Ekonomi - Energi - Politik

Brist på olja – orsak till EU:s ekonomiska kris

Print Friendly, PDF & Email

ASPO International bildades för 10 år sedan. På jubileet för några veckor sedan höll Kjell Aleklett ett anförande där han utifrån sin nya bok ”Peeking at Peakoil” sammanfattade 10 års arbete som föreläsare och forskningsledare på Globala Energisystem. Kjell har under åren oförtrutet jobbat på i motvind, för att försöka få  politiker och medborgare att förstå konsekvenserna av peakoil (som de facto inträffade 2005). Vad innebär en brist på konventionell olja, crude oil, för samhället, världshandeln, transporterna och livsmedelsförsörjningen etc.Tidpunkten för peakoil, maximal produktion av olja i världen, följde den prognos som las fram av grundarna vid bildandet av ASPO 2002. Bristen på billig olja som redan nu gör sig påmind kommer att bli omtumlande för samhället och en eklut för medborgarna. Vi kommer att tvingas till en annan livsstil vare sig vi vill eller inte.

I ett 20 minuter långt anförande tar Kjell Aleklett upp IEA:s förskönande siffror om framtida oljeproduktion, som under de 10 år ASPO funnits ständigt reviderats nedåt av IEA. Dessutom beklagar han att IPCC saknat korrekta siffror för att kunna göra trovärdiga beräkningar av utsläppen vid förbränning av olja, kol och gas. Kjell Aleklett och Globala energisystem menar att det finns inte tillräckligt fossilt bränsle för att IPCC:s värsta scenarier ska kunna inträffa!

Kjell Aleklett visade också hur EU och OECD-länderna minskat sin oljeförbrukning med 15 %, samtidigt som konsumtionen av olja ökat i motsvarande grad i Kina och Indien och de oljeexporterande länderna. Minskad mängd olja inom EU är en av orsakerna till vår nuvarande ekonomikris, enligt Kjell Aleklett. Jag rekommenderar verkligen läsarna av denna blogg att anslå 20 minuter och titta på denna video. Powerpoint – bilder finns oxå för nedladdning.

http://www.peakoil.net/headline-news/aspo-conference-2012-10-years-of-aspo-1

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

12 Comments on “Brist på olja – orsak till EU:s ekonomiska kris

  1. Det är därför ingen besparingsteknik eller effektivisering kommer hjälpa. Det som besparas på ena stället kommer att konsumeras av fler användare på andra ställen. Alla besparingar kommer bara att utmynna i att vi beviljar oss fler fördelar.

  2. ”Kjell Aleklett visar också hur EU och OECD-länder minskat sin oljeförbrukning med 15 %”
    Har effektiviseringen gett konsekvensen att vi behöver 15% mindre olja. Eller har priset varit för högt för att ha råd?
    Eller har den ekonomiska stagnationen gjort att det förbrukas mindre olja och därför tillväxten minskat? (vad som nu är hönan och ägget)
    Eller kanske en mix?
    Någon som har en syn på detta..?

  3. En tilltagande brist på energi, i detta fall olja, är bara en orsak till dagens kris. Ytterst handlar det om att folks köpkraft har sänkts. Det kan också bero på att folk har lånat för mycket.
    ASPO driver sin olje-linje för långt.
    Palle

  4. Tack för denna föreläsning. Var och lyssnade till Kjell när han talade vid mynthistoriska museet i Stockholm och man förundras över hur lite ”gammelmedia” och makthavarna i Sverige/västvärlden vill lyssna.

    Hoppas ni inte har något emot att jag tar stora delar av denna föreläsning och er text och lägger ut det på min blogg. http://roluswe.blogspot.se/

  5. Paul, Givetvis är det flera faktorer som orsakat euro- och finanskrisen men oljan är en av dessa. Tycker inte du att det märkligt att de länder som är mest beroende och importerar mest olja per capita är Grekland, Spanien, Portugal, Italien och Belgien. Finns det inget samband? Hur stor del av staternas skulder har de senaste 5 åren uppstått p g a betalning för importerad olja? Notera oxå att i Grekland har det inte skett någon budgetneddragning trots att detta hela tiden sägs och kablas ut i media. Däremot har staterna dragit ned de offentliganställdas löner, pensioner med mera. Då kan man undra. Statens utgifter har ökat vad kan det bero på då alla talar om åtstramningar. Kan det vara import av energi-olja?
    Det är klart att staternas budget blir hårt ansträngd när oljepriset per fat ligger över 100 dollar månad efter månad.

  6. Hönan eller ägget? Det som kommer först är att obalansen mellan tillgång till olja och tillgång till andra produktionsresurser driver upp oljepriset. När oljepriset är så högt som det varit under det senaste 1,5 åren äter det upp vinstmarginaler och konsumtionsutrymme runt om i hela ekonomin, både för företag och privatpersoner. De marginaler som annars skulle ha utgjort tillväxten i ekonomin betalas istället till världens oljeproducenter. Eftersom ekonomierna inte kan växa till följd av det höga oljepriset växer inte heller efterfrågan på olja, vilket skapar en balans mellan efterfrågan och utbud. Den dåliga tillväxten i västvärlden kan alltså sägas vara en direkt och naturlig reaktion på att oljeproduktionen inte längre ökar.

    Eurokrisen beror dock på mer än så. Om de sydeuropeiska krisländerna fortfarande haft kvar sina egna valutor hade de kunnat hantera bristen på tillväxt och konkurenskraft genom att föra en inflationsdrivande politik. Nu är den vägen stängd, vilket gör krisen svårhanterlig.

  7. Vad är orsaker i ekonomin, och vad är symptom? Tillväxt, och i synnerhet tron på fortsatt tillväxt, är viktiga förutsättning för att kreditexpansionen fortsätter. Både långivare och låntagare måste båda vara överens om att ”tillväxten fortsätter” för att de skall vilja göra affär med varandra. Givet att vårt penningsystem utgör ett förtroendespel så kan man vara säker på följande:

    -Om det finns problem så talar man tyst om dem.

    -Det kommer alltid finnas ett incitament att olika sjukdomssymptom hos systemet, finanskris etc., förklaras med argument som inte står i konflikt med hur systemet fungerar. Finanskrisen beror på bristande reglering, felaktig penningpolitik, för hög skuldsättning, dålig skatteindrivning. Inte på svag tillväxt eller sjunkande energiutbud.

    ”Hej jag heter Nisse, och jag är fastighetsmäklare. Jag tror att bostadspriserna kommer att sjunka framöver.”

    ”Hej jag heter Kalle, och jag är banktjänsteman. Jag tror att vi har passerat peak oil, globalt”

  8. Wall Street- och oljebolagsveteran tror peak oil börjar 2010 Javisst är det intressant men det är också lite skrämmande. Jag tror knappt det finns någon människa som egentligen förstår vad vi står inför. Och det är nog lika bra det. Det är inte längre enbart det s.k. peak oil folket som larmar utan larmen kommer mer och mer från högt uppsatta chefer eller före detta chefer inom oljebranschen. Shells förre styrelseordförande, Sir Mark Moody-Stewart , uppmanar regeringar till att stävja efterfrågan på drivmedel. Men här tänkte jag skriva om energianalytikern och Wall Street veteranen, Charles T. Maxwell, som även jobbat 12 år för ett stort oljebolag. Han menar att USA:s recessionstendenser med minskad efterfrågan på olja gör att produktionen precis kan möta världens efterfrågan för år 2008 och 2009. Men när USA:s ekonomi åter tar fart år 2010 så börjar peak oil att bli märkbart för att år 2012-2013 bli tämligen påtagbart. Visst har väl vi i Sverige beredskapsplaner för sådana scenarion? Jag tänker främst på vårt jordbruk men även på andra viktiga sektorer som bara måste fungera. Problemet är väl egentligen att veta hur snabbt störningar i systemen uppstår samt hur de nationella oljebolagen, som står för 80 procenten av världens oljereserver, väljer att agera. Utan att vara alltför djärv så gissar jag på att de kommer att i första hand förse sina inhemska marknader med olja. Förutom framtida begränsad tillgång på olja så blir även kostnaden ett stort problem att hantera.

  9. Sedan ett år tillbaka finns det ett officiellt vad mellan BP:s VD Tony Hayward och undertecknad. För ett år sedan träffades vi på en konferens i Malaysia och till min förvåning sa han att ”jag slår vad om att världen om 10 år kommer att producera mer olja än vad vi gör idag”. Då jag frågade hur stor insatsen var blev svaret priset på ett fat olja 2018. Självfallet accepterade jag vadet och om Carl-Henric Svanberg då finns kvar som styrelseordförande hoppas jag att han finns med då jag mottar summan. Han är också välkommen att vara med på vadet, men BP riskerar naturligtvis att göra yttrligare en förlust.

  10. Sedan ett år tillbaka finns det ett officiellt vad mellan BP:s VD Tony Hayward och undertecknad. För ett år sedan träffades vi på en konferens i Malaysia och till min förvåning sa han att ”jag slår vad om att världen om 10 år kommer att producera mer olja än vad vi gör idag”. Då jag frågade hur stor insatsen var blev svaret priset på ett fat olja 2018. Självfallet accepterade jag vadet och om Carl-Henric Svanberg då finns kvar som styrelseordförande hoppas jag att han finns med då jag mottar summan. Han är också välkommen att vara med på vadet, men BP riskerar naturligtvis att göra yttrligare en förlust.

Comments are closed.