Ekologi - Ekonomi - Energi

Fracking olönsam: lite nettoenergi – stora metangasutsläpp!

Print Friendly, PDF & Email

Det visade  David Knight på ett seminarium ”Fracking bra eller dåligt? för några veckor sedan, anordnat av Feasta -The Foundation for Economics of Sustainable. Att Feasta ordnar ett seminarium om fracking beror på ett stigande intresse i Europa. Men också för att amerikansk olje- och frackingindustri lobbar allt mer för en spridning utanför USA. På seminariet, som ägde rum i Wales, behandlades fracking utifrån ett EROI-perspektiv. M a o hur mycket energi måste man stoppa in i en process för att i slutändan få ut mer energi. (energy return on energy invested). David Knight inledde med att beskriva tekniken runt utvinning av shalegas.  Framför allt avslöjade han de stora läckage som sker vid all utvinning av gas och hur det påverkar klimatet. Hela 19 % av all gas försvinner!

Ett faktum som bl a oljebolaget Shell totalt nonchalerar i sin reklam för gas. Vi får också besked om fracking är möjlig att introducera i Storbritannien och Irland inklusive det kommersiella utbytet av shalegas.

 

Energianalytiker David Hughes visar att skiffergas/shalegas bara ger ett EROI på 5. Det betyder att  en investering på 1 energienhet ger 5 energienheter tillbaka. Charles Hall som introducerade begreppet EROI, har just publicerat en bok, ”Energi och Wealth of Nations”. I boken skriver han att avancerade samhällen, som vårt, kräver ett EROI större än 15 för all slags energiproduktion. Annars skapas inte tillräckligt med nettoenergi för att upprätthålla livsmedelsproduktion, vattenförsörjning, bostäder, kultur, transport, kommunikation, för forskningen, sjukvård, försvar med mera.

Metanläckage från konventionell och okonventionell gasproduktion är ett allvarligt och utbrett problem som inte uppmärksammas:
År 2000 rapporterade USA Mineral Management Services att det finns 8000 läckande gaskällor i Mexikanska Golfen.
Under 2006 meddelade norska oljemyndigheter att 18 % av norska gaskällor läcker. I Australien läcker 44 % av gaskällorna och av USA:s övergivna gaskällor läcker mer än 15 %  metangas kontinuerligt.
Är okonventionell gas som shalegas bra för ekonomin? Vad kan vi lära oss av nordamerikanska erfarenheter? Arthur Berman är en högt respekterad analytiker i USA när det gäller produktion av skiffergas/shalegas. Följande skrev han år 2010: ”Skiffergas är i bästa fall marginellt lönsamt. Produktionsmodellen har misslyckats. Gasreserver har kraftigt överdrivits och 80% av licensierade reserver är outvecklad. Det egna kapitalet hos de inblandade gasutvinningsföretagen har i praktiken suddats ut. Tack vare hedgefonder har den ekonomiska utvecklingen ändå varit gynnsam. Men så är inte längre fallet”- ”
Denna bild från Arthur Berman anger andelen gasbrunnar som började borras vid olika tidpunkter
var torra eller producerar lite gas i slutet av år 2008. Det går stick i stäv med branschens egna påstående om
 40-65 års produktion för t ex gasfältet Barnett.
Sex års utvinning 2004-2009 för en typisk amerikanska shalegasföretag visar en platå i värdet av bevisade reserver (röda), en ökning av skulden (blå) och en nedgång i aktieägarnas kapital (grönt).
Berman slutsats är att ”skiffergas i USA är ett kommersiellt misslyckanden och aktieägare är förlorarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under Feasta-seminariet om fracking redogjorde David grundligt för många andra aspekter på fossil- och förnybar energi. Som framgår av ovanstående diagram subventioneras fossilt bränsle 6 gånger mer än förnybart bränsle .

ASPO Sverige har tidigare skrivit om fracking och redovisat många kritiska röster som otvetydigt avfärdar teknologin och dess möjligheter som enbart en enda stor börshype. Att USA genom fracking skulle bli exportör av olja och gas igen bedömde Kjell Aleklett på Globala energisystem som rena fantasifostret. Uttalandet gjordes på ett seminarium i våras i samband med ASPO Sveriges årsmöte .

Hela seminariet på powerpoint inkl kommentarer: http://www.feasta.org/2012/05/26/fracking-good-or-fracking-bad/

Läs också bloggen Cruel Crude och ”Den förrädiska Shalegasen” och andra inlägg om fracking. http://www.peak-oil.se/2012/04/den-forradiska-shalegasenskiffergasen_08.htm

Bloggen Get reallist redogör för optimismen i USA: http://www.getreallist.com/fuel-to-byrne.html?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Getreallist+%28GetRealList%29&utm_content=FeedBurner

Investmentföretaget Yardeni Research har naturligtvis en avvikande uppfattning om shalegas: http://www.yardeni.com/

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

7 Comments on “Fracking olönsam: lite nettoenergi – stora metangasutsläpp!

  1. Varför återger ni nonsens som detta utan att påpeka att det är nonsens: ”Charles Hall […] skriver han att avancerade samhällen, som vårt, kräver ett EROI större än 15 för all slags energiproduktion. Annars skapas inte tillräckligt med nettoenergi för att upprätthålla livsmedelsproduktion, vattenförsörjning, bostäder, kultur, transport, kommunikation, för forskningen, sjukvård, försvar med mera.”

    Inga som helst problem med EROEI 5 om det bara är billigt. EROEI är rent allmänt ett ganska meningslöst begrepp.

  2. Jeppen i vanlig ordning reagerar du med reptilhjärnan. Hur vore det om du läste Charles Halls bok och därefter levererade en konstruktiv kritik av EROI-begreppet. Tröttsamt att läsa påstående som saknar alla form att underbyggnad.

  3. Har Hall något revolutionerande att komma med när det gäller EROEI så kan väl du säga det, annars antar jag att det är samma gamla EROEI som vanligt.

    Matten är enkel. Det krävs cirka 17% mer fracking för samma netto-energi om EROEI är 5 istället för 15. Ingen dramatisk skillnad och detta kan knappast vara avgörande som du/Hall påstår!

  4. Kul sätt att tänka men om matten är enkel kan du väl skriva ut den. När jag räknar i huvudetet får jag att du måste anta att skillnaden mellan 5 och 15 kommer av att man räknar olika värden ”energiåtgång per frack” som är olika. Men är det så? Kan det inte lika gärna vara olika värden på ”gasutvinningen per frack”. I så fall krävs väl nästan 4 gånger så mycket frack för samma utvunna gasmängd?
    (Jag antar man kan hitta svaret i rapporten men eftersom inte jag heller orkar läsa den hoppas jag någon som gjort det vill svara vad den säger)

  5. Jeppen:
    EROEI är kopplad till en prisbild vilket gör att värden under 15 höjer kostnaden för sekundär energianvändning. Blir energin för dyr så blir tillgången av dess produkter mer selekterad. EROEI över 15 skapar bättre förutsättningar för en humanare fördelning! Du kanske klarar dig, men många andra får det kärvt! Se helheten inte bara parametern!

  6. David: Matten ser ut såhär: Vill du ha ut N energienheter per år, netto, så måste du utvinna 15N/14 energienheter brutto vid eroei 15, och 5N/4 vid eroei 5. (5/4)/(15/14)=7/6 = 1,16666… Dvs 17% mer.

    Ser du inte varför det blir just 15N/14 etc, betänk fallen eroei 1 resp 2. Eller ställ upp ekvationssystem med input = brutto – netto, samt brutto = eroei * input. Eliminera input och lös för brutto.

  7. Belenos, 17% dyrare soppa må vara tufft för en del, men håll med om att det är extremt långt från systemhotande.

Comments are closed.