”Sverige är inget föregångsland”, skriver Per Kågeson som replik på miljöminister Andreas Carlgrens utspel under Brännpunkt i SvD för några dagar sedan. Har väntat länge på att någon i klartext, talar om att kejsaren är naken.
”Sverige använder 57 procent mer energi och 2,3 gånger mer el per capita än EU-snittet. Situationen räddas av att vi har tio gånger mer skogsmark och 14 gånger mer vattenkraft samt producerar fyra gånger mer kärnkraft än genomsnittseuropén.”
Mycket snack – lite verkstad och stor okunnighet, sammanfattar väl det Per Kågesons skriver om vår miljöminister Andreas Carlgrens utspel. Per Kågeson är professor i miljösystemanalys på KTH.
Tror säkert att Andreas Carlgren vill väldigt mycket. Han är inte ond utan säkert en godhjärtad människa, men ack så svag och otydlig. Kanske är det exakt detta som Alliansen vill ha – en grön transparent röst som skiftar och är följsam. Men man kan undra varför alla dessa utspel i media, när Andreas C själv sitter vid rodret och styr? Är det så att miljöministern håller på att putsa på sitt eget eftermäle?
I sin kritik skulle Per Kågeson också kunnat nämna att Sverige är en stor nettoimportör av fossil energi , indirekt, genom alla varor vi importerar, vilket att döma av kommentarerna i SvD alltför få har insett eller förstått. Okunnigheten verkar miljöministern dela med många medborgare. Och för de flesta av oss är det bekvämare att glömma bort detta faktum.
Energianvändning som används för vår skull i andra länder existerar inte för miljöministern. Tänk om fler kunde inse att Sveriges outsourcing av företag och tillverkning i andra länder, de senaste 20-30 åren, är en viktig faktor till låga utsläppssiffror och låg energianvändning. Vi lever i dröm med liten kontakt med verkligheten.
Är man insatt i energi- och utsläppsproblematiken så är det lätt att konstatera att miljöministern och Energimyndigheten har gått i otakt i många år. Ett exempel: Medan Energimyndigheten prognostiserar 87 % fossila bränslen och 1 % el för transportsektorn år 2020, pratar Andreas C något helt annat utan att styrka och visa hur det ska gå till att ställa om samhället till mindre fossil energi främst olja!
Per Kågeson avslutar med:”Andreas Carlgrens många artiklar präglas av självgodhet och bristande insikt om resursproblemen. Den svenska linjen är för energikrävande för att kunna bli en global förebild”.
Hur ska vi i Sverige vidta rätt åtgärder och påbörja omställningen av samhället om vi förnekar verkligheten och går runt i tron, att vi är någon annan än vi egentligen är?
Det är sorgligt, jag lider med vår miljöminister, så förvirrad – så tilltufsad. Läs Andreas Carlgrens artikikel i Brännpunkt den 21 juli.
Ja, vi ”importerar” energi i vår varuimport. Men vi exporterar också (ren, koldioxidfri) energi i vår export. Inte minst i papper och metall. Nettot torde vara till vår fördel, och det är också därför vi är ”energikrävande”. Vi är helt enkelt en global energiresurs, där vår vattenkraft och vår framsynta användning av kärnkraft bidrar till en bättre värld.
Jeppen, om du läste vad jag skrev så står det nettoimportör av energi/utsläpp. Det betyder bl a att den energi vi importerar renderar stora utsläpp av CO2, i något annat land. Så stora att våra officiella siffror 5.6 ton per capita egentligen skulle vara över 10 ton per capita. Du får gärna kalla det ”Att vi helt enkelt är en global energiresurs” och fortsätta förneka våra stora ekologiska fotavtryck oxå!
Har du någon referens som visar hur mycket inbakad energi vi importerar respektive exporterar? Jag tror du är ute och cyklar.
En av de bästa saker som vi kan göra nu när bland annat oljan börjar sina är att bygga ut industrin och öka exporten av inbakad energi och även vatten. Vi kan på det sättet göra nytta för många miljoner människor samtidigt som vår egen försörjning blir tryggare.
Jeppen, när det gäller nettoimporten av CO2, då är det bara att gå in på Naturvårdsverket hemsida. Där finns importsiffror och exportsiffror av CO2. Dessvärre är bilden inte lika rosenröd som du gör gällande. Per K tog oxå upp resursutnyttjandet, våra ekologiska fotavtryck, där vi tillhör topp 15 i världen och behöver ytterligare två jordklot för att leva vidare med samma resursutnyttjande.
Om jag lyckas med min ambition blir en följdfråga hur man uppmuntrar folk att konsumera standardhöjningen (absolut eller relativ) av den ökande exporten i form av trädgårdsodling, jakt, långa tågsemestrar, osv i stället för större bilar, prylsamlande, weekendresor till Tokyo, osv.
Hahahha underbar läsning :-)
Apropå detta är det lite kul att Göran Persson avslutade sin karriär med att skaffa en gård, sådant kan nog inspirera.
Martin, nu surfade jag in på naturvårdsverket och hittar inte uppgifterna. Eftersom länkning ingår i de html-taggar man får använda här så kan du väl ge oss länken?
Sen är jag inte intresserad av nettoimport av CO2, utan nettoimport av inbakad energi. Det är ju rätt orättvist om vi ska straffas för att vi har koldioxidfri energiproduktion, så att vi inte exporterar något CO2 av den orsaken. Eller hur?
De länkar som jag pratar om på Naturvårsverket är nettoimport av CO2. Har inte ngn länk till nettoimport av inbakad energi!
Då håller jag fast vid min ståndpunkt. Det är ju rätt uppenbart med den mängd stål och mekanisk pappersmassa som exporteras, eller hur?
Se här:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.144053
En förklaring till den stora svenska satsningen på ett importerat bränsle som höjer bränsleförbrukningen och -transporterna med 30 % för våra redan törstiga bilar och med 60 % för bussar.
Också en förklaring till den uteblivna satsningen på hybridbilar, elbilar och el-bussar i Sverige. Även på gassidan ligger vi efter.
BL, den etanolartikel du hänvisar till från 2008 är ett exempel på politisk nepotism och ”bristande insikt om resursproblemen.”, som Per Kågeson skriver. Denna vettlösa etanolsatsning där 100-tals miljoner kronor rullat ned i ett svart hål och i Carstedts fickor? är en skam. Miljöförvaltningen i Stockholm stad får oxå ta på sig ett stort ansvar för denna vettlösa satsning på svensk etanol. Den har kostat skattebetalarna i Stockholm stad (och givetvis kommunerna längs norrlandskusten) stora summor och är ytterligare exempel på dåliga kunskaper inom en förvaltning och politisk organisation.
Organisationen Gröna Bilister och M Goldberg har också del i denna miljonrullning av skattepengar till etanolfordon med sin skönmålning av etanol som framtidens bränsle. Nu har Gröna Bilister sadlat om och gick i förra veckan ut i en kampanj för elbilar tillsammans med elbranschen. Fortfarande med lika grunda och dåliga kunskaper om el som fordonsbränsle som etanol.
Skillnaden är att elbilar har en viktig framtida roll då el kan tillverkas på många sätt medan alla bilar som drivs med biobränslen vars råvaror har livsmedelskvalitet är desperata lösningar på bränslebehovet då de konkurrerar med människors föda.
Halvgenomtänkt stöd till elfordon är mycket bättre för framtiden än stöd till etanol som bara kombinerar jordbrukets kortsiktiga behov av att destruera överskott för att undvika priskollapser och bilindustrins önskemål om enklast möjliga konvertering av bensinbilar till PR-mässigt bättre bränsle.
Själv tror jag på stora framgångar för elfordon men inte att de kommer att fungera för alla sätt att använda bilar som vi har i dag. Långpendlare kommer att behöva köpa dyrt bränsle, veckopendla eller flytta. Skall man dra en båt eller en husvagn blir det att hyra en bränslebil. I stället för stort bagage kan det bli en pytteliten släpkärra som man kopplar på när man storhandlar. Osv
Magnus, vi har ju diskuterat elbilar vid flera olika tillfällen. Skulle gärna vilja dela din optimism att elbilar är framtiden. Och det är klart just nu har vi tillräckligt med el i Sverige tack vare vår kärnkraft och en väl utbyggd vattenkraft. Trots detta har vi knappast ngt överskott av el? Och det lilla överskott som finns till och från exporteras till kontinenten där bolagen tjänar mer per kWh, än i Sverige. Tack vare vår nuvarande talman Per Westerberg som avreglerade och införde en fri marknad för elförsäljning, som näringsminister. Med mer konkurrens skulle elen bli billigare, var motiveringen! Ännu ett korkat och genomfört förslag från en moderat minister. Vem har tjänat på detta? Inte medborgarna i alla fall, utan aktörerna inom el-oligopolet. Idag är just det höga elpriset en av de vardagsfrågor som oroar medborgarna mest.
Redan på 1980-talet var moderaterna kraftigt influerade av Milton Friedman att marknaden skulle fixa allt, bara staten höll sig undan. En annan konsekvens av Per Westerbergs intelligenta lagförslag (ironi) var ju att skilja på produktion och distribution av el. Vad det bra? Ja, för elmarknadens aktörer, som på detta sätt kunde motivera ökade kostnader inom sin del av ”elkakan”. Är det inte samma sak vi upplever efter styckningen av SJ?
Det är bedrägligt att enbart titta på el som bränsle och den höga verkningsgraden i en elmotor. Men innan det är dags att höja elbilen till skyarna bör man nog begrunda det faktum att vi i Sverige har gott om el per capita, men inte tillräckligt för att göra ett systemskifte ensamma och bygga upp en egen bilflotta av elbilar. Den indirekta energi som krävs för att bygga en elbil inkl batterier måste oxå räknas in. Och den mängden el och fossil energi är inte heller försumbar!
Sen bör vi titta på EU i övrigt. 50 % av elen inom EU är kolel. Om vi nu kraftigt ska sänka våra utsläpp av växthusgaser inom EU, så är det lätt att konstatera att elbilen sänker utsläppen av CO2, högst marginellt. OK du tycker kanske att jag är emot alla hoppfulla billösningar. Låt mig säga så här. Privatbilismen har peakat oavsett bränsle! Ska vi få behålla bilen i någon form ska vi ställa in oss på en allmän hastighetsbegränsning, tex att köra max 70 km / tim, sen kanske det införa en maximal körsträcka per år. Du tilldelas en maximal körsträcka på 500 mil per år. Sen har vi hyrbilar, bilpooler och taxibilar som kommer att underlätta avvänjningen av att ÄGA en egen bil.
Elbilar är en del av framtiden och blir deras prestanda mera motsvarande en Citroen 2CV än Volvo V70 är det vackert så, det räcker till de flesta och viktigaste behoven. Du som gillar odling borde uppskatta ursprungsspecifikationen att kunna ta två bönder och 100 kg mat till bymarknaden.
Att kunna frakta 2-4 personer eller några hundra kilo mat/gödning/blöjor/potatis/reservdelar/möbler/vfsh tio mil tre gånger så fort som med häst, pålitligare, mera lätthanterligt och mycket billigare i skötseltid och med el i stället för högkvalitativt foder ger ett mycket bekvämare samhälle som lättare behåller en god välståndsnivå. Det är jätteviktigt med tillgång till bil, det är inte jätteviktigt med tillgång till högpresterande bilar.
Det är en bra observation att det behövs el för att tillverka elbilar, desto större andel el som krävs och mindre andel fossila bränslen desto bättre. Vi har som sagt gott om el, det är en rikedom som behöver nyttjas för att göra omställningen när oljan sinar så lindrig som möjligt. Kan vi tillverka ännu mera el och exportera mer el för att ersätta kolkraftverk är det bra men det är inte lika nödvändigt för omställningen av transportinfrastrukturen.
Regelmässigt skulle jag inte vilja ha några skillnader mellan privatbilism och yrkestrafik utan jag skulle snarare uppmuntra privatbilister att samåka, köra lite taxirörelse och fylla små behov varhelst de hittar dem så de bilar som de har råd med kan producera så mycket nytta som möjligt. En del av privatbilisterna kommer sedan att bli proffs och tex köra rundor med distribution av matkassar. De bilar som är bränslesnåla eller använder el som det finns gott om skall givetvis rulla så mycket som möjligt på bekostnad av andra bilars användning. För att åstadkomma detta litar jag mycket mer på fria marknader med vissa incitament än hårdhänt reglering med ransonerad körsträcka per person och år. En marknad med många företag och kunder är en marknad som kan fungera bra.
Jag håller med om att biltrafiken peakar ungefär nu men jag tror att den kan fortsätta att bli intensivare i delar av de livskraftigaste städerna där det dessutom behöver ordnas plats för mer kollektivtrafik och cyklande. Det skulle inte förvåna mig om en framtid som är nära din odlingsvision kommer att leda till att att Stockholms utfartsleder blir fulla med småbilar på väg till och från sommarstugor och kolonilotter under sommarhalvårets fredagar och söndagar.
Hej Magnus!
Du målar upp en önskescenario och det är väl inte fel i det. Men den här tråden och mitt svar handlar om argument som talat emot el som framtidens bränsle i Sverige och inom EU. Att då pumpa ut mer eller mindre genomtänkta önskedrömmar, är ju ganska meningslöst om avsikten är att föra en dialog om allvarliga saker.
1. Du skriver: Det är jätteviktigt med tillgång till bil, det är inte jätteviktigt med tillgång till högpresterande bilar. -JA vem kan säga emot det, men det räcker inte med att sådant konstaterande. Jag har fört fram flera argument varför detta kommer att bli oerhört svårt, för att inte säga omöjligt på lite längre sikt.
2, Du skriver: Vi har som sagt gott om el, det är en rikedom som behöver nyttjas för att göra omställningen när oljan sinar så lindrig som möjligt.
– Vi då menar du väl Sverige antar jag? Sverige har mer el per capita än andra länder inom EU, men knappast tillräckligt för att bygga upp ett annat transportsystem men elbilar.
3. Du skriver: Kan vi tillverka ännu mera el och exportera mer el för att ersätta kolkraftverk är det bra. –
-Vem kan säga emot detta så vida du inte menar mer kärnkraft. Vårt elöverskott periodvis betyder inte som du skriver att ”vi har gott om el”. Där måste du nog visa upp lite fakta för att stödja ditt påstående. Det är lätt att glömma bort att vi ingår i ett nordisk elmarknad, där Norge har en mkt ojämn elproduktion.
4. Du skriver: En marknad med många företag och kunder är en marknad som kan fungera bra.
– ”Kan” fungera bra säger du. Då är vi tillbaka till ruta ett och Milton Friedmans teser, som jag skrivit om tidigare.
5. Du skriver: Jag håller med om att biltrafiken peakar ungefär nu…..att Stockholms utfartsleder blir fulla med småbilar på väg till och från sommarstugor och kolonilotter
– Magnus nu är du inne och fabulerar och uttrycker ett önsketänkande igen. Ganska meningslöst, tycker jag då fakta säger ngt helt annat!
Jag tror inte att det blir lätt att ställa om samhällen för att använda små volymer fossila råvaror, det blir mängder med förändringar och uppoffringar och kommer att kräva en massa arbete. Det är ändock lite kul att vara optimisten, jag brukar känna mig som en dödgrävare. Avgörandet blir att helt enkelt observera hur långt de tillgängliga resurserna räcker under 2010, 2020 och 2030 talen om vi får ha god hälsa och nog med potatis.
En överdimensionerad elbil som Tesla behöver enligt deras PR material 1,1 kWh per mil. Dubblar jag det för lite säkerhetsmarginal och förluster blir det 2,2 kWh, om en miljon elbilar körs tio mil på en dag ger det 22 000 MWh om man antar orealistiskt att de laddas helt jämt ger det en medeleffekt på en bit under 1000 MW. Jämför man med de variationer som det befintliga elnätet hanterar är det inget problem men det vore ändå klokt med timmätning och prissättning av el så laddningen tenderar att ske när den övriga förbrukningen är låg eller det blåser bra i vindkraftverken.
Självklart har vi det lättare än länder med elbrist och det gäller att handeln hanteras klokt så t.ex. svenskar inte tjänar på att den upphör och det är ännu en anledning till att det är klokt att bygga mer elproduktion. För att förstå detta har nordpool utmärkt statistik och jag har följet det här tämligen nära i tio år som en liten hobby.
En stor skillnad mellan oss är att jag anser det rimligt, genomförbart och önskvärt att bygga nya stora kärnreaktorer och jag tror även att ett antal små kan komma att ersätta delar av avfallseldningen. En 1600 MW EPR kan driva många elfordon men det är helt riktigt att man bara kan driva lite flygtrafik med den via elektrolys av vatten till vätgas osv. Elfordon är även lämpliga före ett elnät med mycket vindkraft då man kan välja att skjuta upp fulladdningen av batterier tills elen är billig när det blåser bra.
För mig är marknaden ingen religion utan ett empiriskt konstaterande av hur människor agerar i grupp samt en uppsättning traditioner och etablerade institutioner som inom snäva begränsningar kan användas som politiskt verktyg. Välfungerande marknader är lätta att ha sönder och svåra att skapa då den ekonomiska belöningen är stor för den som lyckas sätta konkurrensen ur spel.
Stockholms utfartsleder är en liten vink åt omställningsrörelsens idé om urban odling. Om något sådant blir allvar och nödvändighet som i Sovjet under deras illa fungerande ekonomiska system och efterföljande kollaps kommer marken i staden att snabbt ta slut och folk måste ta sig mellan odlingslotten och de bostäder och jobb som finns i städerna. I Linköping skulle jag vid ett sådant scenario förutspå mycket cyklande men Stockholm är mycket större.
@Magnus: Urban odling, som det mesta vad gäller tillkämpat småskalig verksamhet, är en dålig idé – det har man förstått sen skiftesreformerna. Vill man hushålla med resurser ska man skala upp, marknadsutsätta, avreglera och professionalisera. Att hobby-fiera är tvärtemot vad vi bör göra om resurserna skulle börja sina.
Alla peak-oilare borde vara emot hobbytrams som solceller på taken och egna små rancher och för storskaligt icke-ekologiskt lantbruk och kärnkraft. (Tyvärr är det inte så.) Striden mellan peak-oilare borde istället stå mellan de som tror att marknaden optimerar bäst allteftersom och de som tror att staten bör sjösätta enorma och dyra infrastrukturprojekt. Om jag förstått rätt tillhör du de senare, medan jag lutar mer åt de förra.
@Martin: ”Trots detta har vi knappast ngt överskott av el?”
På marknader finns det i princip inte det. Istället anpassas priset så att tillgång och efterfrågan möts.
”Med mer konkurrens skulle elen bli billigare, var motiveringen! Ännu ett korkat och genomfört förslag från en moderat minister. Vem har tjänat på detta? Inte medborgarna i alla fall, utan aktörerna inom el-oligopolet.”
Det är möjligt att billighet var motiveringen, men på en fri marknad blir det inte billigare eller dyrare, utan helt enkelt rätt pris. När man öppnade upp mot omvärlden blev det rätta priset ett annat, och optimeringen blev mer regional istället för nationell. På ett övergripande plan är det förstås bättre, även om det kan svida lite i plånboken. Sen var det givetvis sossar och sosseministrar (Mona Sahlin) som är främsta kraften för att strypa tillgången på el genom att lägga ner Barsebäck och vägra nyproduktion. Då blir priset givetvis högre.
”Redan på 1980-talet var moderaterna kraftigt influerade av Milton Friedman att marknaden skulle fixa allt, bara staten höll sig undan.”
Vilket väsentligen stämmer.
”En annan konsekvens av Per Westerbergs intelligenta lagförslag (ironi) var ju att skilja på produktion och distribution av el. Vad det bra?”
Självklart. Distributionen är ett naturligt monopol. Produktionen är däremot mycket lämpad för konkurrens.
”50 % av elen inom EU är kolel. Om vi nu kraftigt ska sänka våra utsläpp av växthusgaser inom EU, så är det lätt att konstatera att elbilen sänker utsläppen av CO2, högst marginellt.”
Slutsatsen stämmer inte. Högre efterfrågan på el höjer priset, vilket tränger ut en del annan elkonsumtion. I den mån det blir en ökning så kan den tillgodoses med kärnkraft eller vindkraft, exempelvis.
”Privatbilismen har peakat oavsett bränsle! Ska vi få behålla bilen i någon form ska vi ställa in oss på en allmän hastighetsbegränsning, tex att köra max 70 km / tim, sen kanske det införa en maximal körsträcka per år. Du tilldelas en maximal körsträcka på 500 mil per år.”
Ransonering är idioti när marknaden sköter hushållning av begränsade resurser mycket bättre.
Peppen, ransonering kan upplevas som ett misslyckande och ren idioti, men har du någon bättre åtgärd för att vi ska få behålla bilen ett tag till när resurserna blir knappa, förutom din patentmedicin som gått i graven-kärnkraft? Marknaden fungerar, när tillgång och efterfrågan ligger ”inom vissa ramar” och det finns en mångfald.
Avregleringen av el- och energimarknaden har om man tittar i backspegeln lett till en koncentration av produktionen, inte till mångfald och konkurrens.
Jag är övertygad om att huvuddelen av livsmedelsförsörjningen kommer att fortsätta produceras inom det storskaliga lantbruket och det är även där som det är lättast att byta metoder eller bränsle till maskinerna just därför att det är rationellt med mycket nytta per maskin och arbetad timme och professionellt.
Det betyder inte att småskaligt jordbruk är värdelöst, t.ex. skulle de väldigt många hästgårdarna kunna gå från att vara nettokonsumenter av jordbruksproduktion till att bli nettoproducenter av mat. Att ha tio kor som man har svår att ordna optimalt foder till och mjölka med en spannmjölkmaskin ger usel timlön men kapitalkostnaden är liten och en liten inkomst är bättre än en dyr hobby för en arbetslös f.d. mellanchef i en krympande bransch eller någon annan som har lekt med hästar. Ger det några procent av den totala försörjningen är det vackert så och det är inget hot mot det storskaliga jordbruket.
Urban odling typ kolonilotter ger ännu sämre lönsamhet per arbetad timme men använder man sin fritid ger det grönsaker, kryddor och potatis för egen konsumtion. Sådan odling kan vara intensiv per kvadratmeter men större dela av nytta finns nog i att det är en konstruktiv sysselsättning, människor mår bra av att jobba. Att hyra ut stadsnära åkrar till kolonilottsodlare bör vara en bra ide.
Att odla upp rondeller osv uppfattar jag mera som politisk terapi med ”reclaim the streets stuk”, senaste gången det gjordes i Europa på blodigt allvar var i Sarajevo som den sista möjligheten att överleva under belägring. Jag ser det som ett rent politiskt projekt där ungdomarna egentlige borde uppmuntras att odla kolonilotter med hopp om att de får intresse för odling och gör karriär som bönder men det är kanske inte häftigt nog?
Apropå marknader så balanserar alltid tillgång och efterfrågan och skall det balansera till fördel för elkonsumenter måste det finns så många säljsugna elproducenter att priserna pressas ner. Här är bekymret att det byggs för få kraftverk, å andra sidan är det nog så att priserna behöver vara på ungefär den nuvarande nivån för att det skall gå att bygga nya kraftverk så man skall inte förvänta sig el-rea.
Det finns en del stora infrastrukturprojekt som staten är lämplig för att förbereda och genomföra som utbyggnad av järnvägsnätet, förberedelser för eventuell elektrifiering av riksvägar, osv. Sådana satsningar löser inte problemen på egen hand utan de ger nya möjligheter för alla de olika marknaderna att lösa problemen när det t.ex. är säkert att det aldrig blir dyrt att skicka containrar medellåga eller långa sträckor oavsett vad som händer med oljepriset.
”Marknaden fungerar, när tillgång och efterfrågan ligger ”inom vissa ramar” och det finns en mångfald.”
Martin, hur menar du? En minskning av bensintillgången leder till en höjning av priset tills dess att efterfrågan matchar. Den minst värda efterfrågan trängs ut och problemet blir på så vis samhällsekonomiskt effektivt löst. Ransonering leder istället till att mycket mindre värd efterfrågan får del av tillgången, och det bildas därför även svarthandel, korruption mm. Vilka ramar och vilken mångfald är det du pratar om?
”Avregleringen av el- och energimarknaden har om man tittar i backspegeln lett till en koncentration av produktionen, inte till mångfald och konkurrens.”
På vilket sätt har produktionen koncentrerats? Jag anser att kablarna till omvärlden lett till en diversifiering. Dels är det givetvis ett politiskt fel i det att nyproduktion av kärnkraft, särskilt bland nya producenter, hämmas.