Lägesrapport oktober 2011

Oljeutvinning och ekonomisk tillväxt

Den globala oljeutvinningen ligger kvar på toppnivån kring 89 miljoner fat/dag*. Enligt IEA’s** senaste Oil Market Report så var utvinningen i september 88.7 Mfat/dag. Den ligger alltså ganska stilla på en platå , vid ungefär samma nivå som vid tidpunkten för finanskrisens utbrott sommaren 2008. Priset har under ganska lång tid nu legat i intervallet 100-120$/fat, i en svagt nedåtgående trend sedan ett halvår. Krafter som vill pressa ned priset är stagnerande efterfrågan i västvärlden, ökad politisk stabilitet i Libyen, och signaler om ökande utvinning och export från Irak. Krafter som pressar priset uppåt är, som alltid stagnerande utvinning i många regioner världen över, samt stadigt ökande import i Asien, främst Kina, och ökande förbrukning hos oljeexportörerna. Tillväxttakten i Kinas ekonomi har varit 9.1% det senaste året enligt Kinas nationella statistik-byrå. Enligt vad vi vet om Kina utifrån historiska data, så betyder det en ökning av oljeförbrukning i samma, eller möjligen något mindre storleksordning. Uppskattningsvis 5-8% i årlig ökningstakt i Kinas oljeanvändning.

Globalt sett så räknar Världsbanken med att den ekonomiska tillväxten för 2011 blir 3.2%, och 3.6% för 2012 och 2013. Kinas BNP utgör nu ca 10% av hela världens enligt Kinesiska National Bureau of Statistics. En snabb överslagsberäkning antyder att Kina står för 1/3 av all BNP-tillväxt globalt. Kan världens oljeproducenter få fram den mängd olja som krävs för att driva denna tillväxt? Världsbankens medger dock att det finns risker; i deras rapport ”Global Economic Prospects 2011” så skriver de

”Although solid growth led by developing-countries is the most likely outcome going forward, high food prices, possible additional oil-price spikes, and lingering post-crisis difficulties in high-income countries pose downside risks. Further increases in food and fuel prices cannot be ruled out. Although prices are expected to moderate, supply conditions remain tight.”
Skuldkrisen i Euro-zonen

Analysföretaget Stratfor uppger i en artikel på på sin hemsida att det krävs uppemot 2 biljoner Euro, det motsvarar knappt 20 000 miljarder kronor, för att hantera skuldkrisen i ytterligare 3 år. De skriver i artikeln att ”För att sätta Euro-krisen i ett sammanhang så kommer det behövas nästan 20 procent av världens samlade reserver av utländsk valuta för att ge de 2 biljoner (2000 miljarder) Euro för att hantera skuldkrisen i endast 3 år. Osannolikheten för att sådana medel kommer till, förstärks av att mycket av dessa reserver ägs av låginkomstländer med litet politiskt utrymme för att rädda en av världens rikaste områden. Hittills har ryssarna och kineserna agerat mer för att exploaterat situationen än för att underlätta, genom att använda sina reserver för att köpa privata tillgångar till reapris, hellre än att stödja marknaden för statspapper.”
Av allt att döma så finns det ingen smärtfri lösning av skuldkrisen i Euro-området, och denna kris kommer smitta av sig på hela världsekonomin, oavsett hur EMU/EU/IMF-byråkraterna till slut bestämmer sig för att agera. Dessa byråkrater agerar nu som en brandkår som försöker släcka olika små bränder som ligger och pyr här och var. Vad de gör för att skapa för långsiktiga förutsättningar för att säkra Eurons fortlevnad och framtida tillväxt verkar vara mer oklart. Hur skall vi långsiktigt få igång tillväxten i Europa framöver, samtidigt som vi hanterar miljö och resursproblemen? Om de inte har något bra svar på den frågan, så bör de på allvar fundera på hur samhället skall organiseras om utfallet blir att vi inte kan få igång tillväxten igen. Ständig tillväxt är f.ö. omöjligt i en ändlig värld, om det nu skulle vara någon som missat det.

/Mats Lindqvist, ASPO Sverige

*Siffran gäller alla flytande kolväten, inklusive icke-konventionell olja, naturgaskondensat och flytande biobränsle.

**IEA=International Energy Agency, OECD’s energiavdelning
__________________