1 Brun dystopi, med stor klimateffekt och lågt energipris.
2 Effekter av översvämning, höga energipriser och stor klimateffekt. Befolkningsminskning från krig och svält. Isolerade områden återhämtar sig
3 Grönt hopp, liten klimateffekt och låga energipriser. Jämställdhet och grönt handlande.
4 Är litet snyggt?, höga energipriser och liten klimateffekt. Slut på globalisering, lokal samhället.

Om vi ser på de två sista scenarierna som vi beskrivit här, så kan dessa två leda till någon av flera av de ovanstående. Det är bara olika namn på samma sak och kryddat med klimathotet.
Detta är snarare slutstadier på en lång utveckling som vi inte vet hur den ska utfalla. Det intressanta är inte slutstadier utan vägen dit, då detta är förändring och hastigheten på förändringen som kommer att påverka oss mest.
Om SEI ska kunna forska på dessa saker kanske man måste ha klimatet med som en parameter för att få ekonomiskt stöd, vilket ASPO inte får.

Min fråga till Benran är om ASPO-Sverige har har resurser och beredskap att informera t ex kommuner,organisationer och media?

Måste tillägga att jag verkligen upppskattar det jobb ni gör!

Därför finns det ingen drivkraft som varken kan eller vill förändra något i vårt samhälle förrän efter en kommande katastrof. Då är det alltså bara en fråga om tid. Vad kommer först, kollaps på grund av sinande oljeproduktion eller kollaps på grund av för lite skuldsättning?

Lite funderingar omkring dina tankar;

Människan ändras inte särskilt mycket över tid. Det sägs att ”det är nödvändigt för människan att känna sig nödvändig”.
Vi gör nästan vad som helst för vår egen bekräftelse.
Jag vill kalla det för ”bekräftelse-girighet”. Mycket vill ha mer. Blir vi bekräftade för något vill vi ha ännu mer för att njuta av bekräftelsens sötma.
Många har under en längre tid haft möjlighet att med pengar köpa sig denna ”drog”.
Vi ägnar en stor del av vår tid för att shoppa till oss ett socialt mervärde. Vi har sysslat med detta under så lång tid att det nu är en tradition. Traditioner skapar trygghet, och därför är det ytterst svårt att bryta mönstret även om man innerst inne vet att mönstret är fullständigt ohållbart.
Detta fenomen / behov av bekräftelse har olika grunder och skapas tidigt i livet.
En politiker vill också få sin bekräftelse och undviker därför obekväma frågor som kan utgöra hinder för att få slicka i sig en soppa av lovord och bekräftelse.
Drivkraften för många chefer på marknaden är också att få en duktighetsbekräftelse, och inte sällan hör man dem uttala självberömmande ord.
Vi har genom den billiga oljans energi under lång tid kunnat bygga upp en materiell och social standard där vi vant oss vid att kunna köpa andras uppskattning.
Därför kan jag inte se att politikerna har möjlighet att förändra vårt livsmönster.
Vi kommer att välja den politik som skapar mest förutsättningar för fortsatt köp av socialt mervärde, vilket begränsar en politikers svängrum.
Som jag ser det måste förändrade tankebanor och värderingar komma från allmänheten genom oppositionsbildande organisationer som i sin tur kan påverka våra folkvalda.
Det går långsamt, men de förändringar hela samhället står inför kommer allt mer upp på agendan i media, och vi som sysslat med dessa frågor några år kanske har möjlighet att öka våra insatser på informationsområdet.

Det måste ske ett snabbt uppvaknande i den dröm- och fantasivärld som våra folkvalda befinner sig i. Det måste till en samsyn på ekonomi, energi och ekologi, utan skygglappar och egoistiska naiva framtidsvisioner.