Ekologi - Ekonomi - Energi

Vi tar oss igenom finanskollapsen, säger Nicole Foss!

Print Friendly, PDF & Email

Nicole Foss, The Automatic Earth, diskuterar sällan i termer av en positiv eller negativ kollaps. Hon konstaterar bara att vi globalt blåst upp världshistoriens största finansbubbla under de senaste 30 åren. Tack vare obegränsad mängd kapital och energi i samhället. Den reala tillväxten har ökat minimalt medan den finansiella exploderat.

Tidningen Effekt gjorde några videoinspelningar med Nicole Foss om finanssystemet och bubblor, om kärnkraft, om decoupling, om billig energi och om alternativa energikällor, när hon var på besök i Stockholm för några veckor sedan. Nicole Foss höll också ett seminarium i Uppsala anordnat av CEMUS. Resumé av seminariet av bloggen Cruel Crued.

Vi har genom historien, ja ända sen antiken, haft många finansbubblor  men den nuvarande är den absolut värsta. Den avgörande skillnaden, mellan nu och då, är hur bubblorna tillkommit och utvecklats. Denna gång har vi haft tillgång till en enorm mängd fossil energi, som kol, gas och olja. Tidigare bubblor har varit ohämmad spekulation under en begränsad tid.

Finansbubblan på 1930-talet till exempel uppstod separat från nyttjande av energi- och naturresurser, vilket är en förklaring till att den globala ekonomin kunde återhämta sig efter 5 -6 år. När bubblan värkt ut och de ekonomiska hjulen kunde sätta fart igen, bl a tack vare upprustningen och andra världskriget

Det råder en oerhört starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och energi. Det är mängden energi som avgör hur sofistikerat det går att bygga upp ett socioekonomiskt komplext samhälle.
Men samtidigt har denna billiga energi varit ett redskap för spekulation i samhället, säger Nicole Foss.

Epoken med den billiga energin har kommit till sitt slut. Våra ärvda och lagrade fossila energi blir allt svårare att få fram. Vi har tagit de lågt hängande frukterna först. Det betyder att nettoenergin vid utvinning blir allt lägre. Vi fortsätter att producera olja, men återinvesterar allt mer energi för att få fram energi och får därmed ett lägre EROEI. Det betyder att överskottsenergin som är nödvändig för att hålla igång våra komplexa samhällen minskar mycket snabbare än mängden olja vi får fram. Därför kommer vi röra oss mot ett samhälle som är enklare och mindre energiintensivt, vare sig vi vill eller inte.

Även om tillgången på billig energi försatt oss i en knepig ”bubbelsituation” kommer inte bristen på energi att påverka oss kortsiktigt. Orsaken är att förändringarna inom kapitalmarknaderna är mycket snabbare än tillgången och efterfrågan på energi. N Foss är positiv, vi kommer att klara av att gå igenom ännu en sprucken finansbubbla, men inte utan stora umbäranden.

– Därför att finansbubblor är självbegränsande. De når en maximal storlek för att sedan brista. När sedan bubblan brister så blir finanskapitalet fortfarande huvudaktör under många år på andra sidan krönet, på vägen ner. Och vi rör oss just nu in i den fasen, säger Nicole Foss.

Nicole Foss menar att efter en finanskrasch eller kollaps, så rämnar inte samhället och går under. Vi kommer att hanka oss fram under stora svårigheter, anpassa oss och leva vidare. Dock i ett samhälle, som få av oss kan ana, hur det kommer att se ut! Men jorden går inte under!
Nicole Foss tillhör inte samma falang som Jeff Rubin, som tror på inflation. Tvärtemot menar hon att vi kommer att hamna i en deflation och därefter i en långvarig recession. Kanske under 10 -15 år. Något som också Volvochefen Leif Johansson siat om. Och som grädde på moset kommer vi så småningom om ett par år in i en akut oljekris/energikris.

Hon menar att vi har försatt möjligheten att i grunden påverka utvecklingen. Den tidpunkten har vi passerat för länge sen. Det kommer helt enkelt inte att finnas tillräckligt med fossil energi eller kapital att både styra om kursen i riktning mot förnybar energi och samtidigt hålla igång den fossila samhällsstrukturen.

Därför är valet enkelt.

Påbörja din egen omställning lokalt nu och tillsammans med andra. Förbered dig inför finanskraschen och en kommande global energikris, gör dig skuldfri, skaffa dig mark att odla, ta ut pengarna från banken, se till att du har kontanter och livsmedel för några månader etc. Det kommer att bli penningbrist i en akutsituation. Omställningsrörelsen är en bra bundsförvant för att möta den nya annorlunda framtiden.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

23 Comments on “Vi tar oss igenom finanskollapsen, säger Nicole Foss!

  1. Förutom risken för brand och stöld ska man komma ihåg att kontanter är en färskvara. Nästa år byts väl Jenny Lind ut mot Greta Garbo, och om ett par år är hon värdelös, speciellt om inga banker vill växla in gamla sedlar.

    Jag har f.ö. ett antal österrikiska schilling från 1980-talet som visade sig vara ogiltiga redan 1990. Någon som vill vill växla?

  2. Hej Thomas!
    Kontanter kan växlas i olika valuta, t ex US dollar. Men som sagt man gör ju sitt eget val. Det kan vara bra att veta att av våra pengar är ca 8 % riktiga pengar i sedlar, resten är digitala siffror i datorer. En sak är säker. Vid en finanskollaps så är sannolikheten stor att människor kommer att rusa för att plocka ut kontanter. Och hur långt räcker sedlarna? Då är det bra att vara först i kön. Men det är inte ngt lätt beslut för ingen vill väl tro det värsta!?

  3. För några år sedan var jag i samma fas som Nicole tycks befinna sig i nu. Genom smart planering och stora portioner självhushållning och survivalism skulle jag och mina kära överleva kollapsen. Tyvärr tror jag nu att det det bara är önsketänkande. Det här systemet kommer att utvecklas mot fascism och mellanstatliga konflikter i så stor utsträckning att min självhushållande gård inte har en suck. Det viktigaste vi kan göra för att hjälpa oss själva och den natur som ger oss liv är att försöka få systemet att falla och därigenom beröva det dess makt. Om det inte längre finns något fungerande elnät i Sverige den dag Jimmie Åkesson, eller snarare någon ruggigare version av honom, tar makten så kommer våra förutsättningar för ett lyckligt liv att vara avsevärt bättre.

  4. Hej Hanhart!
    Det är många med dig som hoppas på en blow-out för att sen samhället och dess funktioner ska kunna få en nystart. Och växla in i andra banor. Vi som har följt Nicole de senaste åren vet att hon sen tiden på The Oil Drum haft samma uppfattning om vart vi är på väg. Men hennes beskrivning av bubbelekonomin och den kommande finanskollapsen har hela tiden blivit allt tydligare. Tiden har gett henne rätt i många förutsägelse. Och det lär säkert fortsätta.
    Jag hade förmånen att umgås med Nicole F under 30 intensiva timmar i våras, då jag höll i hennes seminarierunda i Sverige. Från Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala. Inkl ett seminarium i Svenska Riksdagen, Nästan 1000 förstummade åhörare på en vecka. Nu ett halvår senare märker jag att hon är tydligare och mer precis i sina bedömningar. Det är också skrämmande att titta på gamla You Tube-klipp, där hon i stort sett förebådar en stor kärnkraftsolycka några månader innan Fukushima-katastrofen. Kanske inte så konstigt, då hon har doktorerat i kärnkraftssäkerhet i det gamla Sovjetunionen. Något som få känner till.

  5. Foss har koll men har väl inte doktorerat i kärnkraftsäkerhet? Hon har själv sagt att hon ”bara” har 2 x MSc.

  6. Som jag ser det gäller det att hindra vår lokala politik att utvecklas mot fascism och stödja våra grannländers demokrati. En av de viktigaste sakerna för att åstadkomma detta är att göra problem synliga så de inte växer i det fördolda.

  7. Hanhart, att bryta ner samhället i hopp om att det då inte kan ställa till lika mycket om onda människor får makten är en mycket dålig idé då desperation ger politiska situationer som spelar onda människor i händerna. Jag tror att det både finns synergier mellan nedbrytande krafter och uppbyggande krafter så det gäller att försöka hitta sätt att göra dåliga situationer bättre även om de inte kan bli bra.

    När det gäller att skydda sig och de sina mot våld funkar det bäst att göra det i stora grupper som delar grundläggande värderingar om hur ett samhälle skall vara organiserat. Vi har en ganska välfungerande stat så jag hoppas på att den kan anpassas för att fungera under fattigare tider.

  8. Magnus jag förstår dina förhågor, men om systemet hamnar i onda händer med de tekniska möjligheter till kontroll och krigföring som finns idag så skulle det vara en becksvart mardröm. Jag kan inte föreställa mig ett sämre scenario. Om centralmakterna kollapsat tror jag att folk kommer att bygga upp sina samhällen med stark lokal förankring istället och det tror jag skulle ge betydligt bättre förutsättningar, även om det också naturligtvis skulle innebära umbäranden.

  9. Hej Hanhart!
    Tror liksom du att när centralmakten bryts, de må vara EU eller Sv Riksdagen och regering, så fylls tomrummet av något annat. Detta något annat kommer givetvis vara lokalt förankrat. Med mindre kapital och energi så kommer samhället att relokaliseras och globalisering nedmonteras, vare sig vi vill eller inte. Denna omställning kommer inte att ske utan stort motstånd från dem sen har makten och sitter vid köttgrytorna. För vem vill frivilligt avstå från makt, inflytande och position. Risken, som du skriver, är stor att de mörka krafter som många av oss blundar för men finns där latent tar över. Det är viktigt att komma ihåg att staten alltid har rätt. Rätt att topprida sina medborgare, tillgripa våld i alla former mot sina medborgare. Sen några år tillbaka så är det också möjligt i Sverige att sätta in militär mot den egna befolkningen. Något som underlättas av att vi avskaffat värnplikten och infört en kår av yrkesmilitärer.
    Ska omställningen kunna genomföras utan alltför mycket umbäranden så behöver vi omprogrammeras och skaffa oss ett nytt tänk inom alla nivåer i samhället. Men vi kommer aldrig att nå concensus om hur denna omställningen ska gå till. Därför är det lika bra att börja nu tillsammans med andra.

  10. ”Men vi kommer aldrig att nå concensus om hur denna omställningen ska gå till. Därför är det lika bra att börja nu tillsammans med andra.”

    Jag håller med om det, men man måste i alla fall vara överens om den övergripande lösningen är att alla försöka göra något konstruktivt till nytta för sig och andra människor eller om lösningen är att försöka krascha samhällsinstitutioner och tekniska system i hopp om att de som överlever kraschen gör något gott.

    Jag kan samarbeta med nästan vem som helst som försöker göra något konstruktivt men aldrig i helvete att jag vill samarbeta med någon som försöker lösa problem genom sabotage.

  11. Hej Magnus!
    Ska du gå och vänta på att ”man måste i alla fall vara överens om den övergripande lösningen” då får du nog vänta. Det kommer aldrig att bli någon övergripande lösning.
    Var och en måste själv tillsammans med andra ta initiativet att börja en lokal omställning t ex a la Transition Towns.

    Du skriver: Jag kan samarbeta med nästan vem som helst som försöker göra något konstruktivt men aldrig i helvete att jag vill samarbeta med någon som försöker lösa problem genom sabotage.

    Och då undrar jag: vem har pratat om sabotage. Och när blir problemlösning genom sabotage lösningen? Såvida du inte avser egen odling, egen lokal valuta, byteshandel, byta tjänster, utveckla sociala nätverk som hjälper varandra etc är sabotage!

  12. Man behöver inte läsa mycket mellan raderna för att bli orolig över det Hanhart skrev ”Det viktigaste vi kan göra för att hjälpa oss själva och den natur som ger oss liv är att försöka få systemet att falla och därigenom beröva det dess makt. Om det inte längre finns något fungerande elnät i Sverige den dag…” Jag tolkar detta som att det är bra att hindra byggande av uthållig elproduktion och troligtvis även bra att plocka fram bågfilar och oljekanna för mera direkt aktion mot infrastrukturens funktion.

    Vad är svårt med att vara överens om att människor skall få bygga olika lösningar och leva på olika sätt och ge 17 i att försöka hindra andra att leva på sina sätt och bygga sina lösningar? Det behöver inte finnas någon konflikt mellan att odla på olika sätt eller starta lokala valutor samtidigt som stora företag emiterar aktier i det etablerade ekonomiska systemet för att finansiera sina försök att ställa om till det kunder kan köpa och använda om tio år. Om de nya initiativen gör att gamla system sedan konkurreras ut ser jag det som en del av ett hälsosamt samhälles anpassningsförmåga, jag kallar det en välfungerande marknad.

  13. Hej Magnus!
    Det är svårt att tänka i termer av att först kanske något måste rämna, innan något nytt friskt kan växa upp.

    Valfrihet och alla andra friheter, som du förespråkar, kanske inte får plats i ett samhälle som präglas av knapphet. Knapphet på kapital, naturresurser, livsmedel, energi etc Och en ”väl fungerande marknad” är och förblir en utopi speciellt i ett samhället där knappheten styr.
    Ska man dra någon slutsats av de senaste 40 åren med fri marknad, fritt rörligt kapital och obegränsat med energi.Så inte har ”den fria marknaden” varit någon direkt succé? Såvida man inte tillhört de få procenten i världen, som kunnat berika sig på myten om denna sk fria marknad på bekostnad av förödda ekologiska system och ökad fattigdom och svält i världen. Detta beskriver Alf Hornborg ingående i sin bok ”Myten om maskinen” från 2010. Läs recensionen av Daniel Pargman i Livet efter oljan http://efteroljan.blogspot.com/ så förstår du vad jag menar.

  14. Jag har inga problem med att förstå ekonomins ”kreativa förstörelse”. Det jag avskyr är idéer om att riva sönder och förstöra för att få en krasch som kanske leder till något gott då sådana krascher vid otaliga tillfällen har gett utrymme för extremt farliga politiska krafter. Jag är inte helt konsekvent, jag skulle föredra om stora delar av våra globala finansiella system konkursade nu i stället för att ge en större konkurs senare då jag är rädd för att en större krasch ger en ännu större risk för att våra samhällsläkande institutioner och sociala kapital inte räcker till.

    Människors friheter och även äganderätten till det lilla man har blir viktigare när en ekonomi krymper och människor blir fattigare. Är ett samhälle snuskigt rikt som säg Kuwait accepterar medborgare mycket centralstyrning, är ett samhälle rikt oroar det få att det egentligen är banken som äger huset, bilarna, datorerna och telefonerna, är man fattig är de ägodelar som man har extremt viktiga för en och ekonomiska friheter som att få sälja sina tjänster utan dyra certifieringar, få sätta upp ett korvstånd utan dyra tillstånd och få köpa och sälja enkla varor är livsavgörande.

    Lokala fria marknader i fattiga länder kan med lätthet fungera bättre än till omsättningen miljonfallt större varumarknader i rika länder. Min uppfattning om en marknads kvalitet är inte storleken eller om den har en egen sida i Dagens Industri utan om det finns många säljare, många köpare, om det är lätt för nya människor och företag att etablera sig på marknaden och hur jämnspelta människor är med tillgång till information. Det är alltid bra att sträva mot bättre fungerande marknader oavsett om ett samhälle är rikt, fattigt, på uppgång eller på dekis. Dessutom kan exakt samma lagar fungera för både pyttesmå och gigantiska verksamheter och marknader om reglerna inte är onödigt tillkrånglade och rättsväsendet är av god kvalitet, att jobba på detta är ett utmärkt sätt att skapa socialt kapital.

    För mig är det viktigaste att få nya saker att ta sig på alla möjliga sätt och i alla möjliga storlekar då förstörelsen kommer tids nog utan att någon hjälper fram dem. Jag gillar både nybyggda kärnkraftverk och plantering av vinbärsbuskar.

  15. Magnus!
    Du verkar fast i marknadstänk/marknadsekonomi a la nyliberal kapitalism. Kan du tänka dig hur den fungerar – och inom VAD den fungerar?

    1 jord, som odisktubelt är en fysisk begränsning. Exponentiell ekonomisk tillväxt, driven av kravet på förräntning, pressar pengamängden till fysisk, oavlåtlig expansion – inom jordens begränsning.
    För åskådliggörande: ”För bara en enda investerad penny, till bara 4 procents ränta, vid tiden för Jesu födelse, hade man år 1750 kunnat köpa en guldklimp av samma vikt som Jorden.
    1990 hade man kunnat köpa 12246 sådana guldklimpar.
    Vid 5 procent ränta skulle man kunnat köpa guldklimpen redan 1403, och år 1990 vore vår enda penny värd 2742 guldklimpar, vardera av samma vikt som Jorden.
    Det visar att kontinuerlig betalning av ränta på ränta på ränta är såväl räknemässigt som praktisk omöjligt.”

    Vad tänker du om denna glasklara definition av Omöjlighetens möjlighet till oavlåtlig expansion inom en begränsad möjlighet – beskriven av Margrit Kennedy?

  16. Sven-Erik, jag finner definitionen pratig.

    Jag vet tyvärr inte när jag insåg att inget kan växa för evigt, troligtvis var det under gymnasietiden som jag insåg att en del kan växa mycket men att inget kan växa för evigt men det kan också ha varit strax efteråt. Sedan tar det tid att använda sådana insikter på många områden. Jag har haft lätt att ta till mig tankar om att företeelser växer och även dör och att det är viktigt att vårda det som växer, troligtvis har det sin grund i att jag växte upp på en bondgård.

    Marknader ser jag som något som skapas spontant överallt där människor möts och i alla kulturer som jag har hört talas om. De har inte mycket att göra med att en del ser ”Marknaden” som en gudom som magiskt skapar det människor behöver eller en djävul som ger vår undergång. Marknader är spontant uppkommande kulturella mekanismer som kan vara mer eller mindre sofistikerade och de är alltid fulla med sociala spel. Om många av spelen har bra regler blir marknaderna bättre för människors utbyte av olika resurser och vad det nu är folk vill göra blir ofta effektivare utfört, det garanterar inte att det folk vill göra bara har positiva konsekvenser.

    Jag är ungefär lika stolt över min liberalism som min humanism som min respekt för det människor gör, dessa områden överlappar även, jag har svårt att tänka mig humanism utan starka liberala drag.

  17. Mera exakt, det är ingen definition, det är en pratig agitation.

    Sedan fungerar givetvis ränta på ränta under godtyckligt lång tid om systemet nollställs då och då. Vill man ha obegränsad tillväxt av de ekonomiska räknetalen behövs det konkurser, valutakollapser osv.

  18. Magnus!

    Du skrämmer mig!Du säger: ”Jag är ungefär lika stolt över min liberalism som min humanism som min respekt för det människor gör. (…)” respekt för det människor gör? Övergripande, menar du verkligen det? Vore intressant att få insikt i din världsbild, Magnus! Bjuder du på den?

  19. Sven-Erik, kan du förklara vad det är som skrämmer dig?

    Vill du förstå min världsbild så har jag skrivit en liten bok som beskriver mina funderingar runt resursfrågorna och hur man kan hantera dem och på slutet beskriver den det som skrämmer mig allra mest. Själv tycker jag att jag inte borde vara en intressant person att förstå, jag är inte viktig men det finns viktiga skeenden i världen att förstå.

  20. Så svårt vi har för att lyssna på varandra!
    Det jag hör är att Magnus Redin avsiktligt missförstås av dem som vill skydda sina gamla politiska käpphästar.
    För mig så är demokratisk marknadsekonomi en hittills oprövad lösning som jag vill sträva emot. Men när jag läser sådana här trådar så sjunker mitt hopp om att någonsin få uppleva den

  21. Hej Jörgen!
    Det är väl ingen som välkomnar en ekonomisk och politisk kollaps. Samtidigt är det väl aldrig fel att tänka i termer av worst case och plan B.
    Den nya verklighet, som vi nu glider in i, en finanskrasch med efterföljande energikris, innebär ju inte samhällets undergång, men kräver en massa omtänk och leder till umbäranden. Och det är väl denna process och omställning som borde diskuteras i denna tråd. Inte enbart en massa lösa funderingar av privat och personlig karaktär.
    Du efterlyser och hoppas på en ”demokratisk marknadsekonomi” och vem vill motsätta sig en sådan rubricering?
    Utan att riktigt veta vad det innebär så funderar jag hur ska det gå till utan att nuvarande ekonomiska och sociala maktstrukturer förändras. Det är klart att det kommer att bli en kamp för ingen vill väl frivilligt ge upp det man tillskansat sig, eller….

Comments are closed.