Donationer

Bok- och film tips

ASPO kalender

januari 2012
m ti o to f l s
« Dec   Feb »
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Besökskarta

bloglovin

Arkiv

Kategorier

Global energi produktion

Koldioxidhalt

CO2 utsläpp under året

Euro vs US Dollar

Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik

Print Friendly

NOG och Folk och Försvar, Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Nätverket Olja och Gas (NOG) håller ett seminarium om Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik den 23 februari 2012.

Modern säkerhetspolitik handlar inte bara om frågor om krig och fred, väpnade konflikter eller existentiella frågor. Även frågor som påverkar ett samhälles säkerhet på andra och lindrigare sätt behandlas ofta som ”säkerhetspolitik”, ibland på ett oklart sätt, som lätt leder till konflikter. Kan risker undvikas genom att ge problemen en annorlunda form av uppmärksamhet? En arbetsgrupp inom Krigsvetenskapsakademien har på uppdrag av Energimyndigheten utarbetat ett utkast till rapport i ämnet, se nedan beskrivning av rapportens kapitel som även utgör bas för detta samarrangerade seminarium.

Rapporten behandlar, i ett säkerhetspolitiskt perspektiv, de globala klimat – och miljöfrågornas utveckling på de olika energislagen. Resursaspekten granskas också, dvs. ”Peak production” – teorierna och knapphet på vissa råvaror, liksom kontroll över strategiska tillgångar, både som hot och som tillgång. I ett kapitel behandlas den politiska oron i Nordafrika och Mellanöstern och följderna för olje- och gasmarknaden, liksom de säkerhetspolitiska följderna för EU. Utvecklingen av relationerna EU – Ryssland i energifrågor samt utvecklingen av EU:s energipolitik sedda ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, inkluderande Centralasiens tillgångar har ett särskilt kapitel. Rysslands egen syn på utvecklingen och hur Europas och Asiens intressen som köpare bör vägas mot varandra ägnas en särskild granskning, liksom hur reserverna bedöms räcka till och hur Rysslands tillgångar förmodas utnyttjas i landets säkerhets- och utrikespolitik.

I ett slutkapitel granskas möjligheterna att dra slutsatser för svensk säkerhetspolitik. Hur skall man undvika att bidra till att dramatisera frågor på ett sätt som kan få oavsedda följder, samtidigt som man tillvaratar tidiga signaler om frågor som lyfts upp i vår omvärld och kan få negativa återverkningar för Sverige?

En introduktion till ämnet görs av NOG:s ordförande Staffan Riben och en introduktion till rapportarbetet föredras av Kungliga Krigsvetenskapsakademiens styresman Viceamiral Frank Rosenius. Seminariet modereras av Folk och Försvars Generalsekreterare Lars Ekeman.

Talare: 
Ambassadör Ingolf Kiesow,
Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Ambassadör Mikael Eriksson,
Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Jan Leijonhielm,
Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Kommentatorer:
Generalmajor Karlis Neretnieks,
Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Dr. Kristina Haraldsson,
Nätverket Olja och Gas (NOG)

Plats: ÅF’s huvudkontor, Frösundaleden 2A, Solna
OBS! Buss avgår från Gustav Adolfs torg kl. 12.40.

Anmälan till: senast 17 februari till anmalan@nog.se
__________________

Antal lästa gånger: 339
facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (No Ratings Yet)
Loading ... Loading ...

1 comment to Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik

  • Värt läsning, lyssnande:

    klart.se Fysiker&Meteorolog Martin Hedberg, känd från SVT:

    Vår påverkan på klimatet tvingar oss till geo-engineering
    Märkligt hur intensiv både kommentarer som ifrågasätter ”AGW-teorin” (Anthropogenic Global Warming) och mängden spam blir när vi skriver om klimatförändringar.

    Antropogena klimatförändringar beror varken på bilar, glödlampor eller brö, drostar. Antropogena klimatförändringar beror på att människan, framför allt sedan 1950-talet, netto har tillfört växthusgaser i form av koldioxid, metan, lustgas och freoner till atmosfären. Därtill har vi förändrat jordens albedo, såväl genom markförändringar som genom utsläpp av luftföroreningar. (Sedan kan man fundera på hur detta har gått till).

    ”Lösningen” på problemet, i den mån det finns någon lösning inom realistiskt närhet, ligger bland annat i att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser, storleksordningen -5 till -10% per år. I realiteten, om det genomfördes, skulle det betyda att människan inte kan utvinna allt fossilt kol som vi har inom ekonomisk och tekniskt räckvidd.

    Vi har därtill gjort oss kraftigt beroende på infrastruktur och systemlösningar (tex ekonomi och livsmedelsproduktion) som mer eller mindre förutsätter tillförsel av fossil energi. Tar man bort eller stryper den fossila energin så uppstår oönskade och i vissa fall livshotande systemförändringar. Detta gör att våra valmöjligheter allt mer liknar ett val mellan pest nu eller kolera senare. Och ju längre vi väntar desto mer pest och kolera blir det.

    Jag tror personligen inte att det är realistiskt att människan frivilligt låter energi ligga kvar i marken i form av fossilt kol. Finns det tillgängligt så kommer någon att gräva upp det och inom några månader eller något år så kommer någon annan att elda upp det. Restprodukterna, såväl växthusgaser som (främst i fallet med brun- och stenkol) skadliga luftföroreningar, hamnar i naturen och våra egna kroppar.

    Efterhand kommer dock vissa av de fossila resurserna att sina och, om efterfrågan fortfarande består, så kommer priset att stiga. Det leder dels till brist hos vissa konsumenter, dels till att det ytterligare fossilfyndigheter blir ekonomiskt tillgängliga.

    (Jovisst blir det även mer lönsamt med förnybar energi i takt med stigande energipriser. Men det är inte antalet vindkraftverk som begränsar klimatförändringarna, det är mängden kol vi inte brytersom gör skillnaden. Och när energipriset stiger så blir fortsatt lönsamt att bryta det fossila kolet.)

    Realistiskt så bör man, som slutsats av detta, ta sig en funderare på vilka konsekvenser detta får på klimat- och ekosystem, inklusive oss själva och våra samhällen. Därefter bör man förbereda sig på dessa konsekvenser.

    Det betyder inte att man skall ignorera sitt ansvar. Men jag kan samtidigt förstå att det kan kännas rationellt att förneka sammanhangen.

    Det är lite grann som att supa sig full: Man skall inte bli förvånad om man blir yr eller får huvudvärk efterhand. Men man kan ju prova att förneka det. Ett tag. Sedan får man acceptera situationerna som uppstår.

    Vi har i vissa sammanhang kommit fram till den punkten. Det ser riktigt illa ut, och det kan bli värre.

    Realistiskt sett så närmar vi oss punkten där vi blir tvungna att vidta åtgärder i form av ”geo-engineering”. Det är inte en så lustig situation och den kommer att skapa nya komplexa säkerhetspolitiska situationer och doktriner. Som vi bäddar får vi, och våra barn, ligga. Den form av Geo-engineering som ligger närmast till hands, ”Solar Radiation Management”, löser inte det grundläggande problemet, den dämpar bara symptomen. Den skapar också helt nya problem.

    /Martin

    PS. Nej, man skall inte ge upp. Men man skall inte heller vara naiv. DS.

    4 Kommentarer »

    Publicerat i Förnekande, Klimat

    måndag den 30 januari 2012 kl 7:34
    Det blir kallare, trots global värme
    Det blir allt kallare!

    Kommande dagar blir det i princip kallare för var dag som går. Högtrycket över Ryssland, med sin västra flank över oss i Skandinavien, består. Som det ser ut så håller det i sig i alla fall en vecka, möjligen längre.

    Kylan orsakas av att… det är vinter. Nu kanske någon hävdar att det rimligen även var vinter även i december, och då var det minsann inte så kallt. Jovisst, är det så. På lite mer regional skala så orsakas kylan av att högtrycket blockerar lågtrycken från att komma in med mild Atlantluft. Istället är det kall rysk luft som förs in över Skandinavien med sydostliga vindar (det blåser medurs kring högtrycken).

    Det är också kallt för att utstrålningen är större än instrålningen. Det är långa nätter och när det väl är dag så är dels solen inte så länge över horisonten, dels blir strålgången genom atmosfären längre, dels är det flack vinkel mot marken som skall värmas. (Men det faktum att jordaxeln lutar bort och vi är lite längre från solen under vintern är inte orsaken till att det blir kallt, det är för liten skillnad.)

    Hur kallt kan det bli? Riktigt kallt, främst i inlandet! Två saker bidrar väsentligt: Dels om det är kall luft som transporteras in över oss, dels om molntäcket spricker upp nattetid och det är vindstilla.

    Det första, transport av kalluft (eller advektion av kalluft som vi insnöade säger) kommer att göra att det blir ännu lite kallare med början den 2:a februari. Kalluften ligger sedan kvar och skvalpar över oss fram till veckoslutet. Då, i början på nästa vecka, blir det lite mindre kallt, dvs ungefär som nu.

    Och hur var det nu med den globala uppvärmningen? Det är lätt att snacka om den när det regnar i december, men nu när kylan håller tom Skåne i sitt grepp? Gick det över?

    Nejdå. Globalt sett är det fortfarande varmt. Ingen har sagt att det skall vara x grader varmare på alla platser under alla årstider. Klimat är statistik på väder. Jordens medeltemperatur är… jordensmedeltemperatur. Det är just medelvärdet av alla mätningar. Och i medeltal så minskar antalet kalla dagar/platser samtidigt som antalet varma dagar/platser ökar.

    När vi nu har det kallare än normalt här i Skandinavien så kompenseras det, med marginal, av att det är varmare någon annanstans. Detta ”någon annanstans” är större till ytan än det som täcks av vår kyla och/eller så är det ännu varmare än vi har det kallt. I medeltal ligger det i alla fall på plus.

    ”Det svänger” sa katten i Aristocats. Det gör det, kring ett medelvärde. Och när svängningarna ändrar sig så mycket att dessmedelvärde flyttar sig, då har något i grunden förändrats.

    Den globala uppvärmningen har inte upphört bara för att det är kallt hemma på min gata i stan. En enskild gata är helt enkelt inget bra mått på en global parameter.

    På samma sätt så är ”varmare än normalt” inte något bevis för global uppvärmning eller den förstärkta växthuseffektens verkningar. Men det är en konsekvens av det. På samma sätt är det med antalet dagar med sträng kyla. De har minskat, vilket är enkonsekvens av en förstärkt växthuseffekt.

    Det kan uppenbarligen fortfarande förekomma kalla dagar, även i en varmare värld. Passa på och upplev dem, för de blir allt färre.

    /Martin

    PS. Jo jag kan höra hur en del folk svär över kylan. ”Skall bli skönt att slippa den” (?). Kruxet är att man får en hel del annat jobbigt på köpet. DS.

    26 Kommentarer »

    Publicerat i Allmänt, Klimat, Prognoser

    lördag den 28 januari 2012 kl 13:58
    Högtryck och kallare, ett tag i alla fall
    Sakta kallare?

    Som ni har märkt så svänger prognoserna en del just nu. Mycket frustrerande!

    Högtrycket ser i alla fall ut att blir kvar med sitt centrum över Ryssland. Det blockerar lågtrycken från Atlanten. Högtrycket medför även att kall luft förs in över Skandinavien med sydostliga vindar.

    Först passerar dock den kalla luften över den, relativt sett, varma (inte lika kalla) Östersjön. Fukt och värme förs då över till luften varvid det bildas konvektion, moln och efterhand snöfall.

    Nederbörden/snöfallet berör främst landskapen närmast havet i öster. Men molnen överlever även längre in över landet. Detta gör att vi har det både kallt och molnigt. I vissa fall är molnen inte lika täta och då sjunker temperaturen ännu mer pga utstrålning av värme.

    Sommartid betyder högtryck precis tvärtom: Klart och varmt väder.

    Om man tittar en vecka framåt så antyder Europeiska ECMWF att det skall bli riktigt kallt, medan amerikanska GFS istället säger att det blir mildare.

    Det här kan låta som en stor motsättning, men i grunden handlar det om hur ett paket med kalluft bildas och rör sig kommande sju dagar. Att göra långa prognoser är som att skjuta prick på långa avstånd: Ju längre sträcka/tid, desto mer faktorer hinner påverka utfallet. Ju närmare vi kommer, desto mer precis kan man vara.

    /Martin

    23 Kommentarer »

    Publicerat i Prognoser

    torsdag den 26 januari 2012 kl 7:22, uppdaterad: 26 januari 2012 kl 7:39
    Fägelse för väderprognoser?
    Svenska Dagbladet rapporterar idag om ett till synes absurt lagförslag i Sydafrika. SvD skriver i ingressen att ”Nu ska det bli olagligt att sia om vädret i Sydafrika. Den som varnar för ett annalkande oväder kan dömas till fängelse, om det styrande partiet ANC får som det vill.”

    Telegraph poängterar att det bara blir fängelse (dock upp till tio år!) och böter för felaktiva varningar om tex stormar.

    Syftet sägs vara att undvika kostsamma och onödiga evakueringar av städer. Men det syftet sägs vara en skenmanöver för att maskera det egentlige syftet: Att kontrollera och begränsa information. Det styrande ANC sägs vilja skaffa sig monopol på bland annat något som borde vara varje medborgares skyldighet och rättighet: Att varna andra för faror.

    Är det en storm i ett vattenglas (får man varna för det ) eller ett första steg mot begränsad yttrandefrihet?

    Förslaget har rört upp många känslor. En ägare till en vädersajt, Randolf Jorberg, är i alla fall upprörd. Jorberg menar att det nya lagförslaget inte bara inskränker friheten utan dessutom är helt onödigt eftersom man redan 2001 beslutade att:

    ”Only the Weather Service may issue severe weather-related warnings over South Africa in order to ensure that there is a single authoritative voice in this regard.”

    Ivo Vegter konstaterar att internationella vädersajter kan tvingas stänga ner sina tjänster som berör Sydafrika.

    Många menar som sagt var att lagförslaget är en del av en strategi att begränsa yttrandefriheten. Det gör givetvis många oroliga och upprörda.

    Å ena sidan så har staten skyldighet dels att ta hand om sina medborgare och informera dem om faror. Å andra sidan så är det inte ovanligt att privatpersoner och kommersiella aktörer utvecklar bra verktyg snabbare än staten förmår göra.

    Dessutom har staten skyldighet enligt WMO, World Meteorological Organisation, ett organ under FN, att göra väderdata tillgängligt till allmänheten och kommersiella aktörer.

    Sydafrikanska motsvarigheten till SMHI, South African Weather Service (SAWS), beslutar alltså att man inte får varna för stormar eller oväder utan skriftligt tillstånd från dem. Men man har inte definierat var gränserna går. Om man tex ser en tornado dra in och skriver om det på webben så kan man alltså dömas till böter eller fängelse, tex om tornadon inte följer den väg som man sagt (dvs gjort en prognos att den skall göra).

    Nu kan ju någon säga att man först måste ställas inför rätta innan man kan dömas till fängelse. Det är inte så att man åker i finkan för att ha gjort prognoser. Det är om man blir dömd för att ha gjortfelaktiga prognoser som man ligger risigt till.

    Kruxet är att lagförslaget i sig inte bara begränsar yttrandefriheten, det hämmar utvecklingen av system och kommunikation för att varna för vädersituationer som kan skada liv och egendom: Vem vill utveckla såna system om staten enligt lag har monopol på informationen och dessutom kan döma dig till böter eller fängelse om du gör fel? Och vem är det som avgör om du har gjort fel?

    Nu kan man säga att det var väl okay om nu staten har en myndighet, SAWS, som sköter om prognoser, varningar mm till punkt och pricka. Men SAWS är inte perfekta och för säkerhets skull skall man minnas att de minsann inte tar ansvar för eventuella egna felprognoser: Man uppdaterar de nya stadgarna med texten:

    ‘Limitation of liability
    27A. Neither the Weather Service nor any other person acting on behalf of the Weather Service is liable for any damage, loss or injury caused by any act performed or omitted in good faith, in the course of exercising a power or performing a function assigned by or under this Act.’’.

    Den statliga SAWS förbjuder först sina medborgare att, utan skriftligt tillstånd, varna för oväder. Straffet är böter eller fängelse upp till tio år.

    Samtidigt säger man att om SAWS själv skulle göra fel så kan man inte ställas till ansvar för det.

    Detta parallellt med att den tekniska och kommunikativa utvecklingen sprungit förbi den statliga vädertjänsten.

    Eller så är det bara juristerna på SAWS som inte riktigt kunnat förutse hur deras lagförslag skulle tolkas av allmänheten. De kanske tänkte goda tankar men så blev det fel ändå. (felprognos?)

    Hur som helst så är det inte ett populärt förslag.

    /Martin

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

MediaCreeper Creeper bloglovin Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!