Donationer

Bok- och film tips

ASPO kalender

augusti 2011
m ti o to f l s
« Jul   Sep »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Besökskarta

bloglovin

Kategorier

Global energi produktion

Koldioxidhalt

CO2 utsläpp under året

Euro vs US Dollar

”Världen är i krig …

Print Friendly

…det finns inga fler kort att spela ut.”

Det säger Gerald Celente på Trends Research Institute i en färsk intervju med RT. Han försitter inte tillfället att beskriva eländet och varna för konsekvenserna av det som nu pågår i världsekonomin. Nu är inte Gerald Celente vem som helst, då han tidigt och ihärdigt varnat för både finanskrisen 2008 och att den därefter kommer att förvärras och blomma ut 2011. Han säger bland annat:

-  USA går in värsta depressionen nånsin och övriga världen följer efter.
- ”Too big to fail” är de fyra ord, som gjorde att USA 2008 gick från kapitalism till fascism. De rika blev stenrika och de fattiga fattigare.
- Att rädda bank- och finanssektorn i USA var det största bankrånet i historien, men det var bankerna som var rånarna.
- Vart gick alla dessa 1000 miljarder dollar? Jo till de rika inte de fattiga. Bara dom stora vara värda att rädda.
- The business of USA is war, not business.

Videon på 14 min innehåller också de redan berömda orden av Alan Greenspan, som senare har upprepats av Obama. ”Det är inte en fråga om kreditvärdering. USA kan betala alla skulder genom att trycka pengar.”

Nu väntar en lång ihärdig recession under många år, som kommer att leda till upplopp/anarki och där folkets vrede över att bli bestulna sin framtid av banker och de rika som rånat medelklassen på sina tillgångar. De sociala och ekonomiska problemen kommer att blomma upp, inte bara i England utan på flera ställen i Europa och världen. Vår bloggvän Flute har skrivit om detta liksom den utmärkta tidningen och bloggen Effekt. Bloggen Cornucopia ger som vanligt en bra analys av läget och jämför år 2008 med år 2011.

Själv vill jag gärna se en strimma av hopp i allt elände. De som eventuellt på sikt kan bli vinnare, efter denna långa recession som väntar, är de ungdomar som ännu inte hunnit gå in i detta sjuka lånebaserade ekonomiska system och lättare kan börja om på nytt, då de redan står på noll. Men med en arbetslöshet bland ungdomar på över 20 %  i många länder inkl Sverige blir det kanske svårt.

Gerald CELENTE: är både frispråkig och utmanande och betraktas som en skicklig trend- och framtidsanalytiker. Författare till ”The Trends Journal” och den amerikanska bästsäljaren ”Trends 2000 and Trend Tracking”
och utgivare av ”Trends Journal Newsletter”, med en global spridning.

Här är tidigare intervju från 30 juni  2011 med Gerald Celente gjord av RT och här hans blogg

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (2 votes, average: 5,00 out of 5)
Loading ... Loading ...

34 comments to ”Världen är i krig …

  • Den första länken i brödtexten är trasig, verkar bara vara http:///

    Att kalla det ena eller andra för krig är hyfsat vanligt i amerikansk politisk retorik så jag är lite nyfiken på vad han säger.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Tack Magnus, ska fixa till det!
    /M

  • Aha, statliga ”Russia Today”, jag har inte justerat mitt subjektivitetsfilter för dem.

    Min tolkning och sammanfattning av Geralds position är: Nu när allt har provats för att få ordning på ekonomin vilket inte löste problemen utan var utformat för att politiskt privilegierade grupper skulle få mer pengar på andras bekostnad återstår bara krig, antingen elitens krig för att lösa/skyla över ekonomiska problem eller klasskrig mot oligarkerna som dominerar samhället. (div exempel)

    Jag tillhör inte dem som tror att krig löser depressioner så jag är skeptisk till den delen av slutsatsen. Men att tro att krig är en lösning på ekonomiska problem är farligt så det är i alla fall oroande. Förfall av ekonomiska institutioner finns på sina håll och går det illa borde det leda till skapande av oligarker så den delen är rimlig men önskar alla ”oligarker” verkligen krig? Kan alla konflikter i nordafrika reduceras till detta och inget annat, så enkelt är det nog inte.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

  • Mackan

    Jag är lite frågande inför detta prat om att ”the Banksters” tar över världen, utplånar medelklassen och rånar medborgarna. Flera av dessa tyckare i diverse youtubeklipp mm pratar om detta och ett exempel är grekerna som nu släppt in IMF i landet och att man nu är slavar under dessa osv. Men är det inte så att det är folket som levt över sina tillgångar, dels pga att man köpt saker, lånat pengar till konsumtion och dels har åtnjutit förmånliga pensioner etc. Det är alltså folket själva som försatt sig i denna situation, delvis genom att välja politiker som lovar guld oc gröna skogar. Att då skylla på banker och andra påminner om tjejen vars kille körde ihjäl sig på motorcykel häromveckan och som uttalade sig i media och sa att ”Polisen dödade min pojkvän”.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

  • Hej Magnus! Att avfärda Gerald C med att han uttalat sig i GT är väl ändå lite för enkelt politiskt knep. Den vetgirige och observante ser att Gerald har medverkat och uttalat sig i många olika sammanhang och tv-kanaler. Dessutom har en egen blogg och nyhetsbrev. Nu handlar inte mitt inlägg om TV-kanalens trovärdighet utan om personerna som uttalar sig och deras budskap och trovärdighet det är en väsentlig skillnad. (Amerikanska mainstreammedias roll, ansvar i USA och kopplingar till makteliten är ett annat viktigt ämne som borde belysas lite noggrannare. Idag menar många att det idag inte finns någon fri och oberoende nyhetsförmedling i USA, det om något är oroande)
    Annars är vi rörande överens om att krig knappast löser USA:s nuvarande ekonomisk problem. Det är klart att det är farligt och oroande att det finns sådana undertoner i nyhetsförmedlingen. Men kan man (USA) lösa terrorismen/sina energiproblem genom att anfalla Afghanistan och Irak, så varför inte ett nytt krig för att lösa sina finansiella problem. Glöm inte bort att det vara andra världskriget som löste 30-tals depressionen och fick de ekonomiska hjulen att börja rulla igen. Men det mest oroande är väl risken för folkets protester och reaktioner runt om i världen mot makteliten i samhället, som berikat sig och utnyttjat samhället för sina egna intressen.
    Själv tycker jag att påståendet att USA förvandlats från en kapitalistisk till en fascistisk stat och vad det innebär är oroande liksom övertygelsen att det nuvarande finansiella systemet räddas genom mer pengar efter dåliga. Att det idag ”trycks pengar” på båda sidorna av Atlanten, för att kortsiktigt få andrum. Till syvende och sist handlar det om vårt nuvarande ekonomiska system som bygger på tillväxt genom ökad skuldsättning. Kan det överleva och vad blir konsekvenserna om det kollapsar. I denna härva spelar energin, främst oljan en central roll. Men om detta tiger vi still?

  • Innan jag vet mer betraktar jag RT som lika partiska som Fox News eller min barndoms SVT, troligtvis är de partiska i någon riktning som passar med Rysk utrikespolitik. Det gör inte kanalen värdelös, jag lyssnar mycket på källor som jag vet är partiska och uppskattar dem ofta mer än de som låtsas vara opartiska då de belyser en sida av frågorna med strålkastare. Oavsett hur sant det sedan är påverkar de många människor och det är ofta både relevant och deprimerande. Gerald C:s hemsida gav mig inte ett positivt intryck och jag har redan några undergångsprofeter som jag läser då och då så jag kommer troligtvis inte att följa honom.

    Jag har inte riktigt förstått depressionen, namnet är riktigt bra då framförallt människorna i det amerikanska samhället satt mitt i ett hav av fysiska resurser och deppade ihop. Min gissning hitintills är att det inte var andra världskriget som löste depressionen utan att man hängav sig åt hejdlös produktion oavsett avsättning, visserligen med krig som motivation, och sedan expanderade penningmängden på ett sätt som gjorde att de flesta kunde konsumera och en hel del av dem investerade och det drog igång både ytterligare real produktionstillväxt och bokföringsmässig låtsastillväxt. Folk fick prylar, hus, mat och gjorde meningsfulla saker för varandra, lycka! Sedan förefaller det som att man har försökt upprepa samma recept tills det inte längre fungerar.

    Jag håller med om att det förefaller finnas en politisk utveckling i USA som påminner mig om den tyska korporativismen på 1930 talet, det förefaller pågå en brutalisering av statens våldsmonopol, den politiska retoriken är ofta hård och det odlas hat mot islam. Tyvärr är jag inte berest och insatt nog för att vara säker, jag har bara sett tillräckligt mycket för att vara orolig och dra slutsatsen att det inte längre går att lita på att USA förblir en överlag god makt. En mycket oroande utveckling där det inte finns någon annan stark och god stat att ty sig till om USA fortsätter urholkas moraliskt och ekonomiskt. Det som återstår är vi själva, våra demokratiska grannar, att göra det bästa av EU och ha utbyte med demokratier varhelst det går. När oljan sinar och ekonomin krymper blir det en stor prövning av moral och sammanhållning mellan människor, kan då t.ex. folk som har så skilda övertygelser som du och mig hitta konstruktiva saker att göra tillsammans?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Q

    Även solen har sina fläckar…

    Angående Gerald C., man skall inte ignorera någon bara för att personen i vissa frågor verkar ha rökt på men det drar oundvikligen ner förtroendet. Kort och gott, Gerald C. är en åsiktsmaskin som verkar spreta åt alla håll förutom åt det rådande konsensus, inkluderat perpetuum mobile…

    RE: Martin S.
    ”Glöm inte bort att det vara andra världskriget som löste 30-tals depressionen och fick de ekonomiska hjulen att börja rulla igen.”

    Jag skulle vilja säga att det där är ett påstående med svag grund. Utbyggnad av en krigsindustri leder bara till en förbrukning av ändliga resuser utan att produktiviteten eller välståndet ökar. Blir det sedan krig så förstör man även redan uppförd produktivitet och välstånd. Peter Schiff brukar förlöjliga detta påstående rätt bra med att USA och Ryssland kan i så fall starta låtsaskrig med varandra och när någon har ”vunnit” så kan man starta om allt igen.

    http://www.lewrockwell.com/schiff/schiff102.html

    Nu kan man alltid diskutera Peters oböjliga tro på den ”fria” marknaden men det påverkar inte hans argumentation om satsningen på en krigsindustri och/eller starta krig för att lösa ekonomiska problem.

    Q

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

  • jeppen

    Är det något som Irak- och Afganistan-krigen gjort uppenbart så är det att krig är dåligt för ekonomin. Fast det är givetvis omedelbart uppenbart även utan exempel – krig är till sin natur destruktivt.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

  • Jeppen, förstår inte riktigt hur du resonerar, på vilket sätt skulle krig i alla lägen vara dåligt för ekonomin? Andra världskriget pekar på motsatsen för amerikansk ekonomi. Dock inte för världen i övrigt!
    Det är klart att krig är destruktivt.
    Estonia-katastrofen var på många sätt destruktiv. Men för samhällsekonomin var Estonia en lyckoträff!

  • Det gamla ”krossa ett skyltfönster och BNP stiger” argumentet.

    En huligan krossar ett skyltfönster, glasmästaren sätter i ett nytt och får lön, fraktbolaget fraktar rutan och får lön, glasfabriken tillverkar nytt glas och tjänar pengar. Allt detta summeras och bnp stiger, om man bara räknar dessa händelser.

    Affärsägaren kan inte köpa nya varor när pengarna går till ett nytt skyltfönster, producenterna och fraktarna av de varorna får inte betalt och kunderna kan inte köpa varorna. Glasmästaren kan inte arbeta med att bygga nya hus eller montera energisparglas när han är upptagen med att reparera vandaliseringen och glasfabrikens glas går inte till nya hus.

    Möjlig nytta förstörs när det vandaliseras eller krigas och sedan repareras. Här är problemet med BNP måttet att det bara summerar vad som har hänt och inte om händelserna gör att möjligheter går förlorade, över tiden jämnar det ut sig då en ekonomi med mycket skyltfönsterkrossande stagnerar.

    Martin du borde vara bekant med det här sättet att tänka utifrån EROEI analyserna och problemen som blir när energiförsörjningens behov av kapitalvaror och personal äter upp andra delar av ekonomin så den stagnerar.

    Du kan kanske fortsätta med estoniaspåret och använda det för att beskriva din uppfattning om hur ekonomin fungerar?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Man kan fortsätta att flytta de ekonomiska systemgränserna utåt och anta realistiska saker som att de varor som den vandaliserande affärsägaren inte säljer säljs av någon annan affär, i början av händelsekedjan finns i vilket fall förstörelse av ett skyltfönster som hade en funktion i samhället och dess ersättning innebär en förlust av andra möjligheter.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • jeppen

    What Redin said. Mycket (teknisk) potential för ekonomiska framsteg hade ackumulerats sen depressionen, men idiotisk ekonomisk politik sen dess hade gjort att potentialen inte realiserades. Sen kom en ketchup-effekt som möjligen(!) triggades av omställningen till krigsekonomi, men det var inte krigsekonomin i sig som gjorde det. Man hade givetvis fått en mycket bättre ekonomi om man istället fört en vettig civil ekonomisk politik.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • A

    Jag tycker (som vanligt) att Celente har många poänger. Många betraktar honom som världens främste trendanalytiker genom tiderna – inte utan track-record. Dagens skuldbaserade penningsystem är förmodligen i sitt slutskede – bankerna kan inte skuldsätta människor mer (=hur vi skapar pengar i dagens system vilket tyvärr inte många känner till). Dessutom har vi peak oil som grädde på moset, vilket gör situationen än mer olöslig. När skulder betals minskar penningmängden och vi får depression la 30-talet. Antingen blir det väl någon form av krig för att de fattiga förlorat allt eller också förekommer makthavarna dem?
    Redin – hela penningsystemet är uppbyggt kring att massan förlorar på det och måste skuldsättas allt mer, medan pengaskaparna tjänar på det. detsamma gäller i krig eller vandalism – de flesta förlorar på det, men de startar förmodligen inte kriget. Om inte kriget löses ut av: when people loose everything, they loose it…
    Hur som helst, jag hoppas Celente har fel om det mesta han säger nu, för ovanlighetens skull. Men jag skulle inte sätta mina pengar på det…

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Hej Magnus! När jag läser dina två senaste inlägg undrar jag; Vad är det du vill egentligen, vad är det du vill säga, vill du framföra något eller håller du på med någon form av webb-filebustering. För mig är dina kommentarer i stort sett obegripliga, men mitt intellekt är å andra sidan något begränsat.

  • Då får jag försöka förklara tydligare. Det jag vill bemöta är idén att förstörelse som krig eller fartygsförlisningar skulle vara bra för ekonomin. För att göra detta använde jag ett gammalt exempel på den förmodade nytta med fönsterkrossning då det är ett enklare exempel än ett krig.

    Om jag skall skriva om exemplet så du lättare förstår det behöver jag ha lite mer respons från dig Martin. Skulle du kunna förtydliga vad det är som du inte förstår eller beskriva din uppfattning om nyttan för ekonomin med krig eller ditt exempel med Estonias förlisning?

    Om du undrar vad jag håller på med på nätet så har jag diskuterat allt möjligt under knappt 20 år då det är kul och ger viss förståelse men sedan några år har jag även en stor oro för vart trenderna är på väg med resurstillgången, miljön och världspolitiken och söker efter något sätt att hantera detta och mitt sätt är att försöka hitta en väg genom den labyrinten. Det är inget som jag gör för någon annans räkning eller för att djäklas utan det är mera som att försöka rädda grannarna när deras eka sjunker.

    Du Martin är en inom peak oil offentlig person med en agenda som jag uppfattar som representativ för en del av miljörörelsen och politiken och du är aktiv på forumet för svenska ASPO och detta borde precis som The oil drum vara platsen för att utmana, bearbeta och jämföra idéer. Du har en agenda och uppfattningar som är intressant att förstå, analysera ner i principer, se vad de innebär för åtgärder och ger för politik och försöka syntetisera fram något ur detta. Jag lyssnar intensivt på dig eftersom du har en annan politisk verktygslåda än min egen och vill förstå dina idéer och argument och använda dem för att hitta några vägar framåt för tiden efter peak oil.

    Kan vi fortsätta diskussionen nu?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Mats Lindqvist

    Detta om huruvida krig är bra eller dåligt för den ekonomiska utvecklingen, och om det var kriget som satte stopp för depressionen har ju debatterats och ältats i det oändliga… Det finns delade meningar om detta. Jag är nog inne på Redins linje, olyckor skadegörelse etc. skapar kanske kortsiktigt skapar tillväxt, men långsiktigt hämmande för den ekonomiska utvecklingen. Men krig, eller iaf. krigsförberedelse, brukar ju ofta innebära en ökad statlig upplåning, ökad penningmängd som sätter fart på ekonomin. Men i ”det långa loppet”, för att travestera Keynes, så är satsningar på vapenköp mm improduktiva. Jag vill minnas att J. K. Galbraith (Keynesian) skrev i sin bok ”Min ekonomiska historia” att en viktig förklaring till Japans och Västtysklands starka ekonomiska utveckling efter WW2 var deras påtvingade frånvaro av militärutgifter. Man hör ofta argumentet att satsningar på vapenteknologi osv. ger ”spinoff”-effekter, men dessa är dyrköpta. Jag är övertygad om att man får mer pang för pengarna, och mer tillväxt, om man satsar statliga lånade pengar på civil F&U eller civil infrastruktur direkt istället. Lite förenklat: krig är bra för ekonomin, men bara om man vinner kriget, typ…

    En parallell historia är Tysklands, där Hitler genom s.k. Mefo-bills skapade statliga skuldfria pengar som satte stopp för depressionen, och satte fart på ekonomin. Detta skedde utan att skuldsätta staten, om jag förstått det rätt. Det egentliga syftet var att kringgå Versaillesfördraget från WW1 som satte en gräns för Tysklands militärutgifter. Man ville undvika att lämna spår i redovisningen av statsutgifterna. Det förefaller oklart hur detta experiment skulle ha avlöpt i längden i fredstid, eftersom nazisterna försatte landet i ett krig som de till sist förlorade. I fallet Tyskland så är det ju uppenbart att satsningen var kortsiktigt bra för landet, men långsiktigt en total katastrof på alla tänkbara sätt.

    Detta berör ju frågan om hur och var nya pengar skapas i ekonomin och vilka konsekvenser det får. De sista 10 åren så har ju en väldans massa pengar skapats som initialt gått till improduktiva ”investeringar” som helkaklade badrum och flotta köksinredningar och en och annan bil. Konsumtion, inte investeringar, har blivit motorn i kreditexpansionen och det är knappast hållbart långsiktigt, speciallet med tanke på vilka utmaningar vi har. Under alla omständigheter: de som likt Adam Smith hävdar att ”pengar” bara är ett värdeneutralt betalningsmedel är helt ute och cyklar. Hur penningsystemet är designat formar de ekonomiska drivkrafterna och påverkar allt vi ser omkring oss.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Hej Mats!
    Håller med om: ”krig …kortsiktigt skapar tillväxt, men långsiktigt hämmande för den ekonomiska utvecklingen.” Investering i ”krig” som WW2 kanske hade det goda med sig att detta fick i gång de ekonomiska hjulen efter depressionen under 30 talet. Bl a genom en ökad penningmängd i en sluten världsekonomi. Sen har det rullat på, tack vare god tillgång på naturkapital!

    Om en ökad BNP är måttet på ekonomisk utveckling så vidhåller jag att Estoniakatastrofen var en lyckoträff för samhällsekonomin. Och det tycker jag framgår av din redogörelse.

    Du har rätt i att begreppet investering har fått en ny innebörd och det är kanske ett av kardinalfelen i vår nuvarande lånedrivna tillväxtekonomi. Det som tidigare var långsiktiga investeringar betraktas idag som kortsiktig konsumtion där variabeln underhåll och sunt ekonomiskt tänkande liksom inte finns med i kalkylen. Köksinredningar är ett bra exempel på detta. När färgen inte är rätt efter 3 år så byts hela köket ut och hamnar på tippen. Knappast sunt ekonomiskt tänkande när kökets livlängd med normalt underhåll fungerar 20-30 år, men det bättrar på vårt BNP och redovisas som ekonomisk utveckling.

    Detta nya ”investeringstänkande” ser vi överallt i vårt samhälle både inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kanske för att energi, främst olja, förutsätts finnas forever och dessutom i en allt större mängd.

  • Är estoniaexemplet avsett att kritisera BNP som mätetal för ekonomisk aktivitet?

    852 människor dog, bara det innebar att ett par tiotusental årsarbeten föll bort från ekonomin under de efterföljande decennierna. Utöver detta traumatiserades mängder med släktingar vilket gjorde dem mindre produktiva, något dussin vart rättshaverister och tappade bort sina liv, politiker och myndigheter använde många årsarbeten till att hantera katastrofen i stället för att göra något annat. Överlevande och traumatiserade släktingar behövde vård som kunde ha hjälpt andra. Dessutom var det materiella förluster, båten, fordon på den osv kunde inte längre producera nytta när de låg på havets botten.

    Att summera alla insatser och peta in dem under ekonomisk aktivitet ger en tydlig siffra. Allt det som inte blev gjort syns bara som en besvikelse över att den totala BNP siffran inte vart högre.

    Mitt förslag för att hantera den typen av svagheter med BNP är att komplettera med att så gott det går inventera olika former av kapital för att se om samhället utarmas på resurser eller blir rikare. Underhålls och byggs det hus fortare än de ruttnar? Ökar eller minskar förrådet av näringsämnen i åkermarken? Ökar eller minskar virkesmängder i skogen och skogsmarkernas produktivitet? Lär sig årskullarna i genomsnitt mer eller mindre mätbar kunskap per elev? Ökar eller minskar effekten i elnätet? Utvecklas mineralutvinningsteknik och prospektering fortare eller långsammare än de befintliga gruvorna töms? Osv

    Så vad är det tänkt att ditt Estoniaexempel skall leda fram till Martin? Vad är ditt förslag på hur BNP måttet borde kompletteras? Vad kan man hitta för tankesätt som inte ser allmän destruktion som en lösning på ekonomiska problem?

    Själv funderar jag mera på nästa steg och försöker hitta sätt att göra ”lebensraum” lösningar på resursbrister mindre lönsamma så havererande av andra människors ekonomi, etnisk rensning och folkmord för att få bort konkurerande konsumenter inte blir lika vanliga lösningar på resursbristerna som troligtvis blir svåra under mitten av det här århundradet.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Jag håller med Magnus Redin och Mats Lindqvist om att krig rimligtvis är destruktivt för samhället och för samhällets produktionskapacitet. Felaktiga beslut har tagit och problem har sopats under mattan. Jag tycker vi istället för att enbart kritisera politiker för blåögdhet eller skönmålning borde ta fram förslag på vilka beslut som tas utifrån vårt perspektiv.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Hej Magnus!
    ”Så vad är det tänkt att ditt Estoniaexempel skall leda fram till Martin? Vad är ditt förslag på hur BNP måttet borde kompletteras? Vad kan man hitta för tankesätt som inte ser allmän destruktion som en lösning på ekonomiska problem?”

    När jag tittar tillbaka vad om skrivits i tråden och vad mitt inlägg handlar om, så finner jag att utgångspunkten var påståendet från Gerald C att det som återstår för USA är krig. Han menar att det skulle vara en sista chans för USA att nollställa sin ekonomi. Så jag uppfattar hans uttalanden.
    Ingen har ifrågasatt att krig är destruktivt, det var i detta sammanhang som jag i förbigående nämnde Estonia. Det du skriver om de negativa ekonomiska konsekvenserna av Estonia är din uppfattning, som inte alla delar med hänsyn tagen till BNP. När det gäller WW2 och dess betydelse för att världsekonomin återhämtade sig råder som sagt oxå delade meningar. Söker med ljus och lyckta efter både tankesätt och lösningar som minskar de sociala och ekonomiska spänningarna i våra samhällen. Tycker att vår nuvarande regering verkar vara mindre intresserad av att vara med i detta sökande?

    Så låt oss lämna detta!
    Däremot så behöver vi mäta ekonomin på ett annat sätt. När man använder BNP måste man förstå vad detta mått visar. Undrar hur många som förstår detta? Det ju närmast att likna vid en likviditetsbalansräkning, som tillgrips när ett företag är på obestånd. Det finns andra sätt att mäta samhällsekonomin där man också får in både skuld- och tillgångsvärdena med mera. Men det verkar som om intresset från ekonomer och politiker att skrota BNP för något mer heltäckande är minimalt. Och ska vi klara övergången till ett hållbart och resilient samhälle behövs andra mätinstrument.
    Som sagt det är en annan tråd och en annan diskussion.

  • Farfar

    Men att vårt ekonomiska system är felkonstruerat behöver väl inte ens diskuteras av tänkande varelser. Pengar skapade som räntebärande skulder och där pengarna till räntan måste skapas genom nya skuldtagare, förutsätter en exponentiell tillväxt av både naturkapital och skuldtagare. En mattematisk omöjlighet med andra ord.

    För att inse detta behöver man inte heta vare sig si eller så (även om Celente är rolig att lyssna på). Ett barn kan förstå att inget växer för evigt.

    Vi borde istället diskutera att vi behöver en ny ekonomi där staten skuldfritt skapar vårt samhälles pengar, utan krav på ränta. Det är en himmelsvidd skillnad på kreditpengar med krav på återbetalning i form av framtida arbete och naturresurser och skuldfria pengar där betalning istället sker i efterhand som betalning för utfört arbete och med pengar utan krav på vinst i form av ränta.

    Detta är vad som borde diskuteras både här och i alla vårt samhällets medier.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 0

  • Farfar, naturligtvis har du rätt när du skriver att vårt nuvarande ekonomiska system är felkonstruerat och att det borde vara en självklarhet för ”tänkande varelser”.
    Dessvärre så är det inte lika självklart att det måste diskuteras ”både här och i alla vårt samhällets medier”. Här råder lite av moment 22. De som har mest att vinna på det bestående är också de som sitter vid makten och de vill definitivt inte ha en förändring.

  • A, kan inte annat än hålla med dig i din analys. Det är bara att hoppas att Celente har fel. Forskaren Margrit Kennedy har i flera rapporter analyserat vem sin tjänar och vem som förlorar på räntan i tyska samhället. Hennes slutsatser visar entydigt på det du skriver:” massan förlorar på det och måste skuldsättas allt mer, medan pengaskaparna tjänar på det”. Och det leder självklart till sociala och ekonomiska spänningar i samhället.

  • Farfar

    Martin du kan ha rätt. Aspo,s sida är kanske inte rätt forum för att diskutera vårt ekonomiska system. Vad jag vill ha sagt är egentligen att jag är oerhört frustrerad över ”vanliga” medias totala tystnad i detta ämne. Påtvingad tystnad eller okunskap är väl frågan.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Farfar jag menar definitivt inte att vi ska undvika att kritisera vårt nuvarande ekonomiska system på ASPO Sverige. Tvärtom! Vårt perspektiv är Energi-Ekonomi och Ekologi och sambanden mellan dessa i vår nuvarande skuld- och tillväxtekonomi.

  • Skall vi diskutera nya ekonomiska system finns det något som är minst lika viktigt som penningskapandet och det är penningförstörandet.

    Ur min synvinkel finns det inget direkt tvång att delta i låneekonomin genom att skuldsätta sig men det finns två indirekta, de som lånar pengar driver upp priser och inflationen äter ur besparingar. Inflationen är även en mekanism för att förstöra pengar så det blir bättre balans mellan reala tillgångar och penningmängd och den gör även att människor slipper göra jobbiga medvetna nedförhandlingar av löner och många andra priser. Utan inflation skulle det vara normalt att lönerörelser ge några procent lägre lön när företag tappar konkurrenskraft.

    Har jag förstått ”pengar som skuld” rätt löser det systemet behovet av penningförstörelse vid krympande ekonomi genom att skulder blir värdelösa och skrivs av och genom att aktier och andra värdepapper faller i värde så pensioner osv blir mindre. Detta är nästan lika elegant som att penningmängden växer med automatik när det lånas ut pengar till produktiva investeringar, tyvärr växer den även vid utlåning till konsumtion.

    Jag vet inte om det senare problemet, inflationsskapande utlåning när den går till konsumtion, har någon motsvarighet vid krympande av penningmängd.

    Att begränsa penningskapande inom banksystemet och ersätta det med någon annan form av sedeltryckning, t.ex. att staten inför en låg medborgarlön och varje månad adderar 2000:- på varje medborgares lönekonto borde fungera hyfsat i en växande ekonomi. I en stabil eller krympande borde det ge inflation och hur skall det balanseras genom att destruera pengar. Skall staten t.ex. kräva in skatt som sedan aldrig används utan de kontona nollas? Hur skall sedan detta styras? En ekonomin med penningskapande när skulder upprättas och penningförstörande när de på olika sätt upphör har fördelen att den inte kräver någon centralstyrning, förutom den lilla detaljen att det är otroligt frestande att skapa för mycket pengar så det behöver bromsas.

    Sedan misstänker jag att mycket av problemen i dagens ekonomi beror på att sådant som borde gå i konkurs för att anpassa penningmängden eller om man så vill de ekonomiska löftena till den fysiska verkligheten inte tillåts gå i konkurs. Politiken stödjer fel delar av ekonomin och ur min synvinkel försämrar det marknadens funktion när entiteter är ”too big to fail”.

    Det jag har skrivit i de här texten är funderingar inom ett ett område som jag bara har skrapat lite på och det kan givetvis vara helfel. Jag har högre förväntningar på idébeskrivningar från dem som vill ha den här diskussionen nära anknuten till peak oil och som har funderat mycket på ekonomin. Jag tycker att det mumlas lite i skägget om vad som skulle kunna ersätta dagens ekonomiska system, vad har ni för praktiska förslag?

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • A

    Förslag? Enkelt: statligt skapade pengar. ”det ekonomiska systemet” får det lätta att verka så svårt. När det egentligen bara handlar om vem som skapar pengarna och får ränta-på-ränta-effekten från alla andra. Penningmängden ökar idag när privata banker skuldsätter massan och penningmängden minskar när massan (Gud bevare) amorterar. Peak oil hänger naturligtvis väldigt mycket ihop med penningsystemet – utan mer olja ingen mer tillväxt. Ingen mer tillväxt, inte möjligt att betala alla skulder till de privata bankerna. Inte möjligt att betala skulder, problem à la Celente. Men lösningen? Så enkel att det nästan är jobbigt: låt staten skapa pengarna…

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 0

  • Farfar

    Magnus du skriver många och fint utformade meningar, men jag orkar inte bråka med dig om dess innehåll. Att det går att styra penningmängden i dagens ekonomi vet jag. Men vad blir kostnaden när penningmängden krymper, i form av mänskligt lidande. Hur många familjer kommer nu att bli arbetslösa, få gå ifrån sina hus, saknar inkomst överhuvudtaget, kort sagt får se sina liv gå i spillror? Hur någon kan ge sig på att försvara dagens ekonomiska system, som orsakat det vi nu ser inledningen till, övergår i vart fall mitt förstånd.

    För att sedan förklara den största skillnaden mellan skuldfria, av staten skapade pengar, och bankkrediter är att krediterna ska alltid tillbaka till utställaren plus en ränta. Krediterna är ett framtida krav på att utföra i framtiden utföra ett arbete som genom räntans funktion leder till krav på naturresurser och energi i en exponentiellt ökande takt.

    Skuldfria pengar är däremot betalning för ett redan utfört arbete, utan krav på vare sig vinst eller ränta. Varför pengar skapade av staten skulle vara mer inflationsdrivande än dagens parodi till ekonomi begriper inte jag. Att staten skapar samhällets bytesmedel är väl precis vad alla tror att den gör? Det kan väl inte vara svårare för staten att styra penningmängden med skuldfria pengar, vars motvärde i så fall är något av staten beställt som nyttjar alla. I dagens farsartade, så kallade ekonomi, kan inte ens nobelpristagarna förutsäga när nästa kollaps kommer.

    Men det finns mycket bra att läsa, bland annat vad genier som Margrit Kennedy, David Korten, Ellen Hedgson Brown, Thomas Greco, Herman Daly, m.fl. har skrivit. Aristoteles varnade år 300 före Kristus, för vad skuldbaserade pengar kan ställa till med och med dagens facit är det inte svårt att se hur rätt han hade.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 1 Thumb down 0

  • Tråkigt att du inte orkar ”bråka” med mig Farfar och tack för att du ändå försöker.

    Det penningmängden kan köpa kommer troligtvis att att krympa när oljan och andra resurser sinar, det enda som kan hindra detta är mirakulöst effektiv användning av den tekniska kunskap som finns i kombination med mycket snabba förändringar av vad folk vill konsumera.

    I en krympande ekonomi riskerar de politiska drivkrafterna att bli mera negativa än de som dominerade 1900:talet när den stora frågan var hur industrisamhällets överflöd skulle fördelas. För att minska risken för detta vill jag se att det tas vara på allt som är konstruktivt och bidrar till anpassning och mycket av det jag har funnit finns inom marknadsekonomin, speciellt när konkurrensen är stor mellan många hyfsat jämställda aktörer och juridiken mera handlar om att fullfölja avtal än att lägga ut hinder för konkurrenter.

    Samtidigt som marknadsekonomin innehåller mycket gott finns det hela tiden en tendens att urarta och skapa monopol eller ännu värre korporativism där monopolen blir en del av staten och politiken. Marknadssystemen innehåller både gott och ont, de får t.o.m. en del sociopatiska skitstövlar att göra sådant som är till nytta för andra människor men de ger även möjlighet för en del att utnyttja människor. Marknader kan ge ytterst effektiv resursfördelning men marknadsaktörer kan ibland manövrera en del människor till deras ruin.

    Jag håller på att fastna för din typ av beskrivning av hur dagens pengar fungerar och jag finner den genial för att maximera en ekonomis expansion och leta upp många möjligheter för ekonomin att expandera utan att politikerna behöver hitta dem och agera exakt korrekt. Sedan har den reala ekonomins expansion gett miljöproblem och nu närmar den sig fysiska resursgränser. Går det att göra något liknande för det som är ändamålsenligt för morgondagen borde det gå att få fart på samhällets anpassning till verkligheten.

    Min uppfattning om inflation är fortfarande på grundskolenivå, att den beror på relationen mellan mängden pengar och det som går att köpa.

    Jag har mycket lite förtroende för att politisk styrning eller ”konspirationer” kan sköta något så komplicerat som en stor del av alla människors relationer så jag funderar mer på ekonomin som en form av ekologi där en del av aktörerna och spelplanen kan påverkas på sätt som förhoppningsvis ger mera nytta än skada. Detta gör mig skeptisk till utopiska lösningar och jag vill konservativt behålla den ”ekologi” som redan finns i stället för att rensa bort den och försöka skapa en ny.

    Finns det någon speciellt bra tidlös eller mycket aktuell bok som du kan rekommendera av författarna du nämnde? Jag vet inget om dem och ganska lite om Aristoteles.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 1

  • Farfar

    Hej igen Magnus!
    Du får ursäkta att jag inte kunnat svara tidigare. Det som väckte mig var dels Björn Forsbergs ”Tillväxtens Sista Dagar” och Albert Bartlett,s berömda föreläsning på You Tube.

    Valet av litteratur är väl en smaksak. Jag nämnde några, men det finns många som skriver om de problem vi nu står inför och som har genomskådat vad som har orsakar dem. Få föreslår däremot en lösning. Själv har jag bland annat läst de böcker jag tidigare nämnt och nu ska jag läsa en bok till skriven av Åsa Brandberg. Margrit Kennedy var inte den första som föreslog skuldfria pengar, men i ”Pengar utan ränta och inflation” tar hon upp både problemet och dess lösning. Hon tar även upp delar av det Silvio Gesell skrivit i sin bok ”The Natural Economic Order”. Man kan dock diskutera om den cirkulationsavgift behövs i det system som Gesell förespråkar.

    Deras gemensamma klarsyn är hur som helst att man kan inte låna ut ett belopp och tro att det dels ska gå att betala tillbaka samma belopp OCH en ränta. Den ekvationen går helt enkelt inte ihop. Räntan kan till och med på några års sikt uppgå till ett större belopp än hela den ursprungliga skulden. Hittills har vår planet klarat av att stå för mellanskillnaden. Vi har helt enkelt hittat mer och mer råvaror och med dessa har vi lyckats hålla igång vår tillväxtekonomi.

    Men i den värld som nu väntar, med krympande energiresurser blir det självklart omöjligt att ställa ut dagens bankkrediter. Det går helt enkelt inte att skapa värde till skuldernas återbetalning i en värld med brist på råvaror.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Hur ska världen någonsin kunna bli bättre när privata tillåts sköta penningskapandet? Suga ut. Suga ut. Trycka pengar ur det blå och ta ränta på luft. Här en bra kommentar som förklarar läget:

    Well let’s have a look at who does own ”Riksbanken”

    The plan of the international Jewish banking cabal is to have only 3 central banks in the world: The Federal Reserve Bank, the European Central Bank,( which Sweden now part of the EU and the Riksbank are included) and the Central Bank of Japan. All of these banks are headed by the Rothschilds.

    The Federal Reserve Bank is a consortium of 9 Jewish-owned & associated banks with the Rothschilds at the head:

    $1. Rothschild Banks of London and Berlin.
    $2. Lazard Brothers Banks of Paris.
    $3. Israel Moses Seif Banks of Italy.
    $4. Warburg Bank of Hamburg and Amsterdam.
    $5. Lehman Brothers of NY.
    $6. Kuhn, Loeb Bank of NY (Now Shearson American Express).
    $7. Goldman, Sachs of NY.
    $8. National Bank of Commerce NY/Morgan Guaranty Trust (J. P. Morgan Bank – Equitable Life – Levi P. Morton are principal shareholders).
    $9. Hanover Trust of NY (William and David Rockefeller & Chase National Bank NY are principal shareholders).
    THE BOARD OF GOVERNORS OF THE FEDERAL RESERVE BANK

    Here are the Jews that control the government of America:

    1) Ben Shalom Bernanke: Chairman of the Board of Governors of Federal Reserve. Term ends 2020.
    2) Donald L. Kohn: Vice Chairman of the Board of Governors of Federal Reserve. Term ends 2016.
    3) Randall S. Kroszner: Member of Board of Governors of Federal Reserve.
    4) Frederic S. Mishkin: Member of Board of Governors of Federal Reserve. Term ends 2014.
    5) Alan Greenspan: Advisor to Board of Governors of Federal Reserve. Recent Chairman.

    That should answer the general question and I’m sure that if you investigate deeper, that the Wallenberg family have a serious interest along with others.

    Hälsningar från
    thebaldchemist.com
    ray.leigh@thebaldchemist.com

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Helena, det vore skönt om världsekonomin vore en konspiration styrd av en hemlig grupp för då skulle det i alla fall finnas någon som kan styra samt hållas ansvarig. Tyvärr tror jag inte att det är så bra, de flesta är nog systemens fångar och agerar inom dem.

    Teorin om konspirerande judiska bankirer är en gammal klassiker. Jag tror att varianter av den, med eller utan referens till judar, kommer tillbaka i mindre stabila länder när ekonomin krymper och en grupp av makthavare känner ett akut behov av att skylla på en annan grupp av makthavare så det blir de andra och inte de själva som riskerar att få sin hus brända i upplopp eller hängs upp i lyktstolparna. De länder som förfaller till den typen av politiska lösningar på resursproblem kommer att falla sönder snabbt då det förintar förtroenden, därefter kapital och till sist människor.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

  • Magnus, nu tror inte jag heller att det finns en hemlig grupp som sitter och styr världsekonomin. Men det är bestickande när man ser hur finansinstitut och centralbanker hänger ihop i ett kluster och vilka som gynnats/berikats av de enorma belopp som skattebetalarna genom staten tvingats gå in med för att rädda ett sjukt finanssystem från kollaps. Detta är ju speciellt tydligt i USA där banker och finansinstitut genom FED äger rätten att reglera penningmängden och ”trycka” pengar med politikernas goda minne.
    Frågan man kan ställa sig vad händer härnäst. På vilket sätt ska dessa mäktiga finansbolag agera för att fortsätta tjäna pengar i en recession och depression som kommer att pågå många år framöver. Vill man ha inflation eller deflation?

  • Farfar

    Jag läste Thomas Grecos senaste bok för ett tag sedan. I denna video diskuterar han dess innehåll här:

    http://www.youtube.com/watch?v=s7nOYCRHjOY

    Boken är förresten mycket bra.

    Tyck om eller Tyck inte om: Thumb up 0 Thumb down 0

MediaCreeper Creeper bloglovin Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!