Ekonomi - Energi - Politik - Sociologi

Skarpa hjärnor och klara tankar om konsekvenser av PeakOil

Print Friendly, PDF & Email

Tänk vad en interpellation om PeakOil kan trigga igång!  Ett vettigt och berikande samtal om konsekvenserna av PeakOil. Dessvärre inte i Riksdagen där den borde ligga, utan på olika bloggar, där man förstått sambandet mellan energi och ekonomi och vår pågående finanskris. En ”never ending story”.

Tack Per Bolund, miljöpartiet, för att du ställde interpellationen om PeakOil till finansminister Anders Borg. Tack IT- och energiminister Anna-Karin Hatt för att du täckte upp för finansminister Anders Borg, som tydligen abdikerat från finansministerposten då enligt Hatt: ” Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.”

Per Bolund frågade finansministern i interpellationen om han avser att utreda hur Sveriges ekonomi skulle påverkas vid en kraftig fördyring av oljepriset vid periodvis uteblivna oljeleveranser. Per Bolund frågade också vilka åtgärder finansministern avser att vidta för att minska effekterna på svensk ekonomi av PeakOil.

Inom diskussionsforumet ”Oljegruppen” där ASPO Sverige har sina rötter initierade Bengt Eriksson en tråd ”Effekter av peak oil på svensk ekonomi”. Därefter följde några oerhört välformulerade och insiktsfulla kommentarer av Oscar Kjellberg, Mats Lindqvist och Gustav Krantz. Senaste kommentaren från Mats Lindqvist ASPO Sverige avslutas med :

 Jag tror att peak oil skulle vara ganska odramatiskt om det inte vore för att penningsystemet förutsätter ständig tillväxt. Som sagt, finanskrisen är bevis nog, för vad som händer när tillväxten försvinner. Vilka EU-länder har högst andel importerad fossil energi i sin energibalans? Grekland, Spanien, Portugal, Italien, Irland, Belgien…

Men för att ta diskussionen från början, så här skrev Oscar Kjellberg:

Nästa steg vore att de också börjar diskutera energisystemets betydelse för tillväxten i BNP och vad som händer när tillväxten blir för låg för bankindustrins kunder som ska återbetala lån med ränta.
Vi kommer säkert under ganska lång tid kunna ersätta bortfallet av konventionell olja med okonventionella energislag men det kommer att ske till priset av högre risker och ökade samhällsinsatser. Energisektorn kommer att behöva växa som andel av samhällsekonomin. Det betyder att mindre energi och arbete blir över för övriga sektorer vilket sänker deras nettoproduktion. Vi kommer att bli fattigare.

Det mest alarmerande är dock att en alltför låg tillväxttakt ger en finansiell kris som leder till en ekonomisk kris. Detta leder till en politisk kris om allmänheten börjar tro att vi befinner oss i en situation som politikerna inte kan lösa. En sådan tro kommer att bli till övertygelse när den sociala krisen växer och drabbar allt större delar av befolkningen. Om denna utveckling tillåts fortgå kommer vi att också se en kulturell kris där tilliten i samhället eroderas och folk slutar att lita till varandra och istället börjar misstro alla utom sina allra närmaste. (Dmitri Orlov har skrivit pedagogiskt om detta i Five Stages of Collapse).
De stigande energipriserna accelererade när vi nådde oljetoppen 2005. Då var räntenivåerna fortfarande höga och de disponibla inkomsterna pressades av ökande utgifter för energi och livsmedel. 2008 fick vi den väntade finansiella krisen. Ett halvår senare började den ekonomiska krisen bli uppenbar. Centralbankers och regeringars ansträngningar för att hålla uppe den generella efterfrågan gjorde det möjligt för dem att tillsammans med media skapa en bild av att krisen kunde lösas.
De inbyggda svagheterna i Eurozonen blev nästa fokus. Folk har sett vad som har hänt på Island och hos de svaga länderna i Euroområdet samtidigt som insikten om att marknadskrafterna inte kommer att leda till en lösning av energifrågan. Hanteringen av Greklands statsfinansiella, ekonomiska och sociala kris har antagligen lett till att svenskars misstro till politikernas möjlighet att hantera situationen nu börjar oroa även svenska politiker.
Kanske avstod finansministern att svara på frågan därför att han vet att han inte kan göra något för att dämpa denna växande misstro. Genom att ignorera frågan kan han möjligen undvika att misstron växer snabbare.

Läs samtliga kommentarer på Oljegruppen: http://www.meetup.com/oljegruppen/messages/boards/thread/23732272

Kjell Aleklett har också skrivit en kommentar på Aleklett`s Energimix, då han var omnämnd i Per Bolunds interpellation. https://aleklett.wordpress.com/2012/06/01/interpellations-debatt-om-peak-oil-i-riksdagen-2/

Per Bolunds interpellation: https://aleklett.wordpress.com/2012/05/08/interpellation-om-peak-oil-i-sveriges-riksdag/

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

2 Comments on “Skarpa hjärnor och klara tankar om konsekvenser av PeakOil

  1. NORDEA HAR TVINGATS LÅNA MED STATSGARANTI Nordea har tvingats finansiera sig med hjälp av den danska statsgarantin. Nordea har dessutom tvingats be alla sina aktieägare om mer pengar i en stor nyemission, precis som under den förra bankkrisen 1987 – 1993. Nordea har också tagit nödlån i Riksbanken till låg ränta, och ”boostat” sitt eget räntenetto med mellanskillnaden.

Comments are closed.