnitt 4,7 procent/år under de kommande 20 åren”

Airbus 380

Notera att Airbus endast fick 257 st beställningar på sitt stora flygplan (A380) under åren 2001-2012. Om Airbus och framtidens flyg skriver  Daily Telegraph: http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/transport/9521533/Airbus-predicts-orders-for-28000-new-aircraft.html

Airbus menar att efterfrågan kommer från tillväxtmarknaderna bl a Kina och Indien. Och år 2031, kommer inrikesflyget i Kina att överträffa USA:s trafikflöde. Nya marknader påstås komma att utgöra mer än hälften av den totala flygtrafiken. Man hoppas på att den växande medelklassen i världen ska bli de nya flygresenärerna. Hela 5 miljarder människor på jorden förväntas enligt Airbus  ha en så bra ekonomi att de har råd att flyga, Dessutom förutsätter Airbus obegränsat med flygbränsle, nu och i framtiden!

Kampen om bränslet står mellan transportfordon och flyget, då flygfotogen och diesel framställs ur samma del av råoljan. Här kommer raffinaderierna få välja vad man ska producera, flygbränsle eller diesel. Kommer man även framgent tjäna mer pengar på diesel än flygfotogen? Idag blandar raffinaderierna  flygbränsle i dieseln. Kvaliteten höjs och därmed  går det att ta  ut ett högre pris.
Redan idag råder ett underskott på diesel inom EU, vilket våra svenska köpare av dieselbilar inte förstått. Räddningen just nu för att undvika ransonering finns i USA, där EU:s överskott av bensin kan växlas mot överskott av diesel som produceras i USA. Allt enligt Globala Energisystem i Uppsala.

Ytterligare en komponent som hotar tillgången på flygbränsle är Pentagons och tyska försvarsmakten beslut att bara använda flygbränsle till alla motorer på land, i luften och till sjöss!
Kanske ska tillägga att flyget och flygbränslet sen begynnelsen i stort sett är skattebefriad. Ett globalt beslut från 1950-talet genom flygbolagens samarbetsorganisationen IATA. Det betyder att det blir svårt för de olika länderna att sänka skatterna på bränslet för att stötta flyget. Såvida inte olika stater går in och subventionerar bränslet, men då lär det utbryta kaos. EU:s planer på CO2-avgifter på flyget skulle sänka ekonomin inom flygbranschen ganska snabbt, så det lär nog inte hända i första taget. Endast en handfull flygbolag inom EU visar idag svarta siffror, m a o går med ett överskott! Och dit hör inte SAS och de flesta andra nationella flygbolagen.

Priset på flygbränslet är också en faktor som hotar flyget. Idag utgör bränslet ca 35 % kostnaden för ett flygbolag och den andelen lär stiga framöver! För ingen tror väl att priset kommer att gå ned nu när maximal produktion (peakoil) av den fina crude oil är ett faktum. Dessvärre framställs flygbränslet ur denna den allra finaste råoljan, i konkurrens med diesel?

Airbus utspel ska nog mer ses som är ett tydligt tecken på det paradigmskifte som vi just nu befinner oss i och upptäcker först när vi är igenom, med en kraftigt bantad flygverksamhet i världen!

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

8 Comments on “28 000 nya flygplan de närmaste 20 åren – tror Airbus

  1. Haha! Nog för att bolag ofta ger optimistiska prognoser men detta var ju nåt i hästväg. Snacka om ”pie in the sky”! Jag vill understryka att jag är dålig på matematik så snälla, rätta mig nån om jag har helt fel:

    Airbus har alltså sålt i snitt (höftat) ca 25 plan per år under de senaste 10 åren..Om man använder historiken för att se hur det kan tänkas se ut framöver så får jag det till att de kommer att kränga ungefär 500 plan under de kommande 20 åren, under förutsättning att bränslepriserna håller samma prisnivå som idag (vilket i sig är ett rätt så lustigt antagande).
    Om vi då lägger till en förväntad ökning av trafiken på 4,7% per år (vilket verkar helt osannolikt eftersom efterfrågan ökar men inte oljeutvinningen) och att Airbus själv ska locka till sig samtliga nya passagerare (ännu mer osannolikt) så kan jag gå med att de kanske lyckas kränga 500 till under denna tidsperiod.
    Och jag tänker också att om de är riktigt duktiga så kanske de t o m kan sno åt sig några marknadsandelar från sina konkurrenter…ja, jag ska va optimist å Airbus vägnar och låtsas att de ökar sin försäljning med ytterligare 500 plan…genom förvärvda marknadsandelar.

    Och för att vara extra snäll i beräkningen… säger vi att en stenrik olje-cowboy med hatt, från Texas (som har så mycket undangömd olja att han tanka alla planen själv utan problem) kommer in och hux flux gör en tokbeställning på 1000 plan, nånstans under denna 20-årsperiod. Cobojsaren tar alltså en beställning som motsvarar fyra gånger mer än de sålt sammanlagt under de senaste tio åren…

    …ja…trots denna hypotetiska merförsäljning på 1000 plan så leder mitt bristfälliga matematiska sinne fram till att de Ändå bara kommer att sälja knappt 10% av vad de hoppas på. Och då ger jag åtminstone enligt mig själv, en riktigt schysst prognos åt Airbus…eller???

    Var har jag räknat fel? Jag är ju bara en vanlig medborgare så jag kan väl inte förstå mig på detta??? Finns det nån som kan matte bättre än jag?

  2. Känner mig lite dum efter att jag insåg att de 28 000 nya plan Airbus talar om, då skulle vara det sammanlagda antalet för hela industrin, inte enbart för Airbus. Men det betyder också att min optimistiska beräkning är helt realistisk. Alltså om man räknar med merförsäljningen till cobojsaren från Texas!

  3. En 4,7-procentig tillväxt i flygindustri under tjugo års följd, betyder en 15-faldig ökning av allting som har med flyget att göra. Totalt orimligt ur varje aspekt.

  4. Kneta, exemplet som jag redovisade gällde Airbus paradflygplan superjumbon A380, som Airbus ”endast fick 257 st beställningar av under åren 2001-2012.” Nu räknar man med 1700 nya beställningar av A380 de kommande 20 åren. Hur troligt är det?
    Förutom Superjumbon A 380 tillverkar Airbus flera andra modeller som inkluderas i de optimistiska siffrorna 28000 plan. Det är alltså inte korrekt att Airbus bara sålt 237 flygplan åren 2001-2012 ”i snitt (höftat) ca 25 plan per år under de senaste 10 åren”.

    Farfar, du skriver: en 4,7 procentig tillväxt under tjugo års följd ger en 15-faldig ökning”. Hur har du räknat fram dessa siffror?

  5. Flygbolagen förefaller existera i någon parallell verklighet.

    Rimligen är de medvetna om att energitillgången kan bli ett problem – men liksom våra politiker duktiga på att abstrahera bort problem de inte vill se.

    Men de borde skämmas över att leverera rena Kalle-Anka-prognoser.

  6. Hej Martin. Bra inlägg. Kan inte understrykas nog hur flygplansindustrin hänger på en redan skör fotogen/oljetråd som tänjs ut för varje dag som går…

  7. Förväntningar Med behärskad förväntan såg jag fram mot Ekots lördagsintervju lördagen 3 mars 2012. Sveriges senaste miljöminister Lena Ek skulle frågas ut och få redogöra för landets miljösatsningar. Där fanns viss potential. Som EU-parlamentariker 2004-2011 var Lena Ek med och formulerade EU:s klimatmål vars övergripande syfte är att skära ner unionens koldioxidutsläpp med 20 procent till år 2030 (räknat från 1990 års värde). Klimatmötet i Durban visade att EU, som svarar för 11 % av det globala utsläppet, är ensamt i den kampen. Kanske Tomas Ramberg , en stålnäve i lovikavante, skulle klämma Lena Ek på det meningsfulla i att lamslå Europas industrier med koldioxidavgifter medan 89 % av världens industrier slipper undan? Kanske skulle han fråga om det knoppande handelskriget mellan EU och Kina orsakat av koldioxidavgifter på flygbränsle där Kina säger tvärt nej? Kanske vi skulle få några hårda siffror på kalkylerna för att göra svenska bilparken ”fossiloberoende” till 2030. Det som angår de flesta är ödet för landets 4,5 miljoner personbilar som idag går på diesel/bensin. Körsträcka 1 200 mil/bil/år, bränsleförbrukning 840 liter/bil/år. Var tänker sig miljöministern få tag på 3,8 miljarder liter miljöbränsle? Hela Sveriges åkermark skulle gå åt för produktion av biodiesel/etanol vid odling inom landet.

Comments are closed.