Ekonomi - Energi

Seneca Effekten: varför är nedgången snabbare än tillväxten

Print Friendly, PDF & Email

En uppgång kan ta lång tid men när det går utför så går det med en rasande fart, detta brukar kallas ”Seneca effekten” eller ”Seneca klippan”, efter Lucius Anneaus Seneca en romersk filosof som levde för ca 2000 år sedan. Han beskrev det i dessa ord:

It would be some consolation for the feebleness of our selves and our works if all things should perish as slowly as they come into being; but as it is, increases are of sluggish growth, but the way to ruin is rapid.”
Lucius Anneaus Seneca, Letters to Lucilius, n. 91

Inom företagsvärlden är denna effekt rätt tydlig, och det finns många exempel bland annat i vårt land, Fermenta är bara ett exempel som jag kommer på.

Inom energiområdet har uppgång och nedgång följt andra kurvor mer formade som klockkurvor. Den mest berömda av dessa är kurvan som M King Hubbert gjorde 1956 över oljeutvinningen för dom nedre 48 staterna i USA, där han förutsåg att utvinnings toppen skulle komma 1970 vilket den också gjorde. Den underliggande idéen är att utvinningen startar med de bästa och mest produktiva resurserna. När sedan vinsterna faller och industrin måste investera mer för att hålla upp utvinningen, så saktar detta ner tillväxten, som då planar ut och utvinningen faller därefter.
I denna model ser man ingen Seneca effekt alls, utan en jämn nergång ner mot noll, och det är många som tror att nergången blir så här och att vi då har möjlighet anpassa oss.
Denna kurvform har hittills fungerat på enskilda fält och länder, men frågan är om det gäller för hela världen?
Det finns bättre modeller än Hubbert’s som skulle kunna användas för hela världen. En sådan modell finns i programmet ”World3” som användes till studien för ”The Limits to Growth” från 1972. Gör man beräkningar för hela världen med denna modell så får kurvorna för livsmedelsproduktion och industriproduktion att bli skeva framåt, det är Seneca effekten som visar sig här.

Vad kan det vara som skapar denna Seneca effekt?
För det första så är det ”föroreningar” som dränerar ekonomin på resurser, för det andra så växer ”föroreningarna” först när ekonomin själv växer, det är denna fördröjning som gör att Seneca effekten i nedgången blir så skarp.
I modellen så kan ”föroreningar” vara olika saker som Klimatförändringar, krig eller olyckor som den i Fukushima.
I fallet med oljeutvinning så har vi inte ännu sett denna typ av förorening ännu, därav klockformen på kurvorna, men föroreningarna kommer senare i form av växthusgaser och då kommer kostnaderna att bita tillbaka.
Finns det några historiska exempel på Seneca effekten, ett sådant fall skulle kunna vara Maya kulturen, här finns en tydlig Seneca effekt där ”föroreningarna” tog sitt utryck i jorderosion och som ledde till en snabb kollaps av civilisationen. Dmitry Orlov har i sitt exempel från USSR, där oljeutvinningen i landet kollapsade förhållandevis snabbt 1990.
Många gånger så har vi svårt att sätta oss in alla konsekvenser av vårt handlande, utan dessa effekter kommer efter och spökar, och detta är Seneca effekten.

Om man skulle sammanfatta Seneca effekten skulle det låta så här:
Seneca effekten är en konsekvens av en ökande effektivitet i utvinningen och simultant ökande svårigheter.

via

The Oil Drum | The Seneca Effect: Why Decline Is Faster Than Growth.
__________________

Antal lästa gånger: [CPD_READS_THIS]
facebook twitter Google Buzz MySpace delicious