Skrivet av Bengt Randers, den 1 oktober, 2010 kl 9:36
Detta är ett gästinlägg av Richard Heinberg, Post Carbon Institute, av en artikel, ”Temporary recession or end growth” som han publicerade den 11 augusti 2010 av en tidigare artikel från 2009. ASPO Sverige har fått tillåtelse att översätta hela inlägget till svenska och publicera detta här. Översättningen har nog en hel del fel och brister då originalet är rätt svårt och komplicerat, jag har gjort så gott jag kan, men tycker artikeln är en mycket bra sammanfattning på läget. Det är en lång artikel så ta god tid på er att läsa den, så över till Richard Heinberg.
Skrivet av Bengt Randers, den 2 april, 2017 kl 8:47
Den 30 mars var Kevin Anderson inbjuden till Riksdagen av (v) för att prata om Paris överenskommelsen och vad den betydde för Sverige. Det har varit lite otydligt hittills vad ”well below 2°C” betyder konkret.
Det som Sverige skrivit under avtalet är denna text ”hold the increase in global average temperature to well below 2°C above pre-industrial levels and pursue efforts to limit the temperature increase to 1,5°C”
Kevin beskriver vad detta betyder i något konkreta siffror. I överenskommelsen så var alla data från 2011.
Eftersom vi nu befinner befinner oss i år 2017 så har vi en budget på c:a 800 GtCO2 kvar om vi menar alvar. Vi ska var på 0 GtCO2 år 2050! Men Paris avtalet har också en viktig jämställdhets dimension.
IPCC:s 2 scenarior är modellerad med 1600 GtCO2 fram till 2100.
Så vad är det som gäller? Fortsätt läs mer om » Sveriges åtagande enligt Paris överenskommelsen!
Skrivet av Bengt Randers, den 1 april, 2017 kl 10:36
Regeringen har lyssnat på kritiken som inkommit på att införa en flygskatt, och den tar även hänsyn till vårt åtagande i och med underskriften av Paris avtalet förra hösten.
Så här ser nu förslaget ut.
80 kronor för flyg till länder som ligger helt inom Europa.
280 kronor för flyg till länder som ligger helt eller delvis i en annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6000 kilometer från flygplatsen.
430 kronor för flyg till länder som ligger i en annan världsdel än Europa med ett avstånd längre än 6000 kilometer från flygplatsen.
Skatten ökar sedan med en faktor för varje ytterligare resa under året 2018. Första resan är n=0 och sedan ökar n med 1 för varje ytterligare resa. För året 2019 startar n på 1 och ökar med 1 för varje påföljande år.
Formeln för att beräkna faktorn för skatten är:
y=+e0,5*n

__________________
Skrivet av Bengt Randers, den 10 mars, 2017 kl 20:13
Holland har sedan 1959 då Groningen fältet hittades byggt ut naturgasen till att bli energikällan framför allt, för uppvärmningen. Tidigare var det torv och och till viss del kol då inte många andra energikällor har funnits förutom väderkvarnar som kom i slutet på 1500-talet.
Problemet med väderkvarnar är att det bara ger rörelseenergi och redan på 1600-talet var alla skogar borta som gav termisk energi. Så den energi fick komma från torv och torvutvinning började redan på 1100-talet. Det tar c:a 3000 år att bilda ett 3 m tjockt torvlager, så hållbart är det inte.
Torvutvinningen i Holland fortsatte in på 1950-talet med mekaniska maskiner som drevs med kol. Fortsätt läs mer om » Holland och dess gas.
Skrivet av Bengt Randers, den 22 februari, 2017 kl 15:17
På seminariet med Therese Uddenfeldt om hennes bok ”Gratislunchen” så nämnde hon denna bok, ”Art & energy. How culture changes” av Barry Lord. Nu har Therese skrivit en understreckare i SvD om boken. Den beskriver kopplingen mellan energi och kultur inom olika områden. Utgångspunkten är självklar: allt liv kräver energi, allt vi gör kräver energi, och därmed påverkar energikällorna vilken konst vi kan utöva och den styr även över våra kulturella värderingar. Och inte bara konsten utan även politik och nöjen.
Men energikällorna styr och motiv och estetik. Fortsätt läs mer om » Om kultur och energi.
Skrivet av Bengt Randers, den 8 februari, 2017 kl 11:21
I en rapport från banken HSBC, den sjätte största banken i världen, som kom ut i höstas och tar upp oljemarknaden. I motsats till vad många som var oroliga för mycket olja och för lite efterfrågan. Men det är enligt HSBC så är det motsatta som gäller, den globala utbudet av olja kommer inte att räcka till den växande efterfrågan.
Den fulla rapporten finns här.
HSBC rapporten studerar två olika datakällor, International Energy Agency (IEA) och Uppsalas Universitet:s Globala Energi System. Och kommer fram till att år 2040 så fattas det fyra Saudiarabien bara för att ligga på samma nivå.
Det är inte ofta banker är så här raka i sitt budskap till sina kunder.
Skrivet av Bengt Randers, den 5 februari, 2017 kl 22:13
Elproduktionen i Sverige under vecka 5 2017. Det brukar bli glada utrop när det någonstans produceras mycket el från vind eller sol under en kort period, här är det tvärt om och det blir en rubrik här men ingen annanstans.
Det var mest kärnkraft, vattenkraft och övrig värmeproduktion det vill säga mottryckskraft från värmeproduktion, med andra ord fjärrvärme där el blir en produkt beroende på värmeproduktion. Ingen stor variation i vädret har det varit dessa dagarna.
Skrivet av Bengt Randers, den 26 januari, 2017 kl 22:34
För första gången sedan starten för 70 år sedan så har Bulletin of the Atomic Scientists flyttat klocka 30 sekunder närmare midnatt beroende på flera saker, uttalande av Trump, klimathotet, utvecklingen i Nord Korea, Ryssland, Indien och Pakistan. It is now two and a half minutes to midnight | Bulletin of the Atomic Scientists.
__________________
Skrivet av Bengt Randers, den 22 januari, 2017 kl 21:47
På onsdag den 25 januari kl 18, soppa kl 17-18. så är det föredrag med Kjell Aleklett till Myntkabinettet i Stockholm.
Kjell Aleklett, professor em. i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, pratar utifrån sin nya bok om vårt beroende av olja. Den globala oljeproduktionen kommer snart att minska och det betyder bland annat att klimathotet från olja inte är så stort som IPCC hävdar. President Trumps markerade energipolitik kommer också att belysas.
Boka biljett här (betalas och hämtas senast kl 17.15 föreläsningsdagen).
Skrivet av Bengt Randers, den 22 januari, 2017 kl 9:11
Den 17 januari var vi medarrangör till ett seminarium med Therese Uddenfeldts bok Gratislunchen. Eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut. Intresset var stort och det kom många frågor men det är en stor skillnad mellan författarens förståelse och politikernas ”brist” på förståelse för ämnets komplexitet.
Det är vanligt att många förhållande har en linjär respons på en påverkan av ett systemet. En ökande befolkning generar en ökning av livsmedels förbrukningen, en minskning av bilparken så minskar förbrukningen av bränsle.
Tweet
Dagen före midsommar kan det kanske passa med liten rapport från plantering av den frösterila Vallörten, Bocking 14 som verkligen tagit fart i Johans trädgård i Dalarna. Här följer så ett inlägg signerat Johan om en planta som alla bör överväga att plantera i sin trädgård.För drygt ett år sedan var jag på ett inspirerande föredrag i Rättvik där jag fick nys […]
I föregående inlägg kikade vi närmare på oljeanvändningen i världen från året som gått. I det här inlägget ska vi diskutera 2016 års utveckling inom förnyelsebart, särskilt vind och sol. Vi utgår även den här gången från den nyutkomna energistatistiken som står att finna i BP Statistical Review of World Energy som ges ut på årsbasis.Till att börja med kan de […]
![[Most Recent Exchange Rate from www.kitco.com]](http://www.weblinks247.com/exrate/24hr-euro-small.gif)
(70 votes, average: 3,51 out of 5)
Loading ...
Kommentars betyg