De senaste 40 åren har ett hundratal flygplan runtom i världen drabbats av allvarliga problem till följd av vulkanaska. Hur många flygningar har skett under dessa år, det måste vara miljarder. Att det skulle hända något nu under en flygning är nog rätt liten för att inte säga mikroskopisk.
Ändå så beslutar man att ställa all flygtrafik i norra Europa på marken och skickar ut resenärerna på vägarna mm. Har det gjorts en riskanalys på detta handlande?
Det finns en annan aspekt på detta, och flygindustrin har en väldigt högt säkerhetstänkande. Tänk om samhället hade hade haft samma säkerhetstänkande inom energisektorn och alla andra sektor som energi berör. Sannolikheten för att Peak Oil inträffar är extremt hög och blir högre för varje vecka som går.
Redan nu är risken 30 % att vi passerat toppen, och vi fortsätter som inget hänt. Analogt till flyget så är vi nu ute över Nordsjön på väg över de norska oljefälten mot Island på 10 000 m höjd direkt mot askan.
Ju närmare toppen vi kommer så ökar och risken för en Systemisk kollaps och här pratar vi inte risker som får flyget att stå på marken, utan denna risk är både reell och hög.
Eftersom det är en stor risk så skulle denna behandlas som sådan, det är inte ett antingen/eller fråga! Att inte hantera denna risk är inte ett bara ett personligt misslyckande, utan ett misslyckande i riskhantering av grav försumlighet. Och efter som vi inte kan ta bort risken med Peak oil, så måste vi göra oss mer motståndskraftiga och minimera skadan.
Vilka myndigheter ska hantera dessa risker?
Energimyndigheten litar på att marknaden löser dilemmat. Det är som att låta oljebolagen besluta om flygstopp.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tycker man borde hantera detta, men detta är en för stor fråga och dom litar nog på Energimyndigheten som inte gör något utan IEA.
Det hela blir ett moment 22, och ingen gör något utan vi fortsätter, fast med flygplanen på marken, men detta är inte på grund av bränslebrist utan en extremt liten risk för aska i motorerna!
Uppdaterat den 18.
Detta visar även på den ökande komplexiteten i samhället att för att kanske undvika någon eventuell olycka så skapar man i stället flera andra effekter som ingen ser vilka konsekvenser detta får. Nyttan för samhället blir mindre nu än förut. I flygets barndom så ställde man flygplan på marken när man upptäckte att sprickorna blev för stora, nu räcker det med ett vulkanutbrott för att ställa in c:a 20 000 flygningar per dag.
Skickat till Energimyndigheten och MSB i dag.
Vi har lagt ut ett inlägg där era organisationer kritiseras för bristande riskhantering i samband med Peak Oil.
Det vore intressant och höra era åsikter om detta. Detta gör ni bäst på vår hemsida så alla kan ta del av era svar.
Om ni överhuvud taget har några åsikter i frågan.
För vi kommer att fortsätta kritisera Er brist på handling.
Om ni vill skriva till dom och fråga så är adressen registrator@energimyndigheten.se
registrator@msb.se
Personligen tror jag att risken att flyga på relativt stort avstånd från Island är låg. Försäkringsbolagen, däremot, kan ha en helt annan åsikt.
Problemet, i min åsikt, är att det kommer att krävas mycket tätare kontroller av flygplansskrov, mätutrustning och inte minst reamotorerna.
Flygbolagen har knappast den kapaciteten.
Några månaders flygning under nuvarande förhållanden kan, på grund av nedslipning av eller beläggningar på skovelytor, medföra sänkt verkningsgrad eller snabb förslitning i övrigt på motorerna.
Ett framtvingat tidigt utbyte av motorer kan bli mycket dyrt och frågan är hur hög tillverkningskapaciteten är för reamotorer.
Avgörande blir troligen hur desperat flygbolagens ekonomi blir om utbrottet fortsätter.
För övrigt anser jag att en storskalig utbyggnad av vindkraften skulle ha påbörjats redan för 30 år sedan. Jag argumenterade för vindkraft på insändarsidorna redan då.
Intressant vinkling om att myndigheter litar på marknaden. Eftersom miljontals människor befinner sig strandat kan man tänka sig att – tack vare facebook bla.annat och även vanlig entreprenörsanda – att marknaden skulle lösa problemet av att man var strandsatt. Tiotusentals affärshungriga entreprenörer skulle stå vi flygplatserna och erbjuder buss, båt, bil, husrum, smörgåsar, samtalsterapi, you name it – för att folk skulle komma hem på något annat sätt i lugn och ro dock försenat.
Dem arbetslösa i arbetslinjens gyllene anda vallfärdas till Arlanda för att ta sig an dem affärsmöjligheter som ju måste uppstått.
Å andra sidan enligt andra grafen desto mer komplext allt bli desto färre fördelar. I dagens hyper slimmat effektivitets jagande stora bolags sammanslutningar värld finns det kanske inte plats för det – redan utkonkurrerad av storleksfördelar. Det återstå att se, att titta på hur detta utvecklas blir fascinerande och en inblick i hur energibrister/prisökningar kommer att påverka samhället.
Redan idag ser man hur samtliga länder litar på UK’s vulkan center, som i sin tur litar på satellitbilder som i sin tur litar på en satellit som cirkulera ekvatorn och har dålig upplösning kring våra trakter. En ”slimmad” lösning i modern anda om något.
Flygbolag utför egna experiment och ja, det verkar som dem vill flyga trots osäkerhets uttal från myndigheter.
Till ASPO Sverige/Bengt Randers
Energimyndigheten har regeringens uppdrag att verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. Samtidigt har vi i uppdrag att verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning, med en låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat.
Det finns många parametrar som påverkar den långsiktiga tryggheten i vår energiförsörjning, tillgång på inhemska bränslen, geopolitiska beslut, framtida klimatförändringar och tillgång på råolja är några av dem. Att Peak Oil inträffar är vi införstådda med, dock finns det olika uppfattningar om när de kända oljekällorna tar slut, vilken möjligheten är att finna nya källor, samt utvinning av okonventionella källor. Oavsett detta så anser vi att det är viktigt att minska vårt beroende av detta energislag. Olja är ett energislag som dessutom bidrar till negativ inverkan på vår hälsa, miljö och klimat.
Det finns således flera orsaker till att minska användningen av olja. Energimyndigheten arbetar med att öka andelen förnybar energi i energimixen och med energieffektivisering inom industri, bostäder och transport. Detta arbete sker både nationellt och internationellt, i samarbete med IEA och EU, på alla nivåer i energisystemet. Arbetet leder inte enbart till att minska vår negativa påverkan på klimatet utan även till en minskad sårbarhet och en mer varierad energimix.
Sverige är ett föregångsland och har under de senaste åren fått upp energieffektiviserings- och klimatfrågorna på agendan både inom EU och inom IEA.
Hälsningar
Ola Westberg
Pressekreterare Energimyndigheten
Tel. +46 (0)16 544 20 36
jag har precis läst Ola Westbergs kommentarer. Några saker jag finner märklig
1) Peak Oil har inte att göra med citat ”dock finns det olika uppfattningar om när de kända oljekällorna tar slut,” utan att efterfrågan är större än tillgången.
2) Artikeln ovan handlar om RISKER. Alltså krävs en riskhanterings strategi. Artikeln frågar efter hur Energimyndigheten hanterar RISKEN. Att dem arbetar för att minskar beroende av olja är vad man skulle kunna förvänta sig. Att minska andelen fossilt överlag är foga en hanterings strategi. Även om t.ex. hälften av lastbilar går på etanol är vi rökta om inga traktorer gör det. Och även om hälften av traktorer gör det vad hjälper det om oljepriset skena iväg en vacker dag då har vi ”bara” hälften av vår jordbrukskapacitet kvar.
3) Oroande är att Ola Westberg inte ens nämner att Energimyndigheten arbetar med riskerna. Antagligen gör dem inte det annars hade han sagt det.
Jag tror inte Energimyndigheten hantera Risker, det gör nog Krisberedskapsmyndigheten fast det är nog bara olyckor och naturkatastrofer. Så jag är rädd att det inte finns någon som hanterar risker relaterat till Peak oil. Det skulle nog behövas en övergripande planering för att hantering frågan då allt vi gör kommer att påverkas.