Tre scenarier: del 4

Vi har nu studerat de tre olika scenarierna, linjär, oscillerande och systemisk kollaps. Vilka mekanismer och återkopplingar ligger bakom en kollaps. Förenklat är det kopplingen mellan energi och ekonomi som gör att om den första minskar så måste den andra minska också som igen påverkar den första och så vidare. Krediter är i olika former grunden i vår globala värld, krediter är ett löfte på framtida ekonomisk tillväxt. Alla pengar som finns i vårt system har skapats med krediter, vid varje tidpunkt så är penningmängden inte tillräcklig för att betala tillbaka skulderna med ränta. Därför måste penningmängden öka för varje år, detta kan göras genom att BNP ökar och/eller inflationen ökar. Bankerna har inte mer än ca 10% reserver av den totala penningmängden, detta gör att bankerna inte kan betala tillbaka insättarnas pengar. Detta betyder att insättarna litar fullt ut på att bankerna. Tilliten till att det fungerar är A och O för fungerande handel mellan okända parter, och detta gör att chocker kan tas upp av regeringar, centralbanker, samhället och internationella organisationer, men det motsvarande kan också inträffa.
Ökande skulder och därmed penningmängden utan en ökande BNP leder till en devalvering av köpkraften vilket är inflation. En ökande BNP kräver en ökande energimängd och materialflöden. Med en minskande mängd energi så måste ekonomin minska, och detta leder till att skulderna inte kan betalas tillbaka.
Detta betyder att vi nu är på väg in i en period med mycket stor osäkerhet inom det monetära systemet, tillsammans med en finansiell kris och energibegränsningar. Vi börjar då se en minskning av penningmängden som gör att priserna sjunker relativt till varor och tjänster. En ökad ledig produktionskapacitet och rädsla för arbetslöshet minskar efterfrågan på lån. Lägre produktion och marginaler i ekonomin ger att ökar skuldbördan vilket ställer större krav på alla med skulder. Under normal förhållande så tar regeringar på sig en större börda för att kickstarta ekonomin med mer lån, med tron att den ökande tillväxten kommer lånen att kunna betalas tillbaka.
När sedan risken för flera inte kan betala sin lån och när investerar inser hur prikär energisituationen är, så kommer dessa att kräva högre ränta, kortare lån för att till slut inte låna ut mer.
Om en liten del av låntagarna inte kan betala ränta på sina lån så kommer säkerheten att krävas in, men vid en kritisk massa blir kanske inte detta politiskt möjligt. Rädslan för bankkollaps gör att insättare får panik och vill ha ut sina insatta pengar, insättnings garantin fungerar inte när det det är en system kris av denna skala.
Vad betyder detta för det monetära systemet. Vi gör bara byten av reellt värde om vi byta till något annat av reellt värde över tid och rum. Det är två monetära saker som måste uppfyllas och det är stabila växelkurser och låg inflation. Därtill måste banker vara solventa mellanhänder. Vilka risker finns då för monetär stabilitet.

• När penningmängden minskar så ökar arbetslösheten, och regeringar och kommuners ekonomi faller sönder, det finns då en risk att för att stilla ett allmänt missnöje, så tas tryckpressarna fram för att kunna betala löner mm. Detta kan driva inflationen högt.
• En kraftig kolapps i produktions kedjan kan leda till ett överhäng av pengar i ekonomin utan motsvarande mängd varor och tjänster vilket driver inflation.
• Rädsla för inflation, och för förväntningar av framtida importerade varor kan driva inflationen.
• En kolapps i banksystemet och/eller i bankinfrastrukturen kan betyda att pengar och spåren av dom inte finns för transaktioner. Eftersom 97% av alla pengar är digitala kan det bli en total brist på pengar för handel.
• Om produktionen kollapsar i för ens handelspartners, risken för bankförmedlingar ökar, risken för oro i landet ökar och därmed tilliten minskar; så kanske man inte vill ha deras valuta eftersom det är en risk att inte kunna växla denna till något av värde. Och av liknade skäl så kanske inte de vill ha vår valuta. Och detta förstärker bristen på tillit mer.

Växelkurser blir svåra att värdera i tid, vilket stöder handel, och rum, vilket stöder investeringar och sparande, vilka tillsammans stöder ett ekonomiskt liv. Detta är grunden till ett komplext handelsnätverk som vi litar på. En total kolapps i världshandeln är kanske extrem men inte osannolik. Eftersom de flesta länders produktion är så beroende av andras produkter så sprider sig problemen snabbt. När produktionen av varor och tjänster går ner så kommer vi att behöva lägga en större andel av inkomsten på livsmedel och energi.
Jag har hämtad denna fördjupning i Feasta rapporten. Och om man ser händelseutvecklingen just nu med EU’s jätte lån till olika länder så verkar vi ligga i fasen av stor osäkerhet, guld och silverpriserna stiger till nya höjder.