Energi - Politik

Remissvar till Trafikverket

Print Friendly, PDF & Email

Vi har nu lämnat vårt svar till Trafikverket’s ”Transportsystemets behov av
kapacitetshöjande åtgärder” och det är specifikt deras ”UNDERLAGSRAPPORT” som vi kritiserar då den är undermålig och då blir huvudrapporten fel per automatik. Så här blev vårt svar.

Remiss KAPACITETSUTREDNINGEN TRV2011/17304

Synpunkter från ASPO Sverige
ASPO Sverige är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar för att sprida kunskap om Peak Oil, d.v.s. oljeutvinningsstoppen, och konsekvenserna utav de fossila resursernas ändlighet vilket är betydelsefulla för samhället på grund av det stora beroendet av fossil energi i olika former.

Ur ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050”
2. Långsiktiga trender i vår omvärld
Den fortsatta globaliseringen och internationaliseringen av ekonomin innebär att världshandeln kan förutses öka. Även i Sverige väntas ekonomin fortsätta att växa långsiktigt.

ASPO SVERIGE: Detta är kanske inte säkert, om transportkostnaderna ökar snabbare än vinsterna med globaliseringen så kommer handeln att i stället minska. Jeff Rubin har beskrivit detta i sin bok ”Why Your World Is About To Get A Whole Lot Smaller”

3. Internationell utblick.
EU-kommissionen presenterade 2011 en vitbok som drar upp riktlinjerna för ett framtida enhetligt europeiskt transportområde. Några av punkterna.
• Fram till 2030 halvera användningen av fordon som drivs med konventionella drivmedel. Fasa ut dem i städerna fram till 2050.
• Fram till 2050 nå 40 procent användning av hållbara bränslen med lågt kolinnehåll i luftfarten och 40 procent lägre utsläpp av koldioxid i sjöfarten till 2050.

ASPO SVERIGE: Det finns inte några realistiska alternativ för transportsektorn till fossila bränslen inom denna tidsram som ges. Utan detta är rena önsketänkanden som en Myndighet inte ska hemfalla åt. Kritiskt tänkande behövs här och inte bara ta allt som olika politiska organ skriver. De energi alternativ som finns tas bland annat upp i en bok av David JC MacKay som heter ”Sustainable Energy — without the hot air”.

Ur ”UNDERLAGSRAPPORT – Preliminär version Framtida kapacitetsefterfrågan.”
1. Trafikutveckling
Om utvecklingen är felbedömd finns risk att statsmakterna väljer att satsa för mycket eller för lite på utbyggd kapacitet eller andra styrmedel, eller gör fel avvägning mellan satsningar inom olika trafikslag.

ASPO SVERIGE: Som vi ser det, så är detta just var Trafikverket gör, då de dra ut prognoser på historiska data och använder data från organisationer vars prognoser inte har granskats av oberoende forskare. Det finns ny ett antal vetenskapliga rapporter som har en helt annan bild än den som IEA ger. Bland annat, ”Global Oil Risks in the Early 21st Century” från Energy Policy, Volume 39, Issue 12, December 2011, sidorna 7865-7873 och ”Oil’s tipping point has passed,” från Nature, Januari 2012, Vol 481, sidorna 433-435

1.1 Persontrafik
 Under Prognosresultat kommer Trafikverket fram till att fram till 2050 kommer transportarbetet att öka med 67% för bil och 91% för flyg.

ASPO SVERIGE: Det är rätt häpnadsväckande siffror, men om man använder IEA siffror är det kanske helt i linje med var som kommer ut ur prognoserna. Vi kan göra en egen prognos om Kinas oljeimport år 2030, den kommer då att vara lika stor som all tillgänglig oljeexport, vilket lämnar Europa och USA utan olja.

Förutsättningar för prognosen är bland annat.
Oljepriset antas enligt IEA:s prognos vara $115 (i dagens prisnivå) per fat 2030. Bränslepriset antas konstant mellan 2030 och 2050. Fordonseffektiviseringen medför dock att körkostnaden för bil uttryckt i kr/km fortsätter att minska.

ASPO SVERIGE: Studerar man IEA historiska prisprognoser så är inte deras träffsäkerhet så stor, så vilken tyngd ska man då lägga på dessa prognoser. Det är en organisation som har betalt för att komma med positiva rapporter. Och det har även visat sig att IEA modeller är felaktiga. (Aleklett et al., 2010)

Och den ekonomiska tillväxten är stabil.
Någon känslighetsanalys med annan ekonomisk utveckling har inte gjorts i arbetet med kapacitetsutredningen. Vi konstaterar dock att bedömningen av den ekonomiska utvecklingen är en relativt stor prognososäkerhet.

ASPO SVERIGE: Vi skulle säga att det ekonomiska tillväxten är extremt osäker. Detta tar Gail E. Tverberg upp i artikel ”Oil supply limits and the continuing finacial crisis” i tidskriften Energy, volym 37 nummer 1, Januari 2012, sidorna 27–34. Författaren beskriver hur energianvändning och ekonomisk tillväxt är starkt ihopkopplade och minskande oljeutvinning kommer att få ekonomierna att minska. Författaren tar upp tre tänkbara scenarior inför framtiden.
Scenario 1. Det finns ett ökat utbud av olja och OECD tar en stor del av detta, då skulle vi kunna få se tillväxt igen men med en del problem med lån och krediter.
Scenario 2. Det finns ett ökat utbud av olja och OECD kan eller vill inte ta sin andel och vi får en ekonomisk tillbakagång.
Scenario 3. Det finns en möjlighet att oljeutvinningen ligger plant eller minska och att OECD blir överbjudna och en minskande andel kommer till OECD tillgodo, med kraftiga recessioner till följd.

Oförändrade bränslekostnader minskar biltrafiken ca 10 procent
Prognosen bygger på ett scenario från IEA (International Energy Agency)Prognosen bygger på ett scenario från IEA (International Energy Agency) där bland annat stora tekniska förbättringar av bilar antas. Fordonseffektiviseringen medför att körkostnaden för bil (i kr/km) minskar, vilket den också har gjort historiskt. Oljepriset antas enligt IEA:s prognos vara $62 per fat 2006 och stiga till $115 per fat 2030. Dessa antaganden leder till att de genomsnittliga bränslekostnaderna sjunker relativt kraftigt, med 43 procent till år 2030 och med 53 procent till år 2050.

ASPO SVERIGE: Det finns en analys som beskriver kopplingen mellan energi och ekonomi i tidningen Nature av den 26 januari 2012 med titel ”Oil’s tipping point has passed” där författarna konstaterar att oljeutvinningen sedan 2005 har nått ett tak och att därmed har priset övergått från att vara elastiskt till att blivit oelastiskt. Det finns historisk en stark koppling mellan oljeutvinning och ekonomisk tillväxt, om nu inte utvinningen kan växa, så är kan inte ekonomin växa heller. Detta leder till volatila priser inom energisektorn.

Sammanfattning av vår kritik av Trafikverket’s rapport ”Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050” kan inte bli annat att den är en skrivbordsprodukt utan förankring i den bistra verkligheten, den bygger på ett önsketänkande om att framtiden fortsätter som de senaste 20-30 åren. Och när det underliggande prognoserna inte är rätt så blir hela rapporten som Trafikverket skrivit inte mycket hjälp för planering.
Det är så sant som det står i rapporten ”Om utvecklingen är felbedömd finns risk att statsmakterna väljer att satsa för mycket eller för lite på utbyggd kapacitet eller andra styrmedel, eller gör fel avvägning mellan satsningar inom olika trafikslag.” och det är precis vad som nu sker i denna rapport.
Författarna bör dra tillbaka rapporten och gå igenom Underlagsrapporten på nytt med alla relevanta uppgifter, och inte bara sådana som stödjer en viss åsikt eller utveckling. Det kan vara smärtsamt att utmana vedertagna sanningar, men måste göras för eller senare ändå, ju förr desto bättre.

ASPO Sverige
Styrelsen
__________________

Antal lästa gånger: [CPD_READS_THIS]
facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

4 Comments on “Remissvar till Trafikverket

  1. Hej Bengt/ASPO! Kanske även hade varit intressant att påpeka att Kommission mot Oljeberoende i sin rapport från 2006: ”På väg mot ett OLJEFRITT Sverige” tillsatt av dåvarande satte upp följande mål till 2020:

    • Vägtransporterna skall genom effektivisering och nya bränslen minska oljeanvändningen med
    40-50 procent
    • Uppvärmningen av bostäder och lokaler skall i princip ske helt utan olja
    • Industrin skall minska sin oljeanvändning med 25-40 procent

    Observera alltså att målet var att minska oljeanvändningen med 40-50% till 2020 men Trafikverket sätter alltså målet till att ”Fram till 2030 halvera användningen av fordon som drivs med konventionella drivmedel”

    Frågan man följaktligen kan ställa till Trafikverket är ”Varför är en genomarbetad rapport från Oljekommission skriven för sex år sedan (2006), tillsatt av dåvarande regeringen, mer ambitiös än Trafikverkets underlagsrapport 2012?”

  2. @Johan: Svaret är väl just precis att det gått sex år. Ju närmare man kommer deadline för opraktiska/orealistiska mål, desto större är behovet att flytta fram måldatumet.

  3. Jag tänkte precis på det när jag postat. Men insåg samtidigt att man kan se det så här: 2006 ger Oljekommission sig 14 år på sig att halvera olje/bränsleanvändningen för transporterna på vägarna. Nu å andra sidan, ger Trafikverket sig (regeringen/Sverige) 18 år på sig att fixa samma sak men alltså 6 år efter att samma sak sagts…:)

Comments are closed.