Ekonomi - Energi - Politik

Trafikverket fifflar med siffrorna för etanolbränsle – kostar staten miljoner

Print Friendly, PDF & Email

Ni som har läst mina inlägg och invändningar mot svenskt etanolbränsle ( E 85 ) och hur Gröna Bilister vurmar för detta bränsle,  serveras nu ett riktigt scoop, som är oerhört pinsamt för Trafikverket och aldrig kommer att publiceras i gammelmedia. Trafikverket och de ansvarig borde ställas till svars för fifflande med siffror och ändring av beräkningsmodell.  De har i sin senaste rapport lyckats få 6 procent klimatnytta att bli 17%  utan att egentligen anstränga sig.
I korthet- År 2007 angav Trafikverket att etanolen reducerade CO2-utsläppen med 57% jämfört med nya bensinbilar. Sen sjönk reduktionen efterhand till 12% år 2010. Importen av finetanol från Brasilien hade då successivt upphört och ersatts med veteetanol.  Ev majsetanol men ingen vet, eftersom fakta i målet hemligstämplats av Energimyndigheten.

Så vad blir reduktionen 2011, m a o klimatnyttan?  Notera att etanolen har blivit sämre  än föregående år och bilägarna bedöms ha tankat bensin oftare. Lite förvånande blir reduktionen högre år 2011: 17% 2011 jämfört med 12% 2010. M a o klimatnyttan under åren 2007 till 2010  har ständigt försämrats så även 2011 men detta faktum mörkar Trafikverket. Därför borde inte  etanolbilar som går E 85  få någon miljöbilspremie!

Hur kommer  det sig att klimatnyttan helt plötsligt förbättrats från 2010 till 2011?

Det korta svaret är att man bytte beräkningsmodell eftersom den gamla beräkningsmodellen bara skulle gett 6% reduktion. Siffrorna för koldioxidreduktionen år 2011 är helt enkelt inte jämförbara med serien från 2007-2010. Har någon journalist fattat detta? Trots att allt material är publikt (Index över nya bilars klimatpåverkan år 2011) men det kräver lite ansträngning att tränga in i. Och framför allt har ansvariga politiker inte förstått att myndigheterna lurar staten att betala ut hundratals miljoner på felaktiga premisser?  Att Gröna Bilister inte förstått och tagit reda på fakta är inte så konstigt, då de sen länge gått ned sig i etanolträsket!

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

3 Comments on “Trafikverket fifflar med siffrorna för etanolbränsle – kostar staten miljoner

  1. Hej Andreas!
    Tack för påpekandet om länken. Den analys och de fakta som ligger bakom artikeln kommer här om du är intresserad att dyka ned i detaljerna. Helt klart att Trafikverket och energimyndigheten lyckats med sin ”mörkningskampanj” av utsläppen av svensk etanol:

    Parametrarna i den modell som användes 2007-2011 för att beräkna genomsnittsetanolbilens utsläpp jämfört med
    genomsnittsbensinbilen (nya bilar i båda fallen) är

    A1 är utsläpp från bensin låginblandad med etanol (kg CO2/liter bränsle)
    A2 är utsläpp från ren bensin (kg CO2/liter bränsle)
    A3 är utsläpp från etanol i E85 (kg CO2/liter bränsle)

    Be är andelen etanol i E85
    Bb är andelen bensin i E85

    Ce är andelen E85 som tankas
    Cb är andelen bensin som tankas

    D är en faktor som avspeglar merförbrukning på grund av lägre energiinnehåll i etanol

    E är en faktor som avspeglar att etanolbilarna har högre bränsleförbrukning jämfört med bensinbilarna (vid bensindrift i båda fallen)

    Beräknad reduktion = 1 – E/A1*(Cb*A1+Ce*D*(A2*Bb+A3*Be))

    Reduktionen tar hänsyn till etanolkvaliteten och tankningsmönstret E05/E85

    Nedan finns Trafikverkets värden på parametrarna för 2007-2010 kompletterade med kolumnen 2011b som Björn Gustafsson lagt till. Eftersom alla parametrar utom A3 och Cb/Ce varit konstanta de senaste åren har de antagits gälla även för 2011. Värdena för A3 och Cb/Ce anges i rapporten för 2011. Om man godtar värdena i kol 2011b fås reduktionen 0.06 för 2011.

    Faktor 2011b 2010 2009 2008 2007
    A1 2,66 2,66 2,66 2,65 2,65
    A2 2,76 2,76 2,76 2,77 2,77
    A3 0,97 0,85 0,57 0,2 0,2
    Be 0,82 0,82 0,82 0,82 0,81
    Bb 0,18 0,18 0,18 0,18 0,19
    Ce 0,54 0,60 0,60 0,9 0,9
    Cb 0,46 0,40 0,40 0,1 0,1
    D 1,35 1,35 1,35 1,35 1,35
    E 1,15 1,15 1,16 1,10 1,026
    Reduktion 0,06 0,12 0,20 0,56 0,57

    För 2011 har man infört helt nya parametrar och nya formler med resultatet 17% i reduktion i stället för 6%.
    Värdena är inte jämförbara all. En jämförelse kräver en djupdykning varifrån olika certifieringsvärden mm i den nya modellen kommer.

    För 2012 kommer Ce antagligen att öka (året är inte slut än) men den aktuella rapporten avser 2011.
    Men om det gått åt andra hållet och Ce sjunkit till 0.35 hade reduktionen blivit negativ dvs utsläppen större än för bensinbilar. Bilisternas känslighet för även små skillnader i prisrelationen mellan E85 och E05 framgår av ett diagram i rapporten, månad för månad och det är priset och inte miljönyttan som styr.

  2. Är det verkligen nu vi ska stoppa tillväxten? Ska vi inte vänta 20 år, tills vi har ett mer miljövänligt transportsystem? Elbilar, snabbtåg och återvunnen el osv.Eller kanske i 50 år, när tillväxten skapat ännu bättre förutsättningar för ännu fler att leva bättre liv?Eller kanske vi skulle ha stoppat tiden på 50-talet? Njae, då var vi ännu mer miljöovänliga än vi är idag. Och det har ju varit en hel del rätt bra innovationer sedan 50-talet. Internet till exempel.Jag fattar inte varför nån vill stoppa tillväxt? Vill ni inte att era barn och barnbarn ska ha det lite bättre än vad ni har det? Precis som vi alla har det lite bättre än våra föräldrar och far- och morföräldrar.

Comments are closed.