Ekonomi - Politik

FIAT-pengar ökar klyftan mellan rika och fattiga!

Print Friendly, PDF & Email

Vad är FIAT- pengar? Hur hänger de ihop med ländernas centralbanker och kanske viktigast av allt, hur påverkar FIAT-pengar din tillvaro. Trots regeringars försök att minska den ekonomiska klyftan mellan rika och fattiga, fortsätter klyftan att växa. Den är nu större än nånsin genom historien. Olika förklaringar till dessa skillnader har lagts fram, men få verkar inse att detta är en enkel oundviklig konsekvens av vårt system med obegränsat kapital och utlåning. Som hanteras fritt av en ny finansiell överklass med statens goda minne. Riskfritt!

I intjäningscirkeln mitt finns bankerna som av landets centralbankerna tilldelats privilegiet att skapa egna pengar av luft för obegränsad utlåning. Och lånar bankerna ut så vill de självklart ha betalt i form av ränta. Och denna obegränsade frihet att skapa pengar av luft sk FIAT-pengar har bankerna utnyttjat väl, sen Nixon 1972 lät värdet på amerikanska dollarn flyta fritt från guld. M a o efter det att USA övergivit guldmyntfoten.  Utlåningen och penningmängden har, sen 1972, vuxit exponentiellt till gagn för dem som suttit runt köttgrytorna och kapat åt sig sina bonusar. Och låtit staten och medborgarna täcka upp de dåliga affärerna.

http://youtu.be/L_RU5wO8Fjw

Videon” Fiat Money Explained in 4 minutes or less” förklarar hur banker, finansbolag och deras  företagsledningar berikat sig furstligt, medan vanliga anställda med en fast lön blivit lottlösa och samtidigt fått minskade reallöner. Idag blir det allt tydligare att en procent av befolkningen äger merparten av samhällets tillgångar, medan 99 % står utanför. Det är alltså den finansiella ekonomi, inte den reala, som fullkomligt exploderat sen FIAT-pengarna svämmade ut i ekonomin.  De har gett oss bubblor i ekonomin som förr eller senare kommer att spricka eller pysa ihop.
I en tidigare artikel på ASPO Sverige gav Nicole Foss sin syn vart vi befinner oss nu och är på väg. Recessionen är här och deflationen väntar runt hörnet. Det väntar tuffa tider de kommande 10-15 åren!

Vi är i deflation säger Nicole Foss i ett färskt uttalande

FIAT är latin och betyder ”let it be so”

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

One comment on “FIAT-pengar ökar klyftan mellan rika och fattiga!

  1. Det besynnerliga är att vänstern inte ser detta, (låtsas inte se?) utan de älskar Keynesianismen. Den ekonomi som uppstår när vi har en centralbank som upprätthåller en artificiellt låg ränta, gynnar de som äger tillgångar, och främst de som äger obelånade tillgångar, dvs de allra rikaste. Att vara sparsam missgynnas. Kredit ger ”pengar” hävstång, och billig kredit ger pengar än mer hävstång. Skillnaden mellan rik och fattig accentueras. Vänsterns argument för Keynesianismen är att det gynnar sysselsättning och tillväxt, ”även de fattiga gynnas” men nu när tillväxten försvinner så faller det argumentet. Jag är ingen försvarare av libertarianism, men jag skriver direkt under på Österrikiska skolan beskrivning av konjunkturcykeln. Med en mer oelastisk penningmängd så skulle ökad efterfrågan på kredit driva upp räntorna. Låna till spekulation skulle missgynnas, sparsamhet skulle gynnas. T.ex. aktiemarknaden skulle se mycket annorlunda ut. Börsen aktörer agerar i hög grad med pengar de inte har, utan som de lånat. Keynes formulerade sina idéer på 1920-1930 talet då det var produktiva investeringar i jordbruk och industri som drev kreditexpansionen och tillväxten. Idag är det krediter till konsumtion och spekulation som driver kreditexpansionen. Det keynesianska synsättet är att krediterna skapar tillväxt, ”pengar” är orsak och realekonomin verkan. Det vi sett under de senaste decennierna är att varje %-enhet ökning av skulder&pengar, ökar BNP med mindre än så. En ohållbar trend som bara kan sluta med kris.

    Så här skrev Paul Volcker (Greenspans företrädare, utnämnd av Jimmy Carter) om problemen redan 2005: ”I don’t know whether change will come with a bang or a whimper, whether sooner or later. But as things stand, it is more likely than not that it will be financial crises rather than policy foresight that will force the change.”

    http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A38725-2005Apr8.html

    Våra politiska ideologier, såväl höger som vänster, har formats under en 150-årig era av tillväxt, billig energi och billig kredit. Av allt att döma så är det slut med det nu. Hur kommer de politiska ideologierna formas i framtiden? Mitt engagemang i ASPO Sverige drivs bl.a. av en förhoppning att om människor är välinformerade så slipper vi se fascism o.dyl. Jag tror dessvärre att det finns en risk för att vi får se mer sånt i tider av ekonmisk och social oro.

Comments are closed.