Kalender

september 2010
M T O T F L S
« aug   okt »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Slumpmässigt inlägg

Godis och svart guld
Godis och svart guld

Antal besökare

  • 23Besökare idag:
  • 80Besökare igår:
  • 709Besökare förra veckan:
  • 2676Besökare per månad:

Arkiv över inlägg

  • Fossil Fuel Production Is Reaching Limits in a Strange Way 15 oktober, 2020
    Strangely enough, the limit we seem to be reaching with respect to fossil fuel extraction comes from low prices. At low prices, the extraction of oil, coal, and natural gas becomes unprofitable. Producers go bankrupt, or they voluntarily cut back production in an attempt to force prices higher. As the result of these forces, production […]
  • EIA’s Electric Power Monthly – September 2020 Edition with data for July 24 oktober, 2020
    A Guest Post by Islandboy The EIA released the latest edition of their Electric Power Monthly on September 24th, with data for July 2020. The table above shows the percentage contribution of the main fuel sources to two decimal places for the last two months and the year 2020 to date. The Table immediately above […]
  • Book review: How Democracies Die 24 oktober, 2020
    Preface.  This is a book review with excerpts from the first half of “How Democracies Die” by Steven Levitsky and Daniel Ziblatt. A few main points: We tend to think of democracies dying at the hands of men with guns. … Continue reading →

Kan Kärnkraften vara ett alternativ?

Print Friendly, PDF & Email

Detta är ett gästinlägg av Claes Erik Trygger om kärnkraften och att många tror att detta är ett alternativ till våra fossila energikällor.

Diskussionen blir lätt litet spretig då alla talar i munnen på varandra och om olika saker; jag skulle därför vilja börja med att reda ut dagens situation: uraneldade reaktorer. Några siffror kan klargöra läget (Numbers count!!): Dagens 436 reaktorer – av vilka åtskilliga närmar sig slutet – har en installerad effekt om 370 GWe, vilket ger 2.600 TWh elektricitet årligen; detta utgör 2.2 procent (netto) av den globala (kommersiella) energitillförseln. (Andelen är sedan år 2006 sjunkande.) Fossila bränslen levererar mellan 85 och 90 procent av världens energiförbrukning. Om all fossil energi skulle ersättas med urankraft från reaktorer av gårdagens genomsnittsstorlek, skulle antalet således behöva fyrtiofaldigas till ungefär 17 à 18 tusen reaktorer. Om vi i stället generöst antar att det med dagens högre effekter skulle räcka med 10.000 reaktorer, var och en med en livslängd på 50 år, skulle vi i stationaritet – d.v.s. efter den ganska intensiva uppbyggnadsfasen – behöva skrota och bygga 200 reaktorer om året. (Hittillsvarande rekord ligger på drygt 30 reaktorer på ett år.)
Till detta kommer världens alltmer glupande aptit på energi: IEA räknar med en årlig ökning på 1.6 procent. Om denna skall klaras med kärnkraft tillkommer ytterligare c:a 300 reaktorer varje år. Totalt behöver vi således i stationärt tillstånd bygga omkring 500 reaktorer om året – varje år i all framtid.
Om bygget av Olkiluoto i Finland kan ge någon ledning, skulle den årliga kostnaden för detta projekt bli i storleksordningen 500×60 = 30.000 miljarder kronor (i dagens penningvärde). Världens samlade BNP är (eller snarare var – före krisen) 430.000 miljarder kr (430 terakronor).
Kostnaden för att samtidigt skrota uttjänta reaktorer är f.n. inte känd, men i Storbritannien har man nyligen kraftigt reviderat (uppåt!) de tidigare kalkylerna. Dessutom skall de mer eller mindre radioaktiva resterna lagras någonstans – även detta till en något osäker kostnad. En viss indikation ges möjligen av det ständigt försenade och nu nedlagda amerikanska avfallslagret Yucca Mountain Repository (den 5:e mars 2009 meddelade energiminister Steven Chu vid ett senatsförhör att ”the Yucca Mountain site no longer was viewed as an option for storing reactor waste.”): den senaste Total System Life Cycle Cost som presenterades för Kongressen den 15:e juli 2008 var uppe i $ 90 miljarder (och stadigt växande).
Till ovanstående problem kommer förstås säkerhetsriskerna – svårare att kvantifiera, men icke desto mindre verkliga. Vill vi verkligen se en värld med kärnvapen i Nordkorea, Iran, Pakistan, Libyen, Israel …? Den intresserade kan studera Oxford Research Groups hemsidor och rapporter, t.ex. ”Secure Energy? Civil Nuclear Power, Security and Global Warming”.
Men naturligtvis är det ovanstående bara en lek med siffror: urantillgångarna räcker inte till ens en bråkdel av dessa utbyggnader. De brytvärda urantillgångarna (Reasonably Assured Resources för ett pris upp till $ 130 per kg) anses ligga runt 3.300.000 (3.300 kiloton); RAR + IR (Inferred Resources) uppges till 4.700.000 ton (4.700 kt). Dagens årskonsumtion ligger på 67 kt (av vilka f.ö. en icke obetydlig andel (25 kt) kommer från skrotade vapen; hur detta vapenplutonium skall ersättas är en öppen fråga, bl.a. med anledning av översvämningarna i gruvan Cigar Lake.) Division ger en återstående tid på mellan 50 och 70 år; detta under förutsättning att kärnkraften inte byggs ut. Inte ens kärnkraftsindustrins mest entusiastiska företrädare tror f.ö. på mer än en fördubbling inom överskådlig tid.
David MacKay, professor i fysik vid Cambridge, ägnar ett kapitel i sin synnerligen läsvärda bok ”Sustainable Energy – Without the Hot Air” åt kärnkraften. På sidan 162 finns en tabell, där MacKay anger de konventionella reserverna till 4.700 kt, uranreserver i fosfat till 22.000 kt – och ”reserver” i havet till 4.500.000 kt. Frågan är dock hur ordet reserver skall tolkas i det sistnämnda fallet. Om ordet skall ha någon mening, måste uranet kunna utvinnas – till en rimlig kostnad i såväl kronor (eller dollar) som i kWh. MacKay beskriver ett japanskt försök, där burar med en tvärsnittsarea på 48 kvm, innehållande ett uranadsorberande material av 350 kilos vikt, på 240 dygn infångade drygt ett kg ”yellowcake” (d.v.s. huvudsakligen triuranoktoxid); detta motsvarar 1.6 kg/år. För att driva en normalstor reaktor (1 GW) behövs (efter startfasen) 162 ton om året, d.v.s. 100.000 gånger mer än i det japanska försöket. Är en sådan uppskalning realistisk – särskilt i ett globalt perspektiv med fler än 10.000 reaktorer …?
Naturligtvis handlar det föregående – precis som MacKays kalkyler – om grova överslagsberäkningar för ett ”worst (eller best?) case scenario”, men även om de skulle slå fel på en faktor två eller t.o.m. fem, så framgår det klart att kärnkraft enligt dagens modell inte är en realistisk ersättare för fossila bränslen.

Kanske är utsikterna ljusare om vi vänder oss mot bridreaktorer eller Molten Salt Reactor (MSR), speciellt Liquid Fluoride Thorium Reactor (LFTR) – eller rentav fusion?

Uppdaterad 9/9: Det finns en artikel om Thorium reaktorn här.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious
1 tunna2 tunnor3 tunnor4 tunnor5 tunnor (4 votes, average: 3,50 out of 5)
Loading...

24 comments to Kan Kärnkraften vara ett alternativ?

  • Om all fossil energi skulle ersättas med urankraft…

    Ingen har sagt att vi skall göra detta. Inte en enda seriös debattör säger att energimixen skall bestå av andra generationens kärnkraft och inget annat, så redan där har artikeln kört av vägen i tangentens riktning.

    Kör samma reonemang på exempelvis vindkraft… och räkna med en livslängd på 25 år på verken… och räkna dessutom in att vi redan nu börjar närma oss en akut materialbrist för vindkraft… och räkna på att vindkraften år 2006 stod för 0.064% av energiproduktionen i världen… vad kommer du då fram till?

    Om bygget av Olkiluoto i Finland kan ge någon ledning…

    Nej det kan det inte för OL3 är ett undantagsfall.

    Den intresserade kan studera Oxford Research Groups hemsidor…

    Varför bryr vi oss om dem, och hur vet vi att deras resonemang stämmer?

    De brytvärda urantillgångarna (Reasonably Assured Resources för ett pris upp till $ 130 per kg)…

    1 kg uran är med dagens teknik Generation II-teknik tillräckligt för att förse dig med el i hela ditt liv.

    1 kg uran med Generation IV-teknik är tillräckligt för att förse dig och 19 personer till med el i hela ert liv. Och detta dessutom från uran som vi redan äger.

    Om då detta kostar oss 130 USD så är alltså själva bränslekostanden för kärnkraft löjligt liten. Du kan utan att svettas höja det priset 10 ggr, och det kommer ändå att bli ett väldigt litet avtryck på elräkningen.

  • NiklasT

    Kärnkraftsvännerna gör mig lite trött. De glömmer många saker, bland annat all dold fossil energi som ligger i en kärnreaktors livscykel: All stål, betong och koppar, och alla transporter under bygge, drift och avveckling kommer från fossil olja och kol.

    Dessutom finns det inte koppar nog för en massiv utbyggnad av infrastrukturen för eldrift av samhället.

    Och så fort någon börjar strössla med uttrycken ”vi kan..” och ”vi skulle kunna..” om olika fantasifulla förslag, då undrar jag vilka de där ”vi” egentligen är?

  • De glömmer många saker, bland annat all dold fossil energi som ligger i en kärnreaktors livscykel: All stål, betong och koppar, och alla transporter under bygge, drift och avveckling kommer från fossil olja och kol.

    Heh… gör vi? *flinar stort*

    Här har du en livscykelanalys över svensk kraftproduktion. Bläddra till sidan 22 och börja läs diagrammen… sedan kan vi börja snacka om vem om ”glömmer bort” saker som ”stål, betong och koppar, och alla transporter under bygge, drift och avveckling kommer från fossil olja och kol”.

    Och så fort någon börjar strössla med uttrycken ”vi kan..” och ”vi skulle kunna..” om olika fantasifulla förslag, då undrar jag vilka de där ”vi” egentligen är?

    Igen tvager jag mina händer. Är det några som kör med ”Vi kan!”-tjafset så är det kärnkraftshatarna. De som säger ”Nej, vår lösning klarar allt själv! Vi behöver inget annat!”, det är vindkrafts-tokarna och sol-stollarna. Googla på ”Vi behöver inte kärnkraft”. I deras värld är allt möjligt…

    …utom kärnkraft, för det är det bara problem med… enligt dem.

    Som kärnkraftskramare säger jag ”Låt kärnkraften få vara med”… och det är allt.

  • Bengt Randers

    En annan fråga som inte kommer upp i samband med kärnkraft är det komplexa samhälle som behövs för att det ska kunna fungera. Vilket jag tycker mig ha sett i Sverige senaste tiden, med rätt allvarliga säkerhets brister. Det krävs att hela vårt komplexa samhälle fungerar för att kärnkraften ska var säker och fungerande, och i ljuset av Peak oil ser jag och flera med mig uppenbara risker med vårt samhälle, senaste var det Bundeswehr som varnade.

    This would in turn lead to the collapse of economies, mass unemployment, government defaults and infrastructure breakdowns, ultimately followed by famines and total system collapse.

    Då kan man inte se kärnkraften som ett energialternativ, även om jag stödde Linje 1 i omröstningen då, så har jag nu omvärderat kärnkraften.

  • Du, om vårt samhäller kollapsar på ett sådant sätt att kärnkraften inte kan hållas säker, då har du andra problem som vida överstiger de som kärnkraften ens har fysisk möjlighet i ett värstafalls-scenario att komma upp till.

  • NiklasT

    Bästa Michael Karnerfors,

    Din uppblåsta, arroganta och nedlåtande attityd när du framför svepande generaliseringar är inte speciellt övertygande, och jag tappar helt lusten att försöka föra en diskussion. Hade du haft bärkraftiga argument hade du inte behövt framföra dem i ett så hånfullt tonläge. Du ger snarast intryck av att försöka övertyga dig själv…

  • Sanya Falkenstrand

    Vafan ska vi med kärnkraft till när vi inte har någon olja att smörja det vidriga tillväxtsystemet med?! Dessutom glömmer alla ni bort vad uranbrytning gör mot ekosystemet.

  • Märkligt att kärnkraftsförespråkarna sällan diskuterar ekonomi, global säkerhet och slutförvaring. Det är svårt att tro att sargade och skuldtyngda OECD-länder/länder i Nord,kommer att ha potens att både hålla igång nuvarande komplexa och sårbara samhälle samtidigt som 1000-miljarder ska satsas på produktion av nya kärnkraftverk. Sorry, ekvationen går liksom inte ihop!

    Säkerhetsfrågan är nästa nöt att knäcka. Många forskare bl a C Azar har lyft fram sambandet kärnkraft och plutonium och hur lätt det är att skaffa ”bomben” när man har kärnkraft. Då är frågan vilka länder ska få skaffa sig kärnkraft? Är Danmark pålitligt? Ja det tycker vi nog trots deras invandrarfientliga hållning som ev kan locka till sig repression från vissa grupper. Ungern då… ja kanske. Libyen.. nej där går gränsen. Och för Iran är det helt uteslutet och de kommer att få betala ett högt pris för att de utmanar världsopinionen främst Israel och USA. Ett angrepp på Iran är under vardande, där kärnkraften kommer att vara det officiella skälet men där oljan är orsaken.

    Sen vore det passande om kärnkraftsförespråkarna tar sig en titt på hur bl a USA och andra länder klarat av att lösa slutförvaringen. Om vi har kontroll just nu av bränsleresterna så är förhållandena i USA mer eller mindre en skandal.Och varför lägga ned kapital på något så improduktivt som slutförvar.

  • Svenne

    Sanya har helt rätt. Det som måste rätas till först är vårt tillväxtbaserade ekonomiska system. Alla de problem som vi tror beror på brist på energi är i själva verket att vår ekonomi tvingar oss till att använda mer och mer energi för varje år. Men ekonomin växer inte genom besparingar utan genom ökad skuldsättning, MEN RÄNTAN PÅ SKULDERNA ÄR INTE INRÄKNAD I DEN URSPRUNGLIGA SKULDEN. Med andra ord, det spelar ingen roll hur mycket energi vi tillskansar oss, den kommer ändå inte att räcka. Vi är för närvarande dömda att nå de gränser som vår ekonomi kräver, inte vår ekologi, det vill säga den mängd skulder som får systemet att kollapsa. På vägen dit gör vi av med planetens resurser, utan att förstå varför det blev så här. Men jag tror tyvärr inte att det finns någon politiker som vågar ta i detta problem och de flesta vet inte ens aning om hur vår ekonomi fungerar.

  • NiklasT

    Svenne:

    Du kommer med typiskt efterkloka kommentarer. De enda som lyckats någotsånär med att hålla igen på konsumtion är Amish. Alla andra vill konsumera så mycket som bara är möjligt.

    Det går inte att säga åt en nation att man skall hålla igen konsumtionen i tre generationer för att den fjärde generationen skall slippa en chock när konsumtionen minskar.

    En viktig faktor bakom berlinmurens fall var längtan efter konsumtion.

  • Svenne

    NiklasT.

    Jag har aldrig trott mig om att kunna ändra något, bara informera, men det skulle nog inte skada dig om du gjorde detsamma, alltså informerade dig. Du kan ju börja här: http://www.ekonomiskreform.se/

  • NiklasT

    Svenne:

    Do-gooders i högform. Önskningar, ideal och kritik är en sak, verkligheten en annan. jag har läst Silvio Gesell och framåt, och jag är rätt säker på en sak: Med översittaraktig arrogans kommer det med största sannolikhet att bli en tämligen usel ekonomisk reform.

  • Svenne

    NiklasT,

    Kan man inte bli bemött med något så när sakliga argument så finner jag vidare diskussion meningslös.

  • NiklasT

    -> Svenne!

    Jag har ägnat de senaste åtta åren åt att försöka förstå det monetära systemet och dess historiska och socioekonomiska betydelse. Nu blir jag uppläxad av nån do-gooder och skickad till en synnerligen beskäftig hemsida för att ”upplysa” mig.

    Just när jag gläds åt att slippa förföljas av klimathysteriker har jag faktiskt funderat lite över vad som skall bli nästa grej för alla dessa do-gooders att hugga tag i. (Det gick att visa på tre meningar att de hade fel, men det tog många år innan de till slut tystnade)

    Gode tid – jag blir alldeles iskall!

    Skall pengasystemet bli nästa grej de sätter igång och beter sig illa kring?

  • Svenne

    Jaha, här finns det gott om plats. Det är bara att visa om jag har fel i vad jag påstår. Om du har ägnat åtta år åt att förstå, så måste du väl ha lärt dig något.

  • NiklasT

    Jo jag känner mig ovanligt retlig idag. Fast det var dom som började… 😛

  • NiklasT, ja du var verkligen het idag. Det kan inte ha med den spännande fotbollsmatchen idag på TV 10. Zlatan gjorde två mål om det kan muntra upp dig lite. Och livet går vidare till nästa match och nästa…. Ge folket skådespel och de varde nöjda.

    Maudan (C) har också uppträtt idag på SVT hon gjorde bara självmål, men de kan också vara ganska snygga.
    Att SVT-journalisterna även denna gång glömde bort att ställa de riktigt intressanta och angelägna frågorna om vår energi, tillväxt och framtid var väntat. BAU är ett bekvämt sätt att backa in i framtiden. För med ögonen bakåt och ändan framåt kan man väl knappast i efterhand ställas till svars. Eller hur!?

  • Om nu Svenne är en do-gooder, vad är då du Niklas?

  • Niklas Kruse

    Ett sedan idigare känt faktum, men inte desto mindre viktigt med fakta som skjuter kärnkraftsfrälsningen i sank. En förnekande attityd finns till de problem som står för dörren, nämligen att vi inte kan upprätthålla vår enorma resursförbrukning med några magiska recept. Det handlar inte om att kunna ersätta, det handlar om att dra ner på konsumtion.

    I synnerhet kärnkraften är inte ett energialternativ i peak oil-perspektivet. En högteknologisk, farlig, energikrävande och ändlig energikälla som orsakar problem för kommande generationer långt efter energin har levererats. En mardröm att ta hand om för ett framtida snålt men förhoppningsvis fungerande och bärkraftigt samhälle.

    Trots detta dyker kärnkraften upp som alternativ hos en majoritet av befolkningen och även hos de flesta politiska partier. Det handlar om ett halvt panikslaget fastklamrande vid en energiförbrukning som snart hör till historien. Enormt oansvarigt och ickekonstruktivt!

  • ”Det handlar om ett halvt panikslaget fastklamrande vid en energiförbrukning som snart hör till historien”

    Kärnfullt!!

  • Är det någon som vet vad el producerad från breed-kärnkraftverk och torium-reaktorer kommer att kosta? De uppskattningar jag sett ligger långt över kostnaden för vindkrafts- och solcells-el. Krävs en del underliga material i de senaste försöken. Flytande bly anyone, inte alls korrosivt… Använda flytande Natrium som kylmedel? Inte brandfarligt alls? Har väl aldrig hänt några oliker med det i modern tid? Oh vänta det har det gjort flera gånger:

    * Superphoenix i Frankrike, avstängd stor del av sitt liv pga protester och tekniska problem och olyckor.
    * Monju i Japan, det tog 14 år att reparera skadorna efter branden 1995. 70 miljarder har den reaktorn och forskningen bakom kostat. Den leverar 230 MW, inte mycket att hurra för.

    Finns en lista här med olyckor. Känns tryggt det där med kärnkraft.
    http://archive.greenpeace.org/comms/nukes/chernob/rep02.html

  • Går inte bättre för ryssarnas breed-reaktorer heller. Många olyckor, många allvarligt strålskadade i heroiska insatser för att förhindra större olyckor.
    http://en.wikipedia.org/wiki/Beloyarsk_Nuclear_Power_Station

    Bra artikel av dig Claes, det är dags att kärnkraftsförespråkarna inser att drömmen om kärnkraften är lika världsfrånvänd som ”The American Dream”. Alla kommer inte att ha bil. Vi kommer inte kunna köpa så mycket billigt skräp etc, alla vet det egentligen, det nuvarande samhället lever på lånad tid.

  • Bengt Randers

    Jag tror inte vi vet vad elen kommer att kosta, förän det finns en kommersiell Thorium rektor upp i drift någonstans i världen och det kan nog dröja. Då kan ni medela oss detta. 😉

MediaCreeper Creeper Follow Vi har placerat ASPO Sverige i Stockholmbloggkartan.se!