Donationer

Bok- och film tips

ASPO kalender

december 2011
m ti o to f l s
« Nov   Jan »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

Besökskarta

bloglovin

Arkiv

Kategorier

Global energi produktion

Koldioxidhalt

CO2 utsläpp under året

Euro vs US Dollar

Subventioner av förnyelsebar energi: miljövinst eller miljömässigt och ekonomiskt vansinne?

Print Friendly

En text om rimligheten i subventioner av förnyelsebar energi, återvinning mm.

I Sverige bränns  fossil naturgas (metan) varje år motsv. ca 13 TWh (terawatt-timmar). För att få en känsla för hur mycket detta är, så förbrukar vi totalt netto ca 376 TWh energi  i Sverige varje år, vara ca 145 TWh är el. Dessutom har vi ett par hundra TWh förluster, främst i kärnkraftverk, som bara ger 1/3 el av den tillförda energin. Det mesta av den fossila gasen kommer från Danmark och används i främst fjärrvärmeverk som producerar el och värme. Grovt räknat så blir 1/3 av energin i gasen till el, resten blir värme som distribueras ut i städernas fjärrvärmeverk, främst längs västkusten där gasledningen går. Så naturgasen är en mindre, men inte alls obetydlig energikälla i Sverige. Detta kan jämföras med biogas, som egentligen är samma sak som naturgas, med skillnaden att biogas framställs som regel i Sverige av svenska råvaror, främst biologiskt avfall, tex. matavfall, avloppsslam mm. Biogasen kräver alltså någon form av arbetsinsats, av både annan energi och kapital för att produceras. Enligt ett faktablad från branchorganisationen Biogas syd  så är produktionskostnaden för biogas grovt räknat ca 20-30 öre / kWh. Skall gasen uppgraderas till fordonsdrivmedel så fördubblas kostnaden. Biogas-anläggningar får dessutom subventioner från staten av olika slag.

Vi bränner alltså typiskt 10 ggr mer importerad fossil naturgas än biogas i Sverige, och det mesta går till att producera el och värme. En fråga man bör ställa är om det är ett rimligt beslut att investera pengar och  energi i att konvertera bio-avfall till gas, istället för att bränna bio-avfallet direkt i ett värmekraftverk, och direkt ersätta fossil gas? Vilket ger mest ”pang-för-pengarna”, miljömässigt och ekonomiskt? Förvisso kan det vara så att en del av råvaran till biogasen inte kan brännas direkt, utan konvertering till biogas är det enda alternativet. Men en betydande del, tex. allt matavfall kan brännas direkt utan konvertering till biogas. Därmed kan den direkt ersätta fossil gas, utan extrakostnaden som konverteringen till biogas medför.  Har någon gjort en sådan analys av rimligheten i dessa subventioner?

Samma resonemang kan föras kring subventioner till vindkraft. Statliga Energimyndigheten har under programmet ”PFE” (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri) stöttat projekt som sparat ca 1.45 TWh el-energi per år, till en investeringskostnad på totalt 700 miljoner kr.  Om vi enkelt antar att dessa 1.45 TWh är helt jämnt fördelade under året (mycket konservativ beräkning) så har detta initiativ sänkt elförbrukningen med 165 MW i det svenska elnätet. Investering: 700 miljoner kr. Vid en högt räknad kalkylränta på 10% så kostar denna energi i form av ”nega-watt”  alltså 70 miljoner kr per år. Kostnad per sparad kWh:  4.8 öre per kWh. Att producera vindkraftsel kostar ca 76 öre / kWh (vattenfall), och detta kan vara svårt att räkna hem om vindkraften inte skulle få några subventioner. Denna ganska enkla analys visar att kostar alltså mer än 10 gånger så mycket att få fram ytterligare en kWh vindkraftsel jämfört med att spara en kWh el i den el-intensiva industrin. Frågan jag ställer mig är alltså : Varför byggs vindkraftverk med skattesubventioner, när du får minst 10 ggr mer ”pang för pengarna” genom att spara energi i industrin?

Ett tredje exempel: återvinning av papper & plast. Om det kostar mer energi att återvinna tex. papper och plast, än den fossila energin man skulle kunna ersätta genom att bara bränna upp avfallet direkt, har man då gjort någon vinst genom återvinningen? Miljömässigt eller ekonomiskt?

Såna här funderingar får mig att undra om jag är korkad, eller om jag missat något… Kommentarer välkomnas…

Mats Lindqvist, ASPO Sverige

Källor: http://www.ekonomifakta.se

Svenskt gastekniskt center: http://www.sgc.se

Sveriges energimyndighet: http://www.energimyndigheten.se

Biogas syd: www.biogassyd.se

Vattenfall: http://www.vattenfall.se/

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (1 votes, average: 5,00 out of 5)
Loading ... Loading ...

22 comments to Subventioner av förnyelsebar energi: miljövinst eller miljömässigt och ekonomiskt vansinne?

  • Daniel

    Jag håller verkligen med din om negawatt. Däremot KAN förstås biogasen dels uppgraderas till fordonsgas och restprodukten användas som gödning. Att så sällan görs är en annan sak.

    Som APSO-anhängare tycker jag att det är viktigt att ställa om till en tid utan fossila bränslen. Då är negawatt bättre än vindkraft och dyr biogas bättre än billig fossilgas.

    Samma argument kan användas för plasten. Dvs att återvinning blir ett måste när vi inte har oändligt med ny råvara. Vad gäller avfallsförbränning är jag genrellt skeptisk till att bygga upp ett industriellt system för detta, eftersom det gör oss beroende av stora avfallsmängder, som i sin tur är beroende av materiellt överskott och billig olja.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 2 Thumb down 0

  • Jag tycker det låter som kloka funderingar.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • En lösningen på ineffektiviteterna som du nämner i första stycket vore att över huvud taget sluta elda gas för att få värme och i stället värma husen med spillvärmen från kärnkraftverken. Men det var inte så de byggdes och att göra det i praktiken skulle minst kräva nya turbiner och mycket långa fjärrvärmeledningar och helst nya mindre kärnkraftverk närmare värmekunderna. Även den idén hänger på vad som det är möjligt att investera i.

    Mest pang-per-peng ger troligtvis biogas som ouppgraderad används till lokal småskalig kraftvärme och för små anläggningar enbart värme. Att uppgradera biogasen till lagringsbarhet och fordonsmotorstandard, distribuera den i mackar med högtryckspumpar och använda den i speciella bilar uppfattar jag som en strategi för att vartefter bygga upp en ersättning till bensin och diesel som ger CO2 utsläpp och givetvis kommer att sina. Det finns ett par funktioner till, den första är gasmotorernas milda avgaser som gör rejäl nytta med bussar i stadstrafik. När det begav sig här i Linköping var trådbussar huvudkonkurrenten till biogassatsningen och kanske hade även propandrift kunnat komma upp på banan, på den tiden var även dieselmotorerna sämre med skitigare avgaser. Sedan fyller även biogas till fordon ett politiskt behov av att Göra Något, samma funktion har även en hel del av återvinningen. De livsmedelsgeggiga blandade plastförpackningarna i soprummen är ingen attraktiv råvara för materialåtervinning men de lär bli det vid någon höjd på oljepriset.

    Behovet att Göra Något påverkar även balansen mellan vindkraftssubventionering och elbesparandesubventionering. Där spelar det även in att det fanns en förhoppning om att utveckla vindkraften så den kan ersätta kärnkraften och vindkraften har många fler som lever av den och får då mer eller mindre automatiskt större politisk betydelse.

    De här politiska och även praktiska optimeringsproblemen är en stor anledning att hålla sig till generella styrmetoder som CO2 skatter och låta bli att pilla i detaljer.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Tommy Grön

    Det är roligt att någon tar upp dessa frågor.

    Alla pratar om hur många träd man sparar på att återvinna papper, men när man summerar hanteringen runt återvinningen, är det inte bättre att ta tillvara energin i ett kraftverk? Och träden som nu inte blir nedhuggna i syfte att bli papper, kan det inte vara så att de egentligen blir nedhuggna ändå, men blir till flis och pellets för kraftverk?

    Återvinningen och sopstationerna börjar också bli så omständiga att folk antingen är rabiata sopsorterare, eller skiter i det helt och hållet. Det kan vara långt till närmaste återvinningsstation, och då är det mycket lättare/bekvämare att antingen ta bilen dit (vilket på nåt sätt får hela miljöaspekten att tappa bärkraft) eller att man helt enkelt struntar i det och bara häller ned allt i sopnedkastet.

    Det absolut bästa miljöarbetet gör ju de som åtaranvänder andras saker. Dvs, köper begagnat. Sedan är det ju märkligt att staten med alla medel försöker stävja begagnathandeln, dels genom förbud att faktiskt återanvända saker folk slängt, dels genom att med olika påbud i allt större grad förhindra privathandeln genom att begränsa kontanthantering osv.

    Sedan har vi subventioner av olika miljöbränslen. Som vanligt när staten lägger sig i så får man oanade konsekvenser. Som etanolfabriker som använder fullvärdig föda som råvaror, resultatet är högre matpriser, vilket i första hand drabbar fattiga människor. Med tanke på subventioner som jordbruket redan får, så kan man också fråga sig hur mycket olja/energi som egentligen gått åt för att tillverka den där tanken med etanol som ”miljömedvetna” driver sina bilar med.

    Staten ska inte syssla med subventioner, det blir i stort sätt alltid fel. Undantaget är stöd till forskning/utveckling, och med viss tvekan så kan det vara motiverat att subventionera diversifiering som en del i samhällsskyddet. Dvs, staten kan i vissa fall ge stöd för att få ett system med flera olika typer av kraftverk, i syfte att skapa en viss redundans och undvika ett alltför ensidigt beroende av en enskild råvara/leverantör etc. Det ser jag dock mer som en fråga för civilförsvaret, och inte en politisk fråga där man öser pengar över en bransch för att tilltala en i stort outbildad massa som skriker efter mer eller mindre genomtänkta ideer för att ”skydda miljön”.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Jakob H

    Tack för en bra blogg som följt men inte kommenterat på. Du har några kloka tankar, men också några mindre.

    Om vi ska tänka helt japanskt vad gäller Lean som produktionsmodell, så skulle vi försöka se var det finns spill i produktionssystemet. Det värsta ”spillet” är det som går förlorat utan att vi kan använda det till någonting. Här är både Mats och Magnus inne på att återanvända spillvärme för att värma på annat ställe. Det är smart, men Forsmark ligger ute vid havet, långt från samhällen.

    Sen har vi diskussionen om att bränna kolväten i bilar. Det måste vara helt vansinnigt. Ty energi kan ju inte förbrukas utan bara omvandlas. När vi omvandlar kemisk energi som ligger lagrad i kolväten, frigörs mycket värme. En vanlig explosionsmotor i en bil har väl en verkningsgrad på 55% kanske. Alltså förlorar vi väldigt mycket bara för att flytta bilen framåt! Sen har inte bilar energiupptagning av rörelseenergin, som moderna tåg eller elbilar har. Jag är lika fascinerad varje gång jag kör vår bilpools-Prius, och hur den laddar batterierna när jag bromsar. Varje gång du ser en bensin/diesel/gasbil bromsa med baklyset är det den värsta kråkbrännarmetoden vi har. Ett modernt tåg återvinner rörelseenergin till elektrisk energi och matar upp det igen på luftledningen. Varför har vi inte infört krav på att bilens generator skall fungera som broms inne i stan, och ladda bilens batterier? Så stora batterier som kan ge 30 hästkrafter extra vid acceleration?

    Elektriskt drivna fordon kan drivas av kärnkraft, vattenkraft, naturgas, solkraft. Elenergin kan fraktas långt och därför kan man försöka säkerställa tillgången på energi på många sätt. Om fordonet bara drivs av ett drivmedel blir det sårbart.

    Sen är det det här med bränna upp. Jag är fascinerad över att så få använder värmekamera på sin radhus, villor eller byggnader. Om man går med värmekamera en stund ser man gott om platser som skulle må bra av tilläggsisolering, extra tätningslister, eller andra åtgärder. Myndigehterna vill att vi skall byta till lågenergilampor- men de har en effekt på 40Watt. Hur mycket energi drar inte ugnen när man lagar falukorv i ugn? Eller bakar surdegsbröd? Ugnen och köket drar enorma mängder energi. Där skulle hushållen kunna spara. (Notera att jag ännu inte börjat diskutera spill och effektivisering av industrierna, voj voj)

    Slutligen bör vi tänka på begreppet ”skräptrappan”. Varje produkt vi köper befinner sig längst upp på exergitrappan. Vi har tagit naturens råvaror, lagt till människans arbete, solens energi, och maskinernas arbete. Produkten är tillverkad och producerad av mängder av energi, många svåra att spåra. Om vi tar ett skrivbord på kontoret, ja då befinner det sig längst upp på produkttrappan. Näst steg är Återbruk, när skrivbordet blir arbetsbänk i garaget. Det är samma produkt men till ett nytt ändamål. Nästa steg är Återanvändning, när skrivbordsskivan fungerar som bokhylla i förrådet och skruvarna används i ungarnas koja. Produkten bara lite förändrad men inte omgjord. Nästa steg skulle vara att träskivan krossas och blir en spånskiva, i en byggskiva kanske. Materialet består fortfarande av sina grunddelar- träceller. Sen kanske skivan kan malas ännu finare och bli pappersmassa, ett par gånger först som skrivpapper och sen som kartong. Sen slutligen blir det hushållspapper som åker till komposten och rötas eller bränns. Varje gång vi går nedåt på skräptrappan så tappar vi exergi- energi, råvara och arbete. Att bara bränna upp är slöseri av begränsade naturtillgångar, eftersom spillvärmen i kraftverken är stora. Därför ska vi sträva efter att hålla oss kvar så högt upp på skräptrappan som möjligt.

    Varför ska man paketera i plast och papper? Såg igår att caféet Barista kör alla sina plastmuggar gjorda av majs. Jag varken såg eller kände någon skillnad. Det skulle kunna vara så att majs, som är väldigt energitätt, är en bättre råvara till förpackningar än de tidigare.

    Så, fortsätt att fundera på sånt här! Det är därför jag kommer tillbaka

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 0

  • Tommy

    Nej, jag tror inte du har missat något, snarare börjar du vakna upp och se att miljötänket i vissa fall faktiskt gör mer skada än nytta.

    Börja med sophanteringen, man kan ifrågasätta en del av det idoga sorterandet. Ta papper och annat brännbart, man kan ifrågasätta om det inte är mer lönsamt att låta kraftverk dra nytta av den energin än att man ska sortera. Hantering och transporter, i vart fall i vissa regioner, orsakar antagligen mer skada än man vinner på sorteringen. Dessutom så undrar jag om inte en del av de träd man påstås rädda genom pappersåtervinningen ändå huggs ner, men blir till flis och pellets till våra värmeverk.

    Nu kan inte, och ska inte allt avfall brännas. Biologiskt avfall är dessutom ofta väldigt rik på vatten, energin för att torka detta, (oavsett om man först torkar det eller om man eldar upp det direkt), gör den slutgiltiga verkningsgraden låg.

    Dessutom har rötslammet som blir över efter man utvunnit biogasen, en enorm potential i jordbruket som gödningsmedel. Moderna gödningsmedel tillverkas ju idag av naturgas…

    Det största miljöarbetet görs dock ändå av de som är villiga att återanvända andras begagnade saker. Ändå så gör staten detta svårare och svårare för varje år. Man motarbetar kontanthantering, loppmarknader, och dessutom är det olagligt att ta tillvara andra människors avfall om man inte är företaget med avtalet. De småföretag som trotsallt försöker sig på att tillhandahålla begagnade produkter till privatpersoner måste betala moms, stå för garanti osv, vilket gör att dessa försvinner då det är mer arbete med att rekonditionera dessa, men man kan inte ta betalt för detta.

    Sedan har vi subventionerna… Som vanligt när politiker lägger sig i, så får man oanade konsekvenser, som etanolfabriker som använder fullvärdiga matråvaror. Resultatet är inte bara tveksamt rent miljömässigt, då man ofta använt mer energi för att odla råvaran än man får ut i etanol, utan slår mot fattiga människor då matpriserna går upp.

    Visst ser jag ett visst behov av subventioner, samhället kan inte lägga alla ägg i samma korg och alternativa energislag behövs som komplement, redundans och för att undvika att vi hamnar i en situation där vi som samhälle blir alltför beroende av enskilda råvaror/leverantörer osv. Men det är mer en fråga för civilförsvaret än en politisk fråga enligt min mening.

    Energibesparing är ett annat intressant område, ta kvicksilverlamporna t.ex. Egentligen en usel produkt i svenska klimatet. På sommaren behövs den inte, vi har ljus så det räcker ändå. På vintern fungerar den dåligt. Inomhus så genererar ändå glödlampan värme, så för en hyggligt välisolerad stuga på landet kan man diskutera om den elbesparing man gör (direktverkande el är en väldigt usel uppvärmningsform) verkligen motiverar det högre priset. Dessutom får man andra miljöproblem.

    Bland mina vänner och bekanta är det f.ö. en mycket stor andel som de senaste 20 åren lagt ned betydande möda på att energieffektivisera sina hus, dels med isolering, dels genom att byta uppvärmingsform, coh då särskilt de som värmer sina hus med el. Dessa åtgärder har gjort ett ofantligt större avtryck på elförbrukningen än den påtvingade miljöbomben kvicksilverlampor gjort.

    Utifrån egna erfarenheter, men även närstående som jobbat inom industrin, så finns/fanns det absolut ett stort energisvinn, framförallt inom vissa processindustrier. En del av detta är relativt enkelt & billigt att ta hand om och återvinna, men liksom fallet med kärnkraftverken som egentligen släpper ut alldeles för mycket varmvatten till ingen nytta i havet, så är problemet att presumtiva energikunder befinner sig alldeles för långt bort. En del av problemet är även att alternativen är bekvämare.

    Men det största problemet, och särskilt gäller detta fjärrvärme, är fjärrvärmeproducenternas girighet. Vissa fjärrvärmeproducenter har väldigt låga produktionskostnader, men när oljepriset stiger, så höjer de ändå taxorna. Det är faktiskt ett flertal bekanta till mig som tackat nej till fjärrvärme när möjligheten erbjudits av just denna anledning. De misstror den monopolställning deras fjärrvärmeleverantör får, och med facit i hand, med all rätt.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Hej Mats!
    I vanlig ordning lyfter du fram några tydliga suboptimeringar kring energi, som jag tror att få har tänkt på. Ett skäl kan vara att vår nuvarande energipolitik, miljöpolitik resp finanspolitik lever sina egna liv där målen bl a är oförenliga. Sen finns det ingen överblick och den vänstra handen vet inte riktigt vad den högra gör.

    Ansvaret för effektivisering, produktion och konsumtion av energi ligger liksom inom olika ansvarsområden. Ta bara egenproduktion av biogas i jordbruket. Svenska bönder skulle enkelt kunna bli självförsörjande på bränsle/biogas och kunna leverera biogas till 10 % av den svenska fordonsparken, 400 tusen bilar. Detta gjorde vi två reportage om på Ställ om för 3-4 år sedan. http://www.stallom.se Och inget har hänt sen dess trots politiska löften, låsningarna finns kvar, ett EU-direktiv. Frågan ligger kvar olöst på bla Trafikverket, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och ngn ytterligare myndighet. Andreas C kände till problemet, men troligtvis är det böndernas egna organisationer LRF som sätter stopp. De vill ju fortsätta leverera diesel till sina ”jordbruksslavar” till medlemmar.

    Samordning och styrning är ju inte Alliansregeringens bästa gren. Man vill ju ha valfrihet och mångfald och det du beskriver är väl konsekvensen av fria marknadskrafter och marknadslösningar och påhittad konkurrens?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Ge JORDEN och alla barn bästa JULKLAPPEN, GRATIS = Din namnteckning:

    http://www.radikaliseraklimatpolitiken.nu

    GOD JUL -o- GOTT NYTT ÅR!!!

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Eric Zinn

    Mycket bra funderingar, Mats! Dock har du trampat på mina ömma biogastår. :)
    Till min kännedom är det ytterst lite av den biogas som uppgraderas som används till något annat är fordonsdrift. Utöver ovannämnda fördelar är också aspekten att biogas är det enda biobränslet som kan göras med avfall idag, även om man forskar mycket på att göra även bioetanol och biodiesel från avfall. En viktig aspekt när oljepriserna fortsätter uppåt tillsammas med priserna på livsmedel.
    I veckan kom också produktionen av flytande biogas i Lidköping igång. Ett spännande projekt som levererar ett nytt alternativ för tunga transporter.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Mats Lindqvist

    Eric Zinn m.fl. För det första, kul med många kommentarer. Det är säkert så att viss råvara till just biogas, inte kan användas till något annat än biogastillverkning. Och då är det ju såklart en vettig satsning. Men den viktiga poängen, som kanske är mer tydlig i vindkraft-exemplet, är att vi bortser från den lågt hängande frukten i processindustrin och bygger istället tex. dyra vindsnurror och biogasanläggningar till förbannelse. Så länge fossilenergianvändningen är långt mycket större än den förnyelsebara energin så visar analysen att det ger betydligt mer resultat att satsa på att minska och effektivisera fossil-energianvändningen, än att bygga ut förnyelsebart. Att bränna papper & plastsopor och därmed ersätta fossil gasimport, istället för att använda (fossil?) energi för att återvinna materialet.

    Sen finns ju vissa svårigheter; man kan ju inte tvinga ett företag att se över sin energiförbrukning. Jag kan ge ett exempel på det.

    I Bolidens Aitikgruva (koppar) så uppgraderade man nyligen med två nya s.k. autogenkvarnar på sammanlagt ca 45 MW. (Ja ni läste rätt, 45 megawatt).

    http://www.nyteknik.se/nyheter/verkstad/verkstadsartiklar/article256926.ece
    http://www.nyteknik.se/nyheter/automation/article263757.ece

    Dessa maskiner krossar typiskt 4400 ton malm per timma. Samma krossningsarbete hade kunnat utföras med mindre än 10 MW om Boliden istället använt konventionella konkrossar. Då hade man visserligen fått mala lite mer i det efterföljande mal-steget, men knappast för mer än 10 MW. Så Boliden valde en lösning som drog minst 25 MW mer, än den energisnålare lösningen, och som inte heller var direkt billigare. Samtidigt engagerar sig Boliden i diverse lobbying verksamheter för att bygga mer kärnkraft osv. De var f.ö. med i det här ”PFE” programmet för energibesparing som Energimyndigheten dragit i. Jaga mygg och svälja elefanter… 25 MW dygnet runt, året runt, i onödan, det blir 219 000 000 kWh per år… Motivet bakom detta beslut är oklart, men jag gissar att man pekat på underhållsintervall. En annan gissning är att vissa personers/beslutfattares kunskap blivit irrelevant om man satsat på ny annorlunda teknik. Jag kan också avslöja att på andra håll i världen där gruvor tar energiförbrukning på större allvar, där satsar man på energisnålare konkrossar i stället. Jag råkar ha en forskningsbakgrund inom stenkrossning, därför känner jag till exemplet. /Mats L

  • Biogasproduktionen är speciell på det viset att det inte spelar någon roll om råvaran är blöt, det går utmärkt att göra biogas av råvaror som inte går att bränna då de inte innehåller energi nog för att förånga vattnet i dem eller är så blöta att det inte är intressant att torka dem med spillvärme före förbränning.

    Sedan är det en kul egenskap att processen kan suga i sig i stort sett vad som helst med biologiskt ursprung och desto mer man blandar olika råvaror desto bättre kan det bli då bakterierna gynnas av allsidig kost. Har en region en biogasanläggning blir massor med olika återvinningsinitiativ rimliga.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Petter

    Här är en pdf från Chalmers angående rötning, förbränning och kompostering av hushållsavfall:
    http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/26313.pdf

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Mats Lindqvist

    Petter, tackför infon. Det står i sammanfattningen att ”Förbränning med utvinning av el och fjärrvärme är det miljömässigt klart bästa alternativet för hushållens källsorterade matavfall.”

  • Så länge vi diskuterar och tror eller vill tro att det är möjligt att ersätta den fossila energin till 100 % med förnybart och genom effektivisering kommer vi att fortsätta suboptimera och göra felaktiga investeringar.

    Jag menar att det är dags att inse att vi aldrig kommer att kunna ersätta den fossila energin. I bästa fall kommer vi i Sverige om 15-20 år kanske kunna disponera 30-40 kWh person och dag mot nuvarande 200-250 kWh.

    PS. Tommy, att lägga ut rötslam är inte helt oproblematiskt med tanke på de tungmetaller och andra tveksamma kemikalier som finns ackumulerat i slammet.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • jeppen

    Martin: Var får du 200-250 kWh ifrån? Är det per dag? Per år? Per dag drar vi ca 60-70 kWh/capita i olja och per år cirka 20-25 MWh.

    Mats: När det gäller PFE så är det frågan om att ta lågt hängande frukt först. Vi kan aldrig hoppas på att nästa investerade krona ger lika mycket pang för pengarna. Effektivisering i all ära, men 10 miljarder civiliserade människor måste ha rätt mycket energi hur det än är. Även om vi skulle klara oss på låga 2 kW/capita mot 5 kW/capita i vettiga västländer så blir det ändå 20 TW, vilket är mer än idag.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Jörgen Andersson

    Tack Mats!
    Det som slår mig är hur din text ger så många kommentarer utan att den berättigade upprördheten över det samhällsekonomiska vansinnet infinner sig.
    Du beskriver några groteska vansinnigheter, men kärleken till den så kallat förnyelsebara energin tycks vara större än allt förnuft i världen.

    I botten måste det väl vara tillväxtmytologin som maskerar detta systematiska slöseri?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Per

    Teknikutveckling
    En poäng som kan göras om subventioner av olika energislag är att staten påskyndar teknikutveckling och att man därför inte bör jämföras med alternativkostnad idag.

    Om inte USA och Sovjet hade lagt miljarder av skattebetalarnas pengar på att åka ut i rymden så hade vi antagligen inte haft mycket av den rymdteknik vi använder oss av idag. Kanske främst sateliter. Utan stora olönsamma satsningar av stater går teknikutvecklingen långsamt. Kapitalismen är faktiskt inte så bra på att stödja långsiktiga projekt. See gärna allt fantastiskt som kommit från DARPA.

    Numera vill de flesta staterna inte satsa miljarder på enorma statliga projekt utan politikerna vill istället skapa konstgjorda marknader. Företag ska utveckla tekniken eftersom det anses effektivare. Solenergi är en sådan teknik, som idag inte är kostnadseffektiv men som inom några år kan bli det. Kostnaden för att producera el från solljus har gått ner enormt de senaste åren, och om priserna fortsätter falla lika snabbt kan det bli en stor kostnadseffektiv energikälla. Den stora solenergiindustrin som driver denna utveckling skulle helt enkelt inte funnits utan enorma subventioner i länder som USA, Tyskland och Spanien.

    Alternativkostnader
    Ett annat argument för subventioner av lokalt producerad energi är att den kan ha lägre alternativkostnader. Om t.ex. inte USA och Europa var beroende av olja från mellanöstern så hade vi inte behövt spendera miljarder på vår millitär därborta. Om inte alla kostnader tas med i priset av en råvara, vilket det aldrig görs, så är det lätt att subventioner upplevs olönsamma även fast de inte är det.

    Avskrivningstider
    Ett ytterligare argument är långa avskrivningstider. Antag att ett land behöver öka sin eltillförsel och väljer mellan ett gaskraftverk och ett (framtida) solkraftverk. Gaskraftverket är relativt billigt att bygga men gasen kostar varje år. Ponera att det fanns dyra solkraftverk som höll i 200 år utan speciellt stora reparationer. Då skulle det kunna vara mycket smartare av ett land som hade resurserna att bygga solkraftverket eftersom det på lång sikt skulle betala sig. Eftersom kapitalmarknader ofta kräver för hög direktavkastning på satsat kappital är det mycket möjligt att en sådan investering inte skulle bli av utan statliga (lån) subventioner.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Jeg er stort set enig med Preben Maegaard.Det hyppigste spørgsmål energirådgivere får er ” ka det betale sig ?” . Hvorfor spørger man ikke om det italienske køkken eller fladskærmen ka betale sig? Det er et spørgsmål om hvordan vi vil indrette os.Når nu både tyskland og japan vil opgive kernekraften og erstatte den med sol og vind så kommer der rigtig gang i produktionen i stor skala. Fremtiden tegner sig som jeg ser det : Solceller på en million hustage- vind hvor det er hensigtsmæssigt— Overskydende el bruges til at spalte vand i ilt og brint —og til elbiler Fremstilling af syntetisk methan og methanol—( http://www.projektsamarbejde.dk)— kulfyrede kraftværker erstattet med gasturbineværker der lynhurtigt kan skrue op og ned for effekten— Fremtiden ser fornuftig ud ! Power to the people !

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • om de producerar el genom förnyelsebara energikällor. Priset på dessa noteras på Nordpool . Värt att notera är att det kommer en minskad tilldelning av elcertifikat från den 1 januari 2008 vilket väntas medföra högre priser för leveranser efter 1 januari 2008.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Sverige har nått en världsledande ställning inom en rad områden när det gäller förnybar energi och energieffektivisering och den svenska staten lägger varje år hundratals miljoner kronor på forskning och utveckling av förnybar energi.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Vil det sige at vindmøllerne stoppes i dag af nævnte årsager. ?? Flemming Når møllerne stoppes er det fordi mindre kraftvarmeanlæg som yder fjernvarme som biogas og andet at de ikke kan tvangsnedlukkes af energinet.dk som de decentrale værker kan, Viborg, Sileborg brændstrup mm. herunder betinger energinet.dk at der skal være 3 centrale kraftværker opkoblet på nettet som i praksis vil side de skal yde strøm. Hvis alt kraftvarme nedlægges og de centrale værker laves så de dels kan effektregulerer (hurtigt) og yde meget strøm for den indfyrede energi uden fjernvarme så ophører problemet når der samtidig er en efterspørgelse efter møllestrømmen til de varmepumpeanlæg som erstatter den kraftvarme som netop pumper ubrugelig strøm ud i nettet, at de varmepumper netop eftersprøger strøm.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • om de producerar el genom förnyelsebara energikällor. Priset på dessa noteras på Nordpool . Värt att notera är att det kommer en minskad tilldelning av elcertifikat från den 1 januari 2008 vilket väntas medföra högre priser för leveranser efter 1 januari 2008.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

MediaCreeper Creeper bloglovin Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!